Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vindtunnel - Winge, Erik Henning - *Winge, P. - Winge, Torsten Olof - *Wingquist, S. G. - *Vingåker - *Vinkel - Vinkelkoefficient - Winkler, Franz - Winlock, Herbert Eustis - *Winnerstrand, K. O. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
W inge—W innerstrand
1322
dersökningar kunna även avse andra
spörsmål, t. ex. tryckfördelningen över modellens
yta. Genom dylika modellundersökningar i
v. erhålles det aerodynamiska underlaget för
beräkning av flygplans prestationsförmåga,
stabilitet och hållfasthet.
Flera olika system av v. ha utbildats. Den
enklaste typen består av en i en hall
placerad trätrumma med kvadratiskt eller
rektangulärt tvärsnitt, vilket i trummans ena
ända successivt övergår till cirkulärt. Luft
suges genom trumman med en i den cirkulära
ändan anbragt motordriven propellerfläkt.
Modellen upphänges inuti trumman. Vid ett
av den franske ingenjören Eiffel uppfunnet
system suges luft i form av en fri stråle
tvärsigenom ett rum (experimentkammare), där två
motsatta väggar äro försedda med lika stora
öppningar, till vilka utåtriktade munstycken
äro anslutna. I det ena munstyckets
(diffu-sorns) ytterända är propellerfläkten placerad.
Modellen upphänges i den fria luftstrålen.
Medan vid Eiffels system luften får strömma
tillbaka genom den hall, som omger
experimentkammaren och munstyckena, ledes den
vid ett av L. Prandtl infört system tillbaka
genom en särskild återgångskanal. Även det
s. k. Göttingensystemet har fri luftstråle.
På flera håll ha v. av mycket stora
dimensioner uppförts, i vilka hela flygplan kunna
provas. Den största (Langley field, U. S. A.)
har en strålsektion av 18X9 m, en
motor-effekt av 8,000 hkr och en största
vindhastighet av omkr. 50 m/sek. I. M-r.
Winge, Erik Henning, biblioteksman
(f. 1890 22/a), bror till N. O. W. W. Blev fil.
lic. i Lund 1915, tjänstgjorde vid Kungl.
bibi. 1916—18, blev andre bibliotekarie i
Riksdagsbiblioteket 1919 och
överbibliotekarie där 1935. W. har redigerat registren till
riksdagens protokoll 1921—32 samt
katalogerna över riksdagens bibi. 1919 och 1928—
30. Han har utgivit »Årsbibliografi över
Sveriges offentliga publikationer 1931—1933»
(1934). C. Bjm.
♦Winge, P., var lärare vid Lindemans
kon-servatorium i Oslo 1895—1920.
Winge, Torsten Olof, skådespelare(f. 1886
10/5). Genomgick Dramatiska teaterns
elevskola, var sedermera anställd bl. a. hos Ranft
och vid Einar Fröbergs sällskap samt är
sedan 1922 engagerad vid Dramatiska teatern.
W:s främsta fack är den komiska
karikatyren, där han presterat ypperliga figurer
(premiärministern i Shaws »Karusellen», den
franske krögaren i Andersons »Ärans fält»
m. m.). Han har även inom karaktärsfacket
utformat fängslande och egenartade gestalter
(Dauphin i Shaws »S:ta Johanna», narren i
»Kung Lear», Herrn med puckeln i Pär
Lagerkvists »Tunneln»). W. har också haft
roller i flera filmer. O. W-n.
♦Wingquist, S. G., är sedan 1935 åter ordf,
i styrelsen för a.-b. Bofors. Han var 1917—
35 ordf, i styrelsen för a.-b. Volvo.
♦Vingåker. 1. Efter utvidgning 7 juni 1935
omfattar municipalsamhället 145,7 har, därav
142 har land; 1,618 inv. (1937).
♦Vinkel. 1. Solid v. el. Rymdvinkel
är den del av rummet, som omslutes av en
konisk yta av godtycklig form. Tänkes denna
placerad med spetsen i centrum av en sfär
med radien 1, anges den solida v:s storlek av
den yta, som konen skär ut av sfären. Den
kan sålunda maximalt uppgå till 4 n och
omfattar då hela rummet. Jfr Elektrisk
belysning, sp. 629 f. Sv. B-r.
Vinkelkoefficie’nt kallas i analytiska
geometrien koefficienten k i ekvationen y — kx + l
för en rät linje i planet. Om v är den vinkel,
som linjen bildar med positiva æ-axeln, så är
k = tg v.
Winkler, Franz, österrikisk politiker (f.
1890). Var från 1920 medlem av lantdagen i
Steiermark och tillhörde regeringarna Ender,
Buresch och Dollfuss som inrikesminister och
vicekansler. Sept. 1933 utträdde W., som
förordade en försoning med de österrikiska
nationalsocialisterna, ur regeringen och lever
sedan juli 1934 som emigrant i Schweiz.
Han utgav 1935 »Die Diktatur in
Oester-reich». R. C-n.
Winlock [ft)i’nlåk], Herbert Eustie,
nordamerikansk arkeolog och museiman (f.
1884), chef för Metropolitan museum of art
i New York 1932. W. har sedan 1906
deltagit i och lett grävningar i Egypten, bl. a.
i Lischt, oasen El-Charge samt de
teban-ska nekropolerna. Särskilt beaktande
förtjäna hans sedan 1919 bedrivna, sällsynt
framgångsrika grävningar för museets
räkning i tempelruinerna och nekropolerna
vid Der-el-bahri (se d. o., suppl.), för
vilka preliminära redogörelser successivt
lämnats i Bulletin of the Metropolitan Museum
of Art. W. har bl. a. publicerat »The tomb
of Senebtisi» (1916; tills, m. A. C. Mace),
»The monastery of Epiphanius» (2 bd, 1926),
»The tomb of queen Meryet-Amun» (1932),
»The treasure of Lähün» (1934) och »The
ed-Däkhleh oasis» (1935). G-d L-n.
♦Winnerstrand, K. O. M. Sin förnämsta
insats har W. under senare år gjort inom
karaktärsfacket, där han åstadkommit en rad
gestalter av utomordentlig pregnans och
verklighetstrohet, bl. a. baron Lumbeck i
Sie-wertz’ »En hederlig man», kungen av Babylon
i Conellys »Guds gröna ängar» och fabrikör
Ävik i Sjöberg-Valentins »Kvartetten som
sprängdes». Han har också uppburit en rad nya
farsroller, bl. a. Jingle i Frantisek Langers
dramatisering av »Pickwickklubben» och sir
Basil Winterton i »Ungkarlspappan». W. har
även med stor framgång uppträtt som
filmskådespelare (»Ungkarlspappan», »Familjens
hemlighet» m. fl.). — Frida W. har under
senare år varit flitigt använd inom
karaktärsfacket och vunnit stort erkännande genom sin
varma och äkta människoframställning. Bland
hennes bästa roller må nämnas Adelaide i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
