Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Winnerstrand, K. O. M. - *Vinnitsa - *Vin- och spritcentralen - *Vinsnes, J. F. - *Vintergatan - *Winternitz, M. - Vintertävling - Vipeholms sjukhus i Lund - *Virdestam, C. G. J. - *Virgin, släkt - *Virgin, E. - *Virginia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323
Vinnitsa—Virginia
1324
T. Hedbergs »Johan Ulfstierna», Essie Miller
i O’Neills »Ljuva ungdomstid» och fru Åvik
i »Kvartetten som sprängdes». O. W-n.
♦Vinnitsa är numera huvudstad i
Vinnitsa-området (47,867 km2, 4,803,500 inv. 1934).
Rundradiosändare.
♦Vin- och spritcentralen. Bolagets
likör-tillv. är numera överflyttad till Stockholm
(Reymersholm) från Karlshamn, där V.
bedriver tillv. av svenska fruktviner. V. har
upphört med sin råbrännvinstillv. i Hälsingborg
men fortsätter därmed vid eget bränneri i
Rödaled. E. R-g.
♦Vinsnes, J. F., dog 1932 31/5.
♦Vintergatan. Under det senaste årtiondet
har utforskandet av V. följt två huvudlinjer,
i det att man dels försökt på grundval av
stjärnräkningarnas resultat utforska
fördelningen i rymden av V:s stjärnor, dels med
utgångspunkt från vissa dynamiska lagar
sökt erhålla en uppfattning om V:s
rörelseförhållanden. Den första linjen följer de av
Seeliger, Schwarzschild o. a. utarbetade
metoderna, medelst vilka man kan från det
observerade antalet stjärnor inom vissa gränser
av ljusstyrka beräkna antalet stjärnor inom
en enhetsrymd, förutsatt att man känner
proportionerna mellan stjärnornas absoluta
ljusmängder (ljusstyrkor). Dessa äro visserligen
bekanta från vår närmaste omgivning men
kunna ej anses vara oföränderligt desamma
genom hela stjärnsystemet. Däremot visade
sig de erhållna resultaten bli jämförelsevis
osäkra på den grund, att stjärnfördelningen
störes, enär på många ställen i rymden mörk
materie (kosmiskt stoft) förekommer, som
släcker ut ljuset från bakom denna liggande
stjärnor och framkallar intrycket av
stjärn-hålor. Medan undersökningar av H. Shapley,
K. Lundmark o. a. givit vid handen, att
ab-sorptionen i riktning mot V :s poler måste
vara ganska ringa, framgick det av C.
Scha-léns, R. Trümplers, Y. öhmans o. a.
undersökningar (omkr. 1929), att man inom V:s
regioner måste räkna med en absorption av
ganska betydande mått. Till att börja med
tänkte man sig denna absorption vara
likformigt fördelad i V. på så sätt, att ett
stratum av mörk materie skulle sträcka sig
genom hela V. och åstadkomma den största
ljusförsvagningen i V :s riktningar på grund
av att det absorberande skiktet ju hade sin
största tjocklek där. Emellertid ha senare
arbeten givit vid handen, att absorptionen i
främsta hand uppstår i de mörka nebulosorna,
vilka enl. en undersökning av J. P. Melotte
och K. Lundmark täcka tills. 850
kvadratgrader eller tolftedelen av
Vintergatsstruk-turen. Visserligen existerar det absorption i
andra delar av V. än i de mörka nebulosorna,
men det synes dock uppenbart, att man icke
får räkna med en jämn och likformig
fördelning av det absorberande stoftet.
Absorp-tionens förekomst har väsentligt bidragit till
att förena de förut motstridiga resultaten
från undersökningar av rymdfördelningen hos
olika Vintergatsgrupper, och de peka bestämt
mot slutsatsen, att V:s utsträckning i dess
huvudplan icke kan överstiga 100,000 ljusår.
Den andra linjen tog fasta på den
omständigheten, att Vintergatssystemets avplattade
form tydde på att detta måste befinna sig i
roterande rörelse. J. H. Oort och B. Lindblad
visade nästan samtidigt (1927), att rotationen
hos V. ej skedde likformigt, utan om man
går ut från V:s centrum, kommer
rotationshastigheten att förminskas med avståndet.
De yttre partierna av V. bli således efter i
rotationen i förhållande till dem, som ligga
närmare centrum. Ehuru icke samtliga
rörelsefenomen kunnat slutgiltigt förklaras med
detta antagande, ha dock viktiga resultat
därigenom erhållits, och väsentliga delar av
vad man vet om stjärnrörelsernas systematik
förklaras ur förutsättningen om V:s
differen-tiella rotation. K. Lmk.
♦Winternitz, M., dog 1937.
Vintertävling, benämning på av Svenska
automobilklubben, sedan K. A. K. (på
initiativ av ingenjör C. Skånberg), anordnade
tävlingar 1906 ff. om den s. k. Vinterpokalen,
vanl. på sträckan Stockholm—Göteborg (1912
ff. körd fram och åter; 1925 tävlades på
sträckan Östersund—Stockholm). Pokalen
skall erövras tre ggr. Genom segrar 1906—
09 vann dir. E. Salmson den första, 1909—25
tävlades åtta ggr om en andra pokal, erövrad
av dir. H. Österman, 1926—29 om en tredje,
erövrad av ingenjör O. Grönkvist. 1930
uppsattes en fjärde pokal. 1931 förändrades V.
från en tillförlitlighets- till en ren
hastighets-tävling och förlädes till Rämen, där den
sedan upprepats 1932 och 1936. V. har haft
mycket stor betydelse för automobilsportens
genombrott i Sverige och för automobiltrafik
vintertid. C. Sbg.
Vipeholms sjukhus i Lund, statens
sjukhus för svårskötta obildbara sinnesslöa samt
för dementa epileptiker. Det omfattar 612
platser för män och 150 för kvinnor samt har
varit belagt sedan 1 okt. 1935. Då sjukhuset
är det enda på detta område, mottagas
patienter från hela riket. H. F-g.
♦Virdestam, C. G. J., dog 1937 18/3i Han
skrev även »Kring östrabo och Sankt
Sigfrids källa» (1934) samt »Under Växjödömens
spira» (1936).
♦Virgin, släkt. I. V. dog 1935 8/i2.
♦Virgin, E., var 1934—35 rådgivare hos
kejsaren av Abessinien och avgick i samband
därmed från sina svenska militära
befattningar och som ordf, i Kungl.
automobilklubben. 1936 utnämndes V. till generalmajor i
flygvapnets reserv. Han har utgivit
»Abessinska minnen» (1936) och »Ussamkura
rundar Afrika» (s. å.). K. H-g.
♦Virginia hade 1935 197,632 farmer med
ett produktionsvärde av 159 mill. doll.
Hus-djursskötseln har under senare år mycket
utvecklats. Mineralproduktionen uppgick 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
