Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Våg - *Vågmekanik - Vågmätare - Vårpaket - *Vågrörelse - Vågtal - *Wåhlin, K. L. - *Våldtäkt - *Vållande till annans död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vågmekanik—Vållande till annans död
1343
komma inom samtliga i bd 20 nämnda typer
av hävstångsvågar utom i besman.
I skjutviktsvågar och pyndare är
häv-stångsarmen konstant för lasten men
föränderlig för vikterna. Skjutviktsvågar äro
försedda med flera enkla eller också med en
eller flera sammansatta skjutvikter, under det
att pyndare ha en enda skjutvikt. Pyndare
finnas dels med stativ (stativpyndare), dels
utan stativ (handpyndare). Hos besman ha
såväl last som vikt föränderliga
hävstångsar-mar. T. Swn.
♦Vågmekanik har under senare år livligt
utvecklats i olika riktningar. Dess
principiella grundvalar ha konsoliderats särskilt
genom en närmare prövning av
osäkerhetsrela-tionernas verkliga innebörd (jfr
Kvantummekanik, suppl., sp. 1108). Man har
studerat vågfunktionerna och deras samband
med spin och magnetiskt moment m. m. för
olika elementarpartiklar (proton, elektron,
positron, neutron, neutrino) och utvecklat
vågteorier för elektromagnetiska fält (Bohr,
Born m. fl.). Neutrinon (se d. o., suppl.) har
satts i samband dels med teorien för
/S-strålars utsändande (Pauli, Fermi), dels med
Ijus-kvanta (Jordan). En annan beröringspunkt
mellan v. och radioaktivitet har man i
tunneleffekten (se d. o., suppl.). V. har även
till-lämpats på ett stort antal mera speciella
problem rörande atomers och molekylers
byggnad och egenskaper m. m. Tillämpningar av
v. på kärnfysiken (se d. o., suppl.) ha gjorts
av Bohr, Gamow, Heisenberg m. fl. Se även
Atom och Fysik, båda i suppl. Sv. B-r.
Vågmätare, instrument för
våglängdsmät-ning vid elektriska svängningar. Den
vanligaste v. består av en svängningskrets, som
med hjälp av en vridkondensator kan
stämmas till resonans med svängningen i fråga,
vilket vanl. konstateras med hjälp av ett i
v. ingående strömmätningsinstrument.
Härigenom blir frekvensen och alltså även
våglängden bestämd. För att utvidga
mätområ-det förser man v. med ett antal utbytbara
självinduktionsspolar. V. kan även förses
med ett radiorör för alstring av
kontinuerliga svängningar; en noggrann jämförelse
mellan frekvensen hos dessa svängningar och
’ hos dem, som skola mätas, är möjlig med
hjälp av svängningsmetoden. Vissa
frekvens-metrar, byggda för mätning av höga
frekvenser, ha även användning som
direktvisande v. Sv. B-r.
Vågpaket, stundom använd beteckning för
den våggrupp, som i vågmekaniken (se d. o.,
även i suppl.) motsvarar en partikel (t. ex.
en elektron) i rörelse.
♦Vågrörelse. Vattenvågors hastighet på
vatten, som är mycket djupt i förhållande
till våglängden, anges av formeln \g)J2n,
där g är tyngdkraftens acceleration och Å
är våglängden. Hastigheten växer alltså
med kvadratroten ur våglängden och kan för
1344
mycket långa dyningar anta höga värden
(120 km/tim.). Amplituden avtar
exponen-tiellt nedåt under ytan. Är vattendjupet ej
stort, fås hastigheten ur en mera
komplicerad formel, som för små amplituder och i
förhållande till våglängden på grunt vatten
antar den enkla formen \/ gd, där d är
djupet. Detta förklarar uppkomsten av
bränningar (se d. o.); med avtagande vattendjup
avtar hastigheten och alltså även
våglängden, eftersom frekvensen är konstant. Då
samtidigt amplituden tillväxer med
avtagande vattendjup (särskilt om vågorna trängas
ihop i en inåt smalnande vik), bli vågorna
allt brantare, särskilt på framsidan, tills de
slå över i ett brott. Sådana kunna av långa
dyningar framkallas på relativt stort djup
(se Grundbrott). En annan följd av
hastighetens minskning på grunt vatten är
det faktum, att vågor, som infalla snett mot
en kust, böjas av nära land så att
vågfronterna bli nästan parallella med kustlinjen,
vågornas rörelseriktning nästan vinkelrät
däremot. Om stående v. på vattenytor se
S e i c h e s.
Stor teknisk betydelse ha de vågor, som
alstras av fartyg i gång. Det arbete, som
fordras härför, kan stundom utgöra en stor
del av motståndet mot fartygets rörelse,
varför hänsyn bör tagas härtill vid bestämning
av fartygets form. I vissa fall kunna fartyg
uppväcka interna vågor (se Hav, sp. 646),
vilket fenomen yttrar sig som dödvatten (se
d. o.). Sv. B-r.
Vågtal, se Energi och
Frekvensenhet, båda i suppl.
♦Wåhlin, K. L., dog 1937 ”/t.
♦Våldtäkt. Minimistraffet för v. har
genom lagändring 1937 nedsatts till straffarbete
i fyra år eller, där omständigheterna äro
synnerligen mildrande, i två år. I anslutning
till stadganden om v. har i strafflagen kap.
15 införts en ny bestämmelse (§ 15 a) om
straff för sådant tvång till otukt, som
är lindrigare än v. men eljest sker genom
våld eller hot, på närmare angivet sätt.
Straffet härför är lägst fängelse i en mån., högst
straffarbete i sex år. R. B-l.
♦Vållande till annans död. Straffet härför
enl. strafflagen 14: 9 har genom lagändring
1937 så tillvida skärpts, att normalstraffet
skall vara fängelse; endast då
omständigheterna äro mildrande, må dömas till böter. —
De förhöjda straffen enl. strafflagen 14: 4 och
5 för misshandel med dödlig utgång skola, på
grund av ändring 1937 av strafflagen 5: 12,
numera icke tillämpas, om döden förorsakats
mera av våda än av vållande, såframt ej
gärningsmannen efter vunnen insikt om faran
underlåtit att göra vad i hans förmåga stått
för att avvärja döden. Dessa grundsatser
skola även tillämpas, då lagen utsätter förhöjt
straff för det fall, att någon av brottslig
gärning får viss kroppsskada eller död. R. B-l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
