Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Värmdö - *Värmland - Värmlands enskilda bank - Värmlands flygflottilj - *Värmlands fältjägarkår - *Värmlands län - *Värmlands regemente - Värmländska bergsmannaföreningen - Wärn, Tage Gustaf - *Värnamo - *Värnlund, R. - *Värnplikt - Värnpliktsvägrare - Wärtsilä a.-b. - *Värvning - Västberg, Johan Mauritz - *Västberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1353
Värmland—Västberga
1354
vigdes 13 juni 1937 Svenska
gymnastikförbundets gymnastikfolkhögskola.
♦Värmland. Nyare litt.: E. Olsson,
»Värmländska folkminnen upptecknade» (1932); »V.
förr och nu. Meddelanden från V :is
fornmin-nes- och museiförening» (1933); H. Kjellin,
»Det värmländska folklynnet» (1934); M.
Sjö-beck, »V.» (s. å.).
Värmlands enskilda bank, se Wermlands
enskilda bank, även i suppl.
Värmlands flygflottilj, se Sverige, suppl.,
sp. 1040.
♦Värmlands fält jägarkår. Namnet kommer
sannolikt att återupplivas, när Värmlands
reg:te reduceras till en infanterikår (se
Värmlands regemente, nedan).
♦Värmlands län. Folkmängden uppgick
1 jan. 1937 till 272,557 pers., därav 53,338 i
städerna. De normalspåriga enskilda
järnvägarna ha nu 420 km längd. V. hade 1935
12 andels-, 3 gårds- och 4 uppköpsmejerier.
Landsvägarna hade s. å. en längd av 2,047 km,
bygdevägarna 2,018 km. 1 jan. 1937 funnos
8,681 motorfordon, därav 4,855 person- och
1,436 lastautomobiler samt 2,025 motorcyklar.
Vid samma tid voro de koncessionerade (och
trafikerade) omnibuslinjerna 170 med tills.
5,674 km linjelängd. Landskommunerna äro
nu 86. 1934 ombildades kommunala
mellan-skolan i Sunne till samrealskola. G. Rbg.
♦Värmlands regemente tillhör sedan 1937
III:e arméfördelningen och skall enl. 1936
års försvarsordning reduceras till en
infanterikår, sannolikt 1939.
Värmländska bergsmannaföreningen, gr.
1849, har till ändamål att vidmakthålla och
liva intresset för bergshanteringen samt att
utreda och belysa frågor av betydelse för
bergsbruket. V. utger sedan 1853 Annaler.
Wärn, Tage Gustaf, ämbetsman (f. 1896
u/i), jur. kand, vid Stockholms högskola 1920,
assessor i Svea hovrätt 1929, hovrättsråd
1936. W. blev t. f. expeditionschef i
Försvars-dep. 1932, ord. 1934 och är statssekr. där
sedan 1936. Han var sekr. hos statens
organisa-tionsnämnd 1930—32, var 1934—35
general-sekr. i 1930 års försvarskommission och vid
1936 års riksdag sekr. hos dess
försvarsutskott. E. Spr.
♦Värnamo, stad. Folkmängden hade 1937
stigit till 4,916 pers. Årl. hållas numera fyra
kreatursmöten. Industrien omfattade 1934
42 arbetsställen med tills. 645 arb. och har
därefter ytterligare kraftigt utvecklats.
Vär-namo-Bladet har nedlagts. Sedan 1926 utges
årl. Värnamo Hembygdsförenings Årsskrift.
H. K. H.
♦Värnlund, R., har vidare utgivit romanen
»Allt börjar på nytt» (1934), skådespelen
»Vägen till Kanaan» (1935), »Ledaren» (s. å.;
uppf. på Dramatiska teatern) och
»Robes-pierre» (1937) samt romanen »Hedningarna
som icke hava lagen» (1936).
♦Värnplikt. I samband med den allmänna
upprustningen under 1930-talet har v. i flera
europeiska stater utvidgate till att omfatta
kategorier av befolkningen, vilka förut voro
befriade från tjänstgöring i fredstid. V. har
även utsträckts till både yngre och äldre
årsklasser än förr och i många länder
kompletterats med lagar om tjänsteplikt, enl.
vilka vid krig befolkningens huvuddel, i vissa
fall inkl, kvinnorna, ställes till förfogande för
statliga arbeten. Tjänstetiden
(utbildningstiden) har också utökats och omfattar
numera i samtliga europeiska stater, utom
Sverige, Norge, Danmark och Schweiz, omkr.
1 år och därutöver, i stormakterna i regel
mer än 2 år. Vidare har i de flesta stater
förberedande militär
ungdomsutbildning införts. Se i övrigt art. om de
olika ländernas försvarsväsen i suppl. C.A.E.
Värnpliktsvägrare, se Sam ve t sömm a,
även i suppl.
Wä’rtsilä a.-b., numera Finlands förnämsta
metallindustrikoncern (aktiekap. 54 mill.
fmk), äger i Värtsilä socken tre martinverk
(producerar 20,000 ton järn- och stålgöt) och
valsverk för tillverkning av trådspik,
järntråd, plåtradiatorer m. m.; i Hämekoski
smältverk för tillv. av omkr. 5,000 ton
tackjärn. Dotterbolaget Karelia wood a.-b. äger
fanerfabrik i Hämekoski (tillv. 13,000 m3).
Bolaget övertog 1935 de flesta aktierna i
Maskin- och bro a.-b., Helsingfors, jämte
dettas dotterbolag Sandvikens skeppsdocka i
Helsingfors och Chrichton-Vulcan i Äbo samt
äger även bestämmanderätt i Kotka mek.
verkstad, Metvikens mek. verkstad i Vasa
oeh Jakobstads mek. verkstad. W. järnbruk
privilegierades 1850 och kom i gång 1852.
Historik av L. Gripenberg (1922). O. Brn.
♦Värvning. Den fast anställda
manskaps-personalen har i Sverige enl. 1936 års
försvarsordning ökats och skall utgöra: vid
armén 7,216, vid marinen: flottan 3,194 och
kustartilleriet 937, samt vid flygvapnet 1,015.
Personalen avses huvudsakligen för
utbildning till oeh tjänstgöring som underbefäl
och utgör dessutom rekryteringskällan för
underofficerskåren samt i viss utsträckning
även för officerskåren (se
Underofficer sskola, suppl.). Första
anställningstiden är i regel tre år, varefter
rekapitulation (se d. o., suppl.) kan ske. Förbättrad
utbildning, icke minst i civila ämnen, har
bidragit till att minska
rekryteringssvårighe-terna. Dock är rekryteringen i hög grad
beroende av konjunkturförhållanden. C. A. E.
Västberg, Johan Mauritz, journalist
(f. 1886 17/o), järnbruksarbetare 1897—1906,
red. för Nya Samhället 1919—33 och därefter
facklig red. i Social-Demokraten. V. var led.
av socialdemokratiska partiets styrelse 1926
—36, av A. K. 1922—32 och är led. av F. K.
sedan 1933. — Hans hustru, Rebecka
Desideria (Disa) V., f. ögren (f. 1891 17/s),
blev 1936 ordf, i Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund. S H.
♦Västberga. Stockholms stad inköpte 1935
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
