Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Västberga - Västerberg - *Västerbotten - Västerbottens gruv-a.-b. - *Västerbottens län - *Västerbottens mellersta domsaga, Västerbottens norra domsaga, Västerbottens södra domsaga, Västerbottens västra domsaga - Västerdalarnas folkhögskola - *Västergötland - *Västerhejde - *Västernorrlands län - *Västernorrlands regemente - *Västervik - *Västerås - *Västeråsens sanatorium - *Västerås stift - Wästfelt, Axel Oscar Adolf - Västgöta flygflottilj - *Västkustbanan - *Västmanland - Västmanlands flygflottilj - *Västmanlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1355
Västerberg—Västmanlands län
1356
V. (426,3 har; vad som då ej redan
exploaterats).
Västerberg, se O v a n s j ö.
♦Västerbotten. Nyare litt.: Sv.
Turistför-en:s Årsskr. 1937 (med bibliogr.).
Västerbottens gruv-a.-b., se Bolidens
g r u v-a.-b., suppl.
♦Västerbottens län. Folkmängden utgjorde
1 jan. 1937 216,499 inv., därav 21,363 i
städerna. Andelsmejeriernas antal hade 1935
nedgått till 18 men uppköpsmejeriernas
stigit till 8. Länets landsvägar hade 1935 en
längd av 1,035 km, bygdevägarna 5,225 km.
Antalet motorfordon i V. uppgick 1 jan. 1937
till 4,457, därav 2,369 person- och 985
last-automobiler samt 934 motorcyklar. 1 jan.
1937 voro de trafikerade omnibuslinjerna 300
med en sammanlagd linjelängd av 14,920 km
(koncessionerade voro 302 med 16,286 km
längd). Länets domsagor lyda numera under
den nyinrättade Hovrätten för övre Norrland
(se Umeå, suppl.). Municipalsamhällena äro
nu 19. I Frostkåge (Byske socken) finns en
kristlig folkhögskola, i Hällnäs skogsskola
samt i Skellefteå landskommun Anderstorps
lantmanna- och lanthushållsskola. Umedalens
sjukhus (se d. o., suppl.) har nu tagits i bruk.
V. och Norrbottens län utse sedan 1935 tills.
10 representanter till F. K. G. Rbg.
♦Västerbottens mellersta domsaga,
Västerbottens norra domsaga, Västerbottens södra
domsaga, Västerbottens västra domsaga lyda
sedan 1 okt. 1936 under Hovrätten för övre
Norrland i Umeå. Tingsställena i Nybyn och
Degerfors kyrkby heta nu off. Ånäset, resp.
Vindeln.
Västerdalarnas folkhögskola, se M a 1 u n g,
suppl.
♦Västergötland. Nyare litt.: M. Sjöbeck,
»V.» (1933); C.-M. Bergstrand, »Kulturbilder
från 1700-talets V.» (2 bd, 1933—34); H.
Schil-ler, »Med göter genom göternas rike» (2 bd,
1934).
♦Västerhejde. Ett område med klintpartier,
strandgrottor och »Hiertas rauk» på Nygårds
i V. fridlystes 1931.
♦Västernorrlands län. Folkmängden
utgjorde 1 jan. 1937 281,684 inv., därav 39,096
i städerna. Landsvägarna hade 1935 en längd
av 1,235 km, bygdevägarna 3,036 km. Antalet
motorfordon i V. uppgick 1 jan. 1937 till
6,436, därav 3,375 person- och 1,397
lastauto-mobiler samt 1.416 motorcyklar. 1 jan. 1937
uppgingo de trafikerade omnibuslinjerna till
243 med en sammanlagd linjelängd av 9,833
km (koncessionerade voro 245 med 10,121 km
längd). Municipalsamhällena äro nu 8. I
Mel-lansel finns en knistlig ungdomsskola.
Hamp-näs folkhögskola är ej förenad med
lantmannaskola, men det finns en helt fristående
sådan, Själevads lantmannaskola. G. Rbg.
♦Västernorrlands regemente tillhör sedan
1937 II :a arméfördelningen.
♦Västervik hade 12,759 inv. 1937. En ny
fiskehamnspir byggdes 1935. Bland indust-
Västerviks vapen.
I blått fält ett enmastat
fartyg av guld.
riföretagen märkas
även a.-b. Svenska
Strebelverken (tillv.
av
värmeledningspannor m. m.), Lucernans
trävaru-a.-b. samt en
bakelitfabrik (a.-b.
Re-sinit, gr. 1936). Ny
litt.: E. Andrén, »V:s
bebyggelsehistoria» (i
Nordiska Museets
Handl. 1933); »V:s
historia», av H. Munthe,
H. Hansson, F.
Lindberg och L. Dalgren
(2 dir, s. å.). G. Rbg.
♦Västerås. Folkmängden hade 1937 stigit
till 33,834 pers. För lantmäteriarkivet
uppfördes 1936 en egen byggnad. Högre allm.
läroverket är numera tillgängligt för
kvinnliga elever även i realskolan. Första
flygkåren benämnes enl. 1936 års
försvars-ordning Västmanlands flygflottilj (jfr
Sverige, suppl., sp. 1040). Industrien har
utvecklats (87 arbetsställen med tills. 4,453 arb
1934) och sjöfarten väsentligt ökats; 1936
ankommo och avgingo tills. 3,652 fartyg om
538,456 nettoton, därav 216 fartyg om 190,661
ton i utrikes fart. Tax.-värdet å
skattepliktig fastighet utgjorde 1936 162,9 mill. kr. och
å skattefri 21,6 mill. kr., den tax. inkomsten
50,8 mill. kr. V :s tillgångar uppgingo vid
årsskiftet 1935/36 till 25,9 mi.l. kr. och
skulder till 17,1 mill. kr. V. domkyrkoförsamling,
S:t Ilians och Lundby församlingar bilda nu
en kyrklig samfällighet. Th. ö.
♦Västeråsens sanatorium övertogs 1935 av
landstinget.
♦Västerås stift omfattade 1 jan. 1937 99
pastorat. Landsförsamlingarna äro nu 115.
Wästfelt, Axel Oscar Adolf,
industrimän (f. 1881 8/«), brorson till A. W.
Anställdes 1908 i a.-b. Separator, var 1912—22 v.
verkst. dir. där och är sedan 1922 verkst.
dir. för företaget.
Västgöta flygflottilj, se Sverige, suppl.,
sp. 1040.
♦Västkustbanan är nu helt elektrifierad.
♦Västmanland. Under senare år ha såväl
hällristningar som betydande depåfynd från
bronsåldern anträffats. Nyare litt.: I. Schnell,
»Fornborgarna i V :s län» (1934); G. M.
Silf-verstolpe, »V.» (i »Sverige. De svenska
landskapen skildrade i ord av svenska författare
och i bilder av E. Schwab», 1936).
Västmanlands flygflottilj, se Sverige,
suppl., sp. 1040.
♦Västmanlands län. Folkmängden utgjorde
1 jan. 1937 163,022 inv., därav 53,213 i
städerna. Sala—Gysdnge—Gävle järnväg
förvärvades 1937 av staten. Landsvägarna hade
1935 en längd av 1,151 km, bygdevägarna
1,170 km. AntaJet motorfordon i V. uppgick
1 jan. 1937 till 6,679, därav 3,527 person- och
1,079 lastautomobiler samt 1,816 motorcyklar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
