Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Åland - *Ålderdomshem - Ålderspyramid - Åmark, Herman Vilhelm Mattias (Mats) - *Åmål (stad) - *Åmål (landskommun och -församling) - *Åmål—Årjängs järnväg - Ångautomobil - -ånger - *Ångermanland - *Ångfartyg - Ångfartygs-a.-b. Tirfing - *Ångmaskin - *Ångpanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1373
Ålderdomshem—Ängpanna
1374
parti, som håller på att de garanterade
åländska rättigheterna böra till det yttersta
värnas, med J. Eriksson (se d. o.) som främste
representant samt en för de finska
myndigheterna mera undfallande fraktion med nuv.
talmannen J. Sundblom i spetsen. Som delvis
en följd av dessa inre stridigheter kan
attentatet mot lantrådet C. Björkman (se d. o.,
suppl.) betraktas.
♦Ålderdomshem. Vid 1934 års slut funnos
189 kommunalförbund för gemensamt å.
Antalet å. utan jordbruk uppgick till 1,127
och antalet å. med jordbruk till 338. De
förra ökas efter hand på de senares
bekostnad. K. J. H.
Alderspyramid, se
Befolkningspyramid, suppl.
Åmark, Herman Vilhelm Mattias
(Mats), teolog, kulturhistoriker (f. 1882 24/2),
bror till K. F. E. Ä.; teol. lic. 1915, teol. dr
1927. Efter prästerlig tjänstgöring blev Ä.
domkyrkosyssloman i Strängnäs 1924 och i
Uppsala 1935. Han har bedrivit mångåriga
forskningar i svensk medeltidsarkeologi,
medeltida person- och konsthistoria och
publicerat en mängd större och mindre studier om
Mellansveriges medeltida kyrkklockor jämte
frågor om klockringning. Bland hans
skrifter märkas »Dalarnes kyrkklockor» (1924)
samt »Kyrkklockor, klockare och
klocksäg-ner i Dalarne» (1928). I sin skriftserie Från
Ärkestiftets Helgedomar har han bl. a.
skrivit »Upsala domkyrkas klockor» (1935) och
»Upsala domkyrka, kort vägledning» (1936;
eng. uppl. 1937). G. Lbg.
♦ Åmål, stad, hade 1937 6,850 inv. Ä:s
stads-och landsförsamlingar utgöra numera en
kyrklig samfällighet.
♦ Åmål, landskommun och -församling, jfr
Åmål, stad, ovan.
♦ Åmål—Årjängs järnväg såldes 1937 av
staten till järnvägs-a.-b. Dal—Västra
Värmland (dotterbolag till Bergslagernas
järnvägs-a.-b.). Ä. är nu öppen även för persontrafik.
Ångautomobil. De första automobilerna (se
Automobil) voro ångdrivna vagnar, och
sådana byggdes i viss utsträckning, särskilt
i Amerika, ända till början av 1900-talet, då
de nästan helt utträngdes av de
förbrännings-motordrivna vagnarna. Även senare ha
åtskilliga försök gjorts att bygga å., som dock
ej fått någon nämnvärd spridning.
Svårigheterna ligga främst i att åstadkomma en
ångpanna, som förenar låg vikt med
driftsäkerhet. Vidare erfordrar å. en viss
uppeld-ningstid före starten. Vissa tyska
postbusslinjer trafikeras med å. N. G-n.
-ånger ingår i en del norrländska
ortnamn: Selånger, Tlägdånger, Ullånger,
Lövånger m. fl.; det är ett fsv. anger, »vik».
Liknande namn finnas även i Norge: Hardanger,
Stavanger, Levanger o. s. v. Ångermanland
betyder »ångermännens land», d. v. s. deras
land, som bo omkring viken, Ångermanälvens
nedre del. E. W-én.
♦Ångermanland. Nyare litt.: J.
Nordlander, »Drag ur livet i Å. på 1500- och
1600-talen» (1934); J. Westin, »Å:s gränser» (i
Svensk Geogr. Årsbok 1935).
♦Ångfartyg. »Bremens» hastighetsrekord
överträffades redan 1930 av systerfartyget
»Europa». Detta rekord höjdes 1933 av den
italienska turbinångaren »Rex», som nådde
28,92 knops medelfart, och 1935 av
»Normandie» (se d. o., suppl., samt Blue ribbon,
suppl.) med 29,98 knops medelfart på utresan
till New York. Världens näst »Normandie»
största fartyg är det av Cunard White star
ägda »Queen Mary», som har längden 310 m,
bredden 35,95 m och bruttotonnaget 80,773 ton
och som aug. 1936 satte nytt hastighetsrekord
på utresan med 30,14 knop. »Normandie»
återtog dock redan april 1937 ledningen.
Ångfartygs-a.-b. Tirfing, se Tirfing, suppl.
♦Ångmaskin. För fartygsdrift tillverkas å.
ännu i stor utsträckning. Av det 1934/35
nybyggda världstonnaget utrustades ung. 25 %
med å. Kombinationen å. och lågtrycksturbin
vinner terräng. För mindre effekter, högt
ångtryck och mottryck erbjuder å., även vid
fasta anläggningar, alltjämt fördelar
framför ångturbinen och tillverkas därför i en
ej obetydlig utsträckning för dessa
driftförhållanden. T. L-k.
♦Ångpanna. Angpannetekniken befinner sig
fortfarande i stark utveckling. Detta gäller
såväl de »normala» pannorna som
specialpannorna och bland dem särskilt veloxpannan och
La Montpannan. Ytterligare en specialpanna,
den Schmidtska, har kommit i bruk i
Tyskland. Denna alstrar ånga genom indirekt
värmeöverföring med hett vatten, som
cirkulerar i rörslingor. I Sverige har ännu ingen
specialpanna installerats; elektricitetsverket
i Oslo har två 75 tons veloxpannor.
Flygaskan från kolpulvereldade pannor (se
Kolpulvereldning, suppl.) utgör ett
besvärande problem i städer o. a.
samhällen. Den effektivaste men kostsammaste
metoden att fånga största möjliga del av
askan är den elektrostatiska (se C o 11 r e
11-förfarande). I U. S. A. och i begränsad
utsträckning även i Tyskland och
Tjeckoslovakien har man tillämpat den metoden, att
förbränningsrummets botten utbildats till en
flat skål; i denna samlas flytande slagg, som
avtappas periodvis. Därigenom har man
lyckats taga vara på omkr. 40 % av
askmängden. Dessa slaggeldstäder äro särskilt
användbara, då askans smältpunkt är låg.
Å:s dimensioner per ton genererad ånga
minskas alltjämt genom ökad användning av
strålningstuber och genom stegrade
gashas-tigheter, samtidigt med ökat fläktarbete.
Ett måttligt övertryck i förbränningsrummet
brukas ej blott på fartyg utan ibland även i
landan läggningar.
Bland märkligare nya svenska pannor
kunna nämnas två tornpannor i
Vattenfallssty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
