Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ångpanna - Ångström, släkt - *Ångström, A. K. - Ångström, Hilding Knutsson - Ångström, Tord Knutsson - *Ångturbin - *Ånsta - Årsbibliografi över Sveriges Offentliga Publikationer - Årsföreningar - *Åryd - *Ås - *Åsbrink, G. E. - Åsens bruk - Åström, Emma Irene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1375
Ängström—Äström
1376
relsens kraftstation i Västerås. De äro
strål-ningspannor av modifierad Forssbladtyp och
inrättade för olje- eller kolpulvereldning. Den
större pannan alstrar vid oljeeldning över
300 ton ånga per tim., vid kolpulvereldning
över 250 ton; den torde vana Europas
största å. T. L-k.
Ångström, släkt, som härstammar från
bonden Anders Persson i Ånge. Hans son Johan
(1782—1857) antog namnet och blev
komminister i Sättna. Om dennes söner J. Å.,
A. J. Å., K. A. Ä. och om A. J. Å:s son K.
J. Å. se art om dessa i bd 20. Om K. J. Å:s
son A. K. Å. se art. i bd 20 och nedan; om
dennes bröder H. K. Å. och T. K. Å. se nedan.
Litt.: K. Ångström, »A. J. Å.
Minnesteckning» (i Skrifter utg. af Medelpads
Fornminnesförening, 3, 1907).
♦Ängström, A. K., blev 1934 förste
statsmeteorolog och är sedan 1936 president i
Internationella meteorologiska organisationens
strålningskommission. Han har i denna
egenskap i synnerhet verkat för utveckling och
kontroll av de instrumentella hjälpmedlen och
för enhetlig metodik för strålningsmätningar.
Å. har konstruerat flera meteorologiska
instrument, bl. a. ett instrument för registrering
av instrålningen samt en jordtermometer
(tills, m. E. Petri), vilka båda fått stor
användning. Han är sedan 1936 led. av svenska
nationalkommittén för geodesi och geofysik.
Ångström, Hilding Knuts son,
ingenjör (f. 1890 31/s), son till K. J. Ä.
Utexaminerades 1913 från Tekn. högskolans
elektro-tekniska avd., var 1914—18 anställd vid
ASEA, 1918—25 vid Malmö stads spårvägar
(med avbrott för en tids vistelse i U. S. A.)
och är sedan 1925 spårvägschef i Uppsala.
Å. har gjort sig känd som uppfinnare inom
spårvägsområdet. E. Hlr.
Ängström, Tord Knutsson, ingenjör
(f. 1892 19/9), son till K. J. Å. Förvärvade
flygcertifikat hos Blériot i Pau 1912 och
utexaminerades 1918 från Tekn. högskolans
mek. avd. Å., som tjänstgjort som civil- och
militärflygare, var 1918—19 anställd vid a.-b.
Enoch Thulins aeroplanfabrik, blev 1920
flygingenjör i Marinförvaltningen, 1926 förste
flygingenjör i flygvapnet och var 1930—36
assistent hos luftfartsmyndigheten samt blev
1936 luftfartsinspektör i Väg- och
vatten-byggnadsstyrelsen. Han har utgivit flera
populära arbeten om flygning samt redigerat
»Flyg- och motortekniskt bibliotek».
♦Ångturbin. Å:s senaste utveckling
kännetecknas bl. a. av att man använder material,
som tåla hög överhettningstemp. (500° C och
däröver) och äro motståndskraftiga mot
vattendropparnas slitning på skovlarna i
låg-trycksområdet. Maximieffekten vid 3,000 varv
per min. ökas successivt och utgör f. n. 80,000
kW vid måttligt vakuum. Utvecklingen
förenklas även genom reduktion av antalet
tur-binhus på en och samma axel, varigenom
snabbare start erhålles. Ljungströmturbinen
vinner ökad användning; största
kondense-ringsaggregatet har f. n. en effekt av 58,000
kW och största mottrycksaggregatet (100 atö
till 14 atö) 20,000 kW. Partialreglering
börjar användas även vid denna turbintyp.
Fartygsturbiner byggas numera för mycket
betydande effekter. Särskilt
anmärkningsvärda äro »Queen Marys» och »Normandies»
turbinmaskinerier om 150,000—200,000
axel-hkr. På »Queen Mary» äro turbinerna med
kuggväxlar kopplade till propelleraxlarna; på
»Normandie» nyttjas elektrisk överföring.
T. L-k.
♦ Änsta. Sedan 24 sept. 1931 bildar Ä. tills,
m. Längbro och Eker en kyrklig samfällighet.
Ärsbibliografi över Sveriges Offentliga
Publikationer, se
Riksdagsbiblioteket, suppl.
Årsföreningar ha till ändamål att
sammanföra välfrejdade svenska män, födda under
samma år, till sällskapligt umgänge samt att
i mån av tillgångar lindra oförvållad nöd
för medlemmar och lämna understöd till
avlidna medlemmars efterlevande. 30 maj 1866
konstituerades den första årsföreningen —
1816 års mäns — i Stockholm. Därefter
bildades å. för 1821, 1824, 1847, 1848, 1850,
1852, 1853 och 1854 års män, vilka samtliga
numera äro upplösta. F. n. (1937) finnas 44
å., som representera årtalen från 1855 t. o. m.
1898 års män, alla med styrelse i Stockholm.
Därtill komma omkr. 10 lokala å. i Göteborg,
Malmö och Hälsingborg, de flesta
filialföreningar till Stockholmsföreningen med samma
årtal. Till 1911 bildades å. vanl. vid männens
50-årsålder, därefter vid 40-årsåldern. Varje
förening har en särskild styrelse. Sedan 1923
utkommer månadstidskriften Årsföreningarna,
organ för landets å. (red. C. Wahlistedt).
Tidskriftens arkiv omfattar, bland andra
årsför-eningsarkivalier, ett porträttarkiv på över
12,000 årsmän med biografier och autografer.
Å. ha över 22,000 medl., till omkr. 50 %
boende i Stockholm. Å:s samlade kapital utgör
betydligt över 1 mill. kr. — Man har försökt
att inplantera denna speciellt svenska
för-eningstyp i Finland. 1930 konstituerades
Föreningen 1880 års män r. f. (riksförening) i
Finland med styrelsens säte i Helsingfors men
har ännu ej fått någon efterföljare. C. W-dt.
♦ Äryd. 1. Fr. o. m. 1 jan. 1938 skall Ä.
utgöra eget pastorat.
♦ Äs. 3. I Törsta i Ås har Sveriges
utsädes-förening en filialstation. Ås är nu eget
pastorat.
♦ Åsbrink, G. E., dog 1935 24/7. S. å. utkom
Å:s (och K. B. Westmans) »Svea rikes
ärkebiskopar».
Åsens bruk, industrisamhälle i Skålleruds
(se d. o.) socken; 573 inv. (1936). Jfr H å v
e-r u d.
Åström, Emma Irene, finländsk
pedagog (1847—1934). Blev 1882 Finlands första
kvinnliga fil. kand, och mag., var 1886—1913
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
