Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ärekränkning - *Ärftlighet - *Ärkebiskop - *Äyräpää, Matti - ÖB - Öberg & co:s a.-b., C. O. - Öberg & son, a.-b., J. O. - *Öckerö - *Ögonglas - *Öhman, C. M. - Öhman, Karl Yngve - Öhnell, Richard Harald - *Öja - Ökland, Fridthjof Johannes - *Öknamn - *Öland - Ölands folkhögskola - *Öm - Öman, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1381
Ärftlighet—öman, E.
1382
ning, med avseende på förhållande utom
denna av beskaffenhet att göra honom ovärdig
det förtroende och den aktning, som
befattningen kräver. R. B-l.
♦Ärftlighet, jfr även Artbildning,
Bastard, Cytologi, Kromosom er
och Självsteril (alla i suppl.). Bland
nyare litt. märkes K. V. O. Dahlgren,
»Botanisk genetik» (i »Växternas liv», bd III, 1936,
och IV, 1937).
♦Ärkebiskop. Litt.: G. Åsbrink och K. B.
Westman, »Svea rikes ärkebiskopar» (1935).
Äy’räpää [-pä], Matti, finländsk
tandläkare (1852—1928); hette urpsr. Europaeus.
Blev med. lic. 1883 och verkade 1892—1917
som lärare i tandläkarkonst vid Helsingfors
univ. Både som lärare och som forskare var
Ä. en föregångsman inom sitt fack i Finland
och Norden. Han fick professors värdighet
1904. — Biogr. på sv. av G. Sivén (1934). —
Ä:s brorson Aarne Elias Ä. (f. 1887) är
sedan 1933 avd.-föreståndare vid
nationalmuseum samt docent i förhistorisk arkeologi
vid Helsingfors univ. H. E. P.
j—t B, förk. för överbefälhavare (se d. o.,
। | suppl.).
Öberg & co:s a.-b., C. O., ett 1907 gr.
bolag, som driver en 1850 anlagd
filfabrik i Eskilstuna. Aktiekap. 2 mill. kr.;
omkr. 400 arb.
Öberg & son, a. - b. J. O., ett till a.-b.
Sveriges litografiska tryckerier anslutet bolag,
som i Eskilstuna driver en 1845 anlagd fabrik
för till v. av kontorsböcker, spelkort m. m.
♦öckerö. På öckerön har anlagts (delvis
som beredskapsarbete) en hamn, färdig 1935.
♦ögonglas. På senare tid ha s. k.
kontaktglas el. påläggsglas börjat användas. Dessa
utgöras av en liten glasskålla, som på ena
sidan formas så, att den tätt ansluter sig
till ögats form, och på den andra har en
klotyta i mitten av sådan krökning, att den
rättar ögats brytningsfel, då skållan lägges på
själva ögat, under ögonlocken. Dylika glas
kunna framställas antingen genom blåsning
eller slipning. ögat har emellertid ofta svårt
att tåla dem under längre tid. J. W. N.
♦öhman, C. M. Engagemangen i Berlin vid
Städtische Oper (och Staatsoper) äro sedan
1932 av mera tillfällig natur, ö. utnämndes
1933 till hovsångare. Han är sedan 1928 g. m.
l sabel Ghasal (se d. o., suppl.).
Öhman, Karl Yngve, astronom (f. 1903
27/3). Disputerade i Uppsala 1930 och blev
docent vid Stockholms högskola s. å. ö. har i en
produktion, som omfattar ett drygt 40-tal avh.
och skrifter, särskilt ägnat sig åt att
utveckla de av Lindblad uppställda metoderna
för bestämning av stjärnornas absoluta
ljusstyrkor, med särskild hänsyn till de vita och
vitgula stjärnorna. Han har dessutom utfört
en serie instrumentkonstruktioner och
uppfinningar inom det astrofysikaliska området
samt påvisat förekomsten av särskilda
kriterier i de röda stjärnornas spektralband för
bestämning av den absoluta magnituden, ö.
har bl. a. undersökt spektret i detalj för
den ena av Andromedastjärnsystemets ellips-
formade följeslagare och därigenom givit
starka stöd för att denna s. k. nebulösa
måste bestå av stjärnor. K. Lmk.
öhne’ll, Richard Harald, läkare (f.
1887 17/ø). Blev med. lic. 1914, med. dr 1918,
docent i medicin 1919, allt vid Karol. inst.,
och är sedan 1932 överläkare vid medicinska
avd. av Stockholms läns centrallasarett. ö:s
vetenskapliga verksamhet berör framför allt
rubbningar i matsmältningskanalen (rödsot,
magsår) samt skörbjugg. Ljd.
♦öja. 1. Efter pastoratsreglering ingår ö.
sedan 1 jan. 1937 i ö., Hamra, Vamlingbo och
Sundre pastorat.
ökland, F r i d t h j o f Johannes, norsk
zoolog (f. 1893), docent i zoologi vid Norges
lantbrukshögskola (Äs) sedan 1920. ö.
medföljde som zoolog den norska expeditionen till
Novaja Zemlja 1921, vars faunistiska resultat
han bearbetat. Jämte djurgeografiska
arbeten (ss. »Die Verbreitung der
Landgastropo-den Norwegens», 1925) har han utgivit
populärvetenskapliga skrifter och böcker samt
(1932) en lärobok i zoologi. Han utger
den i Jena utkommande tidskr.
Zoogeo-graphica. N. O.
♦öknamn. Ny litt.: G. Langenfelt, »Namn
och öknamn på politiska partier och personer
i Sverige» (1935; Verdandis Småskrifter, 373).
♦Öland. Nyare litt.: M. Hofrén, »öländska
bygdestudier» (1933); M. Stenberger,
»Isman-torps borg och Gråborg samt ö:s övriga
forn-borgar» (1934; Svenska Fornminnesplatser,
21).
Ölands folkhögskola, se Torslunda.
*öm bildar sedan 1931 tills, m. Skövde och
Ryds församlingar en kyrklig samfällighet.
öman, Erik, ingenjör, högskollärare (f.
1885 17/b). Utexaminerades 1909 från Tekn.
högskolans avd. för kemisk teknologi, blev
1916 docent där i kemisk teknologi och är
sedan 1920 speciallärare i läran om
kemisktekniska apparater samt sedan 1926 tillika i
papperisteknik. ö. har publicerat ett stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
