- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
1391-1392

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Österrike - Historia - Litteraturanvisningar - *Österström, A. I. E. - *Östersund - Östgöta flygflottilj - Östgöta luftvärnsregemente - Östgöta-Tidningen - *Östgöten - *Östhammar - Östkinesiska järnvägen - Östlund, Agda Maria, f. Lundgren - Östlund, Josef Hilding Emanuel - Östman, Carl Johan - Östman, Hilbert Axel Birger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1391

österström—östman, H. A. B.

1392

bundskanslern. Denne lät 1 april införa
allmän tjänsteplikt (se ovan, Försvarsväsen)
och tog härigenom initiativet till att
avlägsna de hinder för militär
handlingsfrihet, som freden i Saint-Germain ålagt ö.
Kort därefter följde en förordning om
hemvärnens avväpning (senare en om deras
upplösning). Schuschnigg tog nu själv ledningen
av »fosterländska fronten», till vilken
anknöts en »frontmilis», som blev den enda
kvarstående militärt organiserade
sammanslutningen. Den italienska orienteringen
befästes, då ö. med Italien och Ungern i mars
avslöt ett tremaktsfördrag, varigenom den i
Romprotokollen (se d. o., suppl.) stipulerade
samverkan mellan de tre länderna
bekräftades. Som en förberedelse till det närmande
mellan Italien och Tyskland, som tog fast
form hösten 1936, ingick ö. 11 juli s. å. en
överenskommelse med Tyskland, varigenom
ö:s integritet erkändes men dess karaktär
av »tysk» stat tillika fastslogs. Bl. a. av
ekonomiska skäl ha försök gjorts att få ett
bättre förhållande även med Tjeckoslovakien
till stånd.

Litteraturanvisningar. O. Ender, »Die neue
österreichische Verfassung» (1934); C. M.
Ha-milton, »Modern Austria» (1935); A. Merkl,
»Die ständisch-autoritäre Verfassung
öster-reichs» (s. å.); F. Winkler, »Die Diktatur in
Oesterreich» (s. å.); Th. Brieger, »Oesterreich»
(1936); K. v. Schuschnigg, »Dreimal
Oesterreich» (1937).

♦österström, A. I. E., är sedan 1933 led. av
andra lagutskottet. Han har tagit mycket
livlig del i Folkpartiets
propagandaverksamhet och är en av dess aktivaste krafter inom
riksdagen, där han sedan 1935 är led. av
partiets förtroenderåd och v. ordf, för dess
andra-kammargrupp. ö. är ordf, i den på hans
initiativ (riksdagsmotion) tillkomna utredningen
om landsbygdens bostadsfråga, v. ordf, i
be-folkningskommissionen och led. av
kommittén för utredning om lagstiftning mot
väpnade privata kårer. Han var även led. av
1933 års kommitté föir utredning om
åtgärder mot samhällsfientlig verksamhet. Gl.

♦Östersund hade 1937 15,200 inv.
Läroverks-byggnaden om- och tillbyggdes 1935. Därjämte
ha tillkommit en ny idrottsplats (1934; för
Jämtlands fältjägarreg:te), s. ö. om staden en
travbana (1936) och ö. om staden en
tennis-hall (1937). Bland nyare industrier märkas
a.-b. Byggnadsvirke och Norrlands elektriska
brödindustri-a.-b. Ett under byggnad
varande tingshus samt ett kommunalt badhus
beräknas bli färdiga 1938. Den arméfördelning,
vars chefsexpedition är förlagd till ö.,
benämnes sedan 1937 II :a. 4:e flygkåren benämnes
sedan 1936 Jämtlands flygflottilj (F 4). Ö.
har statlig rundradiostation. Ny litt.: J.
Bromé, »ö:s historia» (2 dir, 1936). I. W-m.

Östgöta flygflottilj, se Sverige, suppl.,
sp. 1040.

Östgöta luftvärnsregemente. Enl. 1936 års
försvarsordning skall ett nytt luftvärnsreg:te,
benämnt ö., upprättas (sannolikt 1939) och
förläggas i Linköping.

östgöta-Tidningen, tidning i Linköping,
uppsatt aug. 1936, sedan socialdemokraterna
förvärvat tidningen östgöten (se nedan). ö:s
politiska ståndpunkt är Folkpartiets, ö.
utkommer sex ggr i veckan. Dess red. är N. B.
Lundström (f. 1904).

♦östgöten förvärvades av
socialdemokraterna 1935, då H. Thylin (f. 1898) blev red.

♦Östhammar hade 1,263 inv. 1937.
Lorenz-holm inrymmer numera kommunala
mellan-skolan i ö. Stadens tillgångar och skulder
hade vid årsskiftet 1935/36 nedgått till resp.
465,844 kr. och 120,314 kr. S. J-n.

Östkinesiska järnvägen, se Sibiriska
järnvägen, även i suppl.

östlund, Agda Maria, f. Lundgren,
politiker (f. 1870 3/4), en av pioniärerna för
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,
vars styrelse hon tillhört sedan 1920. Hon
är led. av A. K. sedan 1922 och av första
lagutskottet sedan 1933. S. H.

östlund, Josef Hilding Emanuel,
författare (f. 1894 18/o), tidningsman, bl. a.
anställd vid Stockholms-Tidningen 1926—31.
Debuterade med pojkböcker under pseud.
Stefan Fremling, »En pojkbragd» (1919),
»En äventyrlig långresa» (1924) m. fl. 1932
väckte ö. uppmärksamhet med den goda
livs-skildringen ur de arbetslösas värld »Vi
stackars fattiga satar» och har sedermera
fortsatt som romanförfattare med »Utanför Edens
lustgård» (1933) och »Din nästas hustru»
(1936). J. L-t.

Östman, C ar 1 J o h an, meteorolog (f. 1888
22/4), fil. dr i Uppsala 1923, anställd vid
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt 1920,
statsmeteorolog sedan 1935. ö. har skrivit
talrika populära artiklar, särskilt om de
meteorologiska forskningsresultatens
utnyttjande inom flygtrafiken, jordbruket, sjöfarten,
flottningen m. m. Bland hans vetenskapliga
avh. må nämnas: »Recherches sur les grands
vents près de la cöte suédoise du golfe de
Botnie» (i Medd. från Statens
Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt 1922; även akad. avh.),
»Om stormar vid Svealands och Götalands
kuster» (ibid. 1926), »Vinden i Sveriges högre
luftlager» (ibid. 1933) och »Isförhållandena
vid Sveriges kuster vintrarna 1870/71—
1934/35» (ibid. 1937). A. Å.

Östman, Hil b ert Axel Birger,
tandläkare (f. 1893 17/u), avlade tandläkarexamen
1916, blev med. kand. 1929, var lärare vid
Tandläkarinstitutet 1918—26, red. för
Sveriges Tandläkareförbunds Tidning 1918—-20, för
Svensk Tandläkartidskrift 1920—27 och ordf,
i Sveriges tandläkareförbund 1933—37. ö. har
vanit sakkunnig för utredning ang. ordnandet
av folktandvården och är övertandläkare vid
Eastmaninstitutet samt medl. av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd. Han har
förfat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0802.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free