Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östman, Hilbert Axel Birger - Östman, Karl Johan - *Östman, N. F. - *Östra centralbanan - *Östra härads domsaga - *Östrand - Östra och Medelsta domsaga - *Östra Skånes järnvägar - Östra Smålands järnväg - *Östra stambanan - Östra Vrå - Östra Värends järnväg - *Östrup, J. E. - *Övden, O. A. - Överbefälhavare - *Överdirektör - *Överfältläkare - *Överkommendant - Överland, Arnulf - *Överränta - *Överspänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1393
östman, K. J.—överspänning
1394
tat uppsatser i kårsociala och fackliga frågor,
särskilt om marginala paradentoser. G. D-n.
östman, Karl Johan, författare (f. 1876
«/10), sågverksarbetare, ö., som hade en hård
och bekymmersam barndom och ungdom, var
sågare, utlastare, kolare o. s. v. Han
genomgick en halvårskurs på Brunnsviks
folkhögskola. ö:s berättelser, »Pilgrimer» (1909;,
»En fiol och en kvinna» (1912), »Hunger»
(1916), romanen »Den breda vägen» (1923),
skildra förhållanden och människoöden i
såg-verksdistriktet vid Sundsvall. R-n B.
♦östman, N. F., dog 1934 22/i0.
♦östra centralbanan inköptes 1937 av staten.
♦östra härads domsaga. 1. Jfr östra
och Medelsta domsaga, suppl.
♦östrand. Sulfatfabriken, som sedan 1934
arrenderas av det till Svenska cellulosa-a.-b.
anslutna a.-b. ö:s sulfatfabrik (gr. 1921;
ak-tiekap. 742,500 kr.), tillverkar årl. 135,000
ton sulfatcellulosa, 3,000 1 flytande harts och
1,500 1 råterpentin.
östra och Medelsta domsaga, Blekinge län,
under Hovrätten över Skåne och Blekinge,
bildades 1937 genom sammanslagning av
östra härads domsaga och Medelsta domsaga,
vilka vardera utgöra ett tingslag i den nya
domsagan (tingsställen: Lyckeby, resp.
Ronneby). Om utredning rörande Ronnebys
förening med ö. se Ronneby, suppl.
♦östra Skånes järnvägar trafikeras och
förvaltas numera av Kristianstad—Hässleholms
järnvägar (se d. o., suppl.).
östra Smålands järnväg omfattar
förutvarande Ruda—Oskarshamns järnväg och
Ruda—Älghults järnväg, vilka 16 juli 1932
sammanslogos. ö. har en längd av 78,3 km;
spårvidd 0,891 m. Samförvaltas med Kalmar
—Berga m. fl. järnvägar.
♦östra stambanan är nu elektrifierad.
östra Vrå, se Vrå, suppl.
östra Värends järnväg, en 1922 för trafik
öppnad järnväg mellan Älghultsby och
Britta-torp; längd 39 km, spårvidd 0,891 m. ö., som
ägts av staten, såldes 1936 till Växjö—Åseda
—Hultsfreds järnvägs-a.-b. Den förbinder
östra Smålands järnvägar med Växjö—Aseda
—Hultsfreds järnväg.
♦östrup, J. E., utgav 1937 »Erindringer».
♦övden, O. A., är isedan 1937
läroverksadjunkt i Södertälje.
överbefälhavare. Enl. 1936 års
försvarsord-ning skall högste befälhavaren (se d. o., suppl.),
vilken enl. förut gällande bestämmelser skulle
vid krig föra befälet över huvuddelen av de
svenska stridskrafterna, ersättas av en vid
krigsfara eller krig tillsatt överbefälhavare
(ÖB). Denne, som skall biträdas av ett
högkvarter (se d. o., suppl.), kommer att erhålla
befälet över samtliga stridskrafter. Förslag
förelåg vid 1936 års riksdag, att ö. skulle
ingå redan i krigsmaktens fredsorganisation,
vilket föreslogs av försvarskommissionen.
Benämningen ö. förekommer även i andra
länder, t. ex. i Finland och Tyskland (Ober-
befehlshaber der Wehrmacht och under denne
Oberbefehlshaber der Armée, der Marine och
der Luftwaffe). C. A. E.
♦överdirektör. Cheferna för Rikets
allmänna kartverk och för Statens egnahemsstyrelse
ha erhållit titeln ö. Chefens för Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen titel är sedan 1937
generaldirektör.
♦överfältläkare är sedan 1 juli 1937 tillika
stabschef vid sjukvårdsinspektionen. Med
tjänsten följer numera överstes
tjänsteställning.
♦överkommendant. Chefen för IV :e
arméfördelningen är förordnad som ö. i Stockholm.
Han bär som tjänstetecken kommendantskäpp.
överland [-lan], Arnulf, norsk författare
(f. 1889), har utgivit diktsamlingarna »Den
ensomme fest» (1911), »De hundrede violiner»
(1912), »Advent» (1915), »Bröd og vin» (1919;
ny, utökad uppl. 1924),
»Berget det blå»
(1927), »Hustavler»
(1929),
novellsamlingarna »Den haarde
fred» (1916), »Deilig er
jorden» (1923), »Gud
plantet en have»(1931)
samt skådespelen
»Venner» (1917) och
»Gi mig ditt hjerte»
(1930). »Samlede dikt»
utkom i 2 dir 1936.
Svårmod, ironi,
en
samhetskänsla och trots bilda
huvudstämningarna i hans lyrik. Den ambitiösa
konstnärliga formen och känslolivets intensitet
ha givit honom anseende som en av det
samtida Norges främsta poeter. Politiskt har
han anslutit sig till kommunismen; 1933 blev
han åtalad för hädelse med anledning av
skriften »Tre föredrag til oiffentlig
förargelse» men frikänd. J. L-t.
♦överränta, se även Uppskovsränta,
suppl.
♦överspänning, ö. bestå i allm. av mycket
kortvariga spänningsvariationer, vilka
avsevärt överstiga den elektriska anläggningens
driftspänning. En viss typ av ö. uppstår vid
in- och urkoppling av strömförande ledningar
eller andra aggregat i anläggningarna. Dessa
ö. uppnå i allm. spänningsvärden 4—5 ggr
högre än den för anläggningen normala
driftspänningen och medföra sällan skadliga
verkningar i anläggningarna. En vida farligare
typ äro s. k. atmosfäriska
överspänningar (jfr d. o.), som utbilda sig i
elektriska anläggningar (även telefonledningar och
radioantenner) under åskväder.
Först under det senaste årtiondet har man
erhållit en ingående kännedom om såväl
blixtens urladdningsegenskaper som ö:s natur,
vilka företeelser visa ett intimt samband.
Båda karakteriseras av mycket kortvariga
variationsförlopp med avseende på ström
och spänning. En av en blixt orsakad ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
