Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - A, lat. prep. - A, kem. tecken - à, fr. prep. - a el. aa, på recept - Aa - a.a., förk. - a.a., i litteraturhänvisningar - A.A. - A.A.A. - Aabel, 1. Hauk Erlendsön - Aabel, 2. Per Povels - Aabenraa - Aabye, Karen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A är den första bokstaven i det vanliga
europeisk-latinska alfabetet och betecknar i det
svenska riksspråket dels kort a-ljud (t.ex.
all), ”öppet” a, och dels långt (t.ex. al), ”slutet”
a. Mellan dessa två ljud ligger det ”normala”
a-ljudet (t.ex. ty. Vater). A kan också vara
tecken för andra ljud: ä-liknande i danska gade,
engelska man (eng. make uttalas med diftong
ei), å-liknande i eng. all water och i ungerskan.
— aa är i finskan, holländskan och tyskan tecken
för långt a-ljud, förr i danskan och norskan för
å-ljud; q (i polskan) och ã (i portug.) betyda
liksom fr. an el. en (före kons. el. utljud)
nasa-lerat a el. å.
A är i det musikaliska alfabetet
sjätte tonen i den från C utgående durskalan.
Den allmänt införda normalhöjden för ettstrukna
a är 435 svängningar i sekunden. Efter detta
a stämmer man pianon och orkesterinstrument.
Allt efter oktavläget särskiljer man: subkontra
a, kontra a, stora (grova) a, ostrukna (lilla) a,
ettstrukna a, tvåstrukna a etc. el. i notskrift:
Såsom symboliskt tecken betyder A i
allmänhet det första eller det främsta. — Vid
betygsgivning betecknar A högsta betygsgraden,
a näst högsta.
I algebran nyttjas a liksom alfabetets
närmast följande bokstäver i allmänhet till
tecken för bekanta storheter, då däremot de
obekanta betecknas med x, y och z. — I logiken
användes A för att beteckna dels ett tankeföremål,
dels det universellt-affirmativa omdömet.
A förekommer dessutom i en stor mängd
förkortningar. Så är på romerska mynt och
inskrifter A = Augustus; i andra romerska
namnförkortningar = A u l u s; på rucktavlan i
fickur= avance (fram); i tidsuppgifter (a.) =
anno (år). Vidare är A beteckning för svenskt
artilleriregemente (A 1, A 2 etc.) och på
bilskyl-
NF I — i
tar för Stockholms stad. A är beteckning för
ampère och för våglängdsenheten ångström. —
a är officiell förk. för ar. Uttrycket ”A och O”,
grek. A (Alfa) och Ω (Omega) eller a och ω (den
första och den sista bokstaven i det grekiska
alfabetet) betyder ”begynnelsen och änden”,
början och slutet, det viktigaste.
A, lat. prep. Se Ab.
A, kem. tecken för (1 atom) argon.
à, fr. prep., till, t. ex.: à 50 öre metern; för 5
à 6 år sedan.
ā el. āā, på recept, förkortning för ana, d.v.s.
lika mycket av vartdera slaget (av ingredienserna
i ett läkemedel).
Aa [ä], en hawaiisk beteckning för blocklava.
a.a., förk. för lat. ad acta, till handlingarna,
a.a., i litteraturhänvisningar förk. för anförda
arbete.
A.A. [ei], förk. för Automobile Association.
A.A.A. [ei], förk. för 1) Agricultural
Ad-justment Act, 2) Amateur Athletic Association,
3) American Automobile Association.
Aabel [åbel], 1) Hauk Erlendsön A.,
norsk skådespelare (f. 1869), debuterade 1897 i
Oslo och har sedan tillhört olika teatrar där,
huvudsakligen Nationalteatern. A. har gjort en
betydande insats som Holberg-tolkare. Framförallt
ha dock hans Ibsen-roller blivit geniala
scenskapelser.
2) P e r Povels A., den föreg:s son,
skådespelare (f. 1902). Han har i Oslo varit knuten till
Nationalteatret, Det nye teater och
Central-teatret samt en kortare tid varit chef för Karl
Johan-teatret.
Aabenraa, se Åbenrå.
Aabye [å’b-], Karen, dansk författarinna
och journalist (f. 1904). Sedan 1937 är A.
anställd som medarbetare i ”B.T.” Hon har utgivit
ett flertal friskt skrivna romaner, bland dem en
brett upplagd familjeroman, av vilken tre dlr
utkommit, ”Det skete ved Kisum Bakke” (1942),
”Fruen til Kejsergaarden” (1943) och ”Vi, der
elsker Livet” (1944). 1945 utkom ”Jupiter
glem-mer aldrig” med handlingen förlagd till
cirkuslivet. ”Vi skal snart hjem” (1946) skildrar
danskars liv i Sverige under tyska ockupationen
av Danmark. 1947 utgav hon ”Kvinde — gaa
mod Solen”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
