Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. a. C. - Aachen - Aadahl, Thorvald - Aagaard, Carl Frederik - Aagaard, Bjarne - Aage, Christian Alexander Robert - Aagesen, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3
A. a. C.—Aagesen
4
Domkyrkan i Aachen.
A. a. C. eller A. a. C. n., förkortning för
A’nno a’nte Chri’stum (nātum), lat., året före
Kristi födelse.
Aachen [ā’kan el. ā’^an], fr. Aix-la-Chapelle,
stad i Rhenlandet nära gränsen till Holland
och Belgien; 111,000 inv. A. är beläget i den
lilla floden Wurms dalgång och omgives av
skogklädda kullar. Stadens märkligaste byggnad
är domkyrkan, som uppfördes av Karl den store
798—804 och där hans ben samt talrika reliker
förvaras. Kyrkan är en centralbyggnad med
åttkantigt mittparti, som betäckes av en kupol och
omgives av en sextonsidig omgång, försedd med
en hög emporvåning. Flera yngre tillbyggnader
ha givit kyrkan ett oregelbundet yttre. — Vidare
märkes stadens rådhus från 1300-talet, en ståtlig
byggnad i gotisk stil, restaurerad efter en
elds
Rådhuset i Aachen före z:a världskriget.
våda 1883. — A. är medelpunkt i det
väst-rhenska textil- och järnområdet och är en
betydande handelsstad. Förnämsta industrigrenar äro
tillverkning av kläde, maskiner, järnvägsvagnar
och bilar etc. En teknisk högskola är förlagd
till A. Det är berömt för sina varma
svavelkällor. — Under andra världskriget blev A.
svårt skadat genom flygbombardemang och vid
strider under de allierades offensiv okt. 1944.
A., lat. Aquisgranum, är en av Tysklands
äldsta städer. Redan romarna kände till dess
hälsokällor, och ännu finnas där rester av
romerska bad. Kejsar Karl den store föddes och
dog i denna stad. A. var de tyska konungarnas
och kejsarnas kröningsstad från Ludvig den
fromme till Ferdinand I (813—1531). Under
medeltiden var A. en stor och rik stad, men på
grund av svåra inbördes strider sjönk dess
välstånd under reformationstidevarvet. 1797—1814
hörde A. under Frankrike och tillföll Preussen
1815. Genom fred i A. avslötos 1668 kriget
mellan Ludvig XIV och Spanien samt 1748 det
österrikiska tronföljdskriget. 1818 hölls i A. en
stormaktskongress, varvid Frankrike upptogs i
Heliga alliansen.
Aadahl [a’-], Thorvald, norsk tidningsman
(f. 1882), blev 1910 red. för Landmandsposten
och 1918 för Nationen, bondepartiets ledande
pressorgan. Han intog från början en sympatisk
hållning gentemot tyskarna under deras
ockupation av Norge 1940. År 1942 lämnade han det
politiska och publicistiska livet, allvarligt
komprometterad. A. har skrivit romaner och flera
skådespel, som uppförts på Osloteatrarna.
Aagaard [å’går], Carl Frederik, dansk
målare (1833—95). A. verkade först som
dekorationsmålare men utbildade sig sedan till
landskapsmålare under P. C. Skovgaards ledning och
i dennes stil. Han vann stor popularitet, särsk.
genom sina småbilder av dansk bokskog.
Aagaard [å’gård], Bjarne, norsk affärsman
(f. 1873). A. har bedrivit omfattande studier i
valfångstens historia och bl. a.
utgivit ”Fångst og forskning i
Sydishavet” (3 bd, 1930—34).
Han har även översatt dikter
från persiska.
Aage [å’ga] Christian
Alexander Robert, dansk
prins, greve av Rosenborg
(1887—1940), son till prins
Valdemar och prinsessan Maria av
Orléans. A. övergick 1923
i franska främlingslegionens
tjänst i Marocko, där han blev
reg.-chef. Sina upplevelser i
Marocko har han skildrat i ett
par böcker. Vid sitt giftermål
1914 med Mathilde Calvi di
Bergolo, av italiensk greveätt,
avsade han sig sin rätt till
tronen och antog titeln greve av
Rosenborg.
Aagesen [å’g- ], Andreas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
