Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adam - Adam, Adolphe - Adam, Juliette, f. Lamber - Adam, Paul - Adam, Robert - Adamaua, Adamawa - Adam av Bremen - Adam de la Halle, el. Hale - Adamello - Adametz, Leopold - Adamiter - Adam och Eva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Adam—Adam och Eva
72
om konsten givit
upphov till talrika
framställningar, berömda
äro målningar av
bröderna van Eyck,
Ma-saccio, Michelangelo,
Rafael, Dürer och
Cranach.
Adam [adä’1,
Adolph e, fransk
operakompositör (i803—
56), lärjunge till
Boi-eldieu, kompositions-prof. vid
Pariskonser-vatoriet. Han slog
1836 igenom med ”Postiljonen från Lonjumeau”,
som givits i Stockholm jämte ”Alphyddan”
”Bryggaren i Preston”, ”Nürnbergerdockan”,
”Konung för en dag” (”Si j’étais roi”) m. fl.
A. har även tonsatt julsången ”0. helga natt”.
Adam [adä’1, Juliett e, f. Lam b er,
fransk skriftställarinna (1836—1936). Hennes
politiska och litterära salong var på 1870-talet
mycket inflytelserik såsom samlingsplats för
Gambetta och hans meningsfränder. Ivrig patriot
och republikan, utgav hon 1879—99 tidskriften
”La nouvelle revue”, i vilken hon ivrigt
förfäktade revanschtanken mot Tyskland. Man har
tillskrivit henne den serie skildringar av
europeiska huvudstäders salonger, som 1884—89
ut-kommo under pseud. Comte Paul Vasil i.
Adam [adä’1, Paul, fransk romanförfattare
(1862—1920). Han började som ytterlig naturalist
med en roman ”Chair molle” (1885). Tills, m.
J. Moréas och G.
Kahn uppsatte A.
senare tidskriften ”Le
symboliste” och
framträdde som en av
symbolismens tidigaste
förkämpar. A.
kämpade för växlande
politiska ideal, var
boulan-gist, socialist etc.
Bland hans arbeten
märkas ”Lettres de
Malaise” (1897) och
den ”heroiska
tetralo-gien” från tiden 1810
—40, omfattande ”La
force”, ”L’enfant d’Austerlitz”, ”La ruse” och
”Au soleil de juillet” (1899—1903), samtliga med
intensiva miljöskildringar.
Adam [ä’dam], Robert, engelsk arkitekt
(1728—92), utförde tillsammans med sin broder
James (d. 1794) i alla delar av England talrika
enskilda och offentliga byggnader, främst
herresäten och förnäma stadshus för högadeln men
också enklare privathus. Bland hans arbeten
märkas Lansdowne House och de under namnet
Adelphi ("bröderna”) bekanta kvarteren mellan
Strand och Thames i London, herresätet
Keddle-ston Hall i Derbyshire och universitetsbyggnaden
i Edinburgh. Hans stil, den s. k. Adamstilen, är
en egenartad och behagfull nyantik, särsk.
påverkad av hans studier i romersk arkitektur.
Adama’ua, A d a m a w a, landskap i
Kamerun. A:s befolkning består förnämligast av
f u 1 b e, vilka invandrade på 1400-talet och äro
det förhärskande folket, och h a u s a. Omkr.
1900 bestod det av flera småstater under engelsk
och tysk kontroll, tills det efter 1 :a världskriget
delades upp mellan Frankrike och England.
Adam av Bremen, tysk historieskrivare,
domherre och föreståndare för domkyrkoskolan i
Bremen omkr. 1069. Han författade på
1070-talet sitt berömda verk, ”Gesta hammaburgensis
ecclesiae pontificum”, om det hamburg-bremiska
ärkestiftets historia till ärkebiskop Adalberts död
1072. Häri ges den första utförliga geografiska
och etnografiska skildringen av Norden och
östersjöområdet. För kännedomen om Norden
under 900- och 1.000-talen utgör över huvud
denna skrift den viktigaste källan. För senare
tid bygger A. till stor del sin skildring på
uppgifter av ögonvittnen, bl.a. biskoparna Adalvard
d.y. och Rudolf av Slesvig, främst dock den
danske konungen Sven Estridsson, som han
personligen råkat i Danmark. A. är den förste,
som insatt de i Norden timade händelserna i ett
allmänt historiskt sammanhang. Hans ledstjärna
har varit hans kärlek till
Hamburg-Bremenkyr-kan. Denna kärlek förmår honom att överdriva
sin kyrkas betydelse i Nordens politiska liv och
i missionsarbetet och till att ensidigt färglägga
personer och händelser. Den påverkar honom
också som forskare: den förmår honom att söka
nya källor, och den historiska konstruktionen
bestämmes ofta av hans ställning som kyrklig
partiman. A. anger dock ofta sina källor, vilket
ger åt hans verk och notiser en särskild vikt. Den
moderna källkritiska forskningen har
understrukit den stora betydelsen av A:s verk. En ny
mönstergill upplaga därav publicerades 1917 av
B. Schmeidler; en god dansk övers, av C. L.
Henrichsen (1930).
Adam de la Halle [adä’ d-la-a’l], el. Hale,
berömd fransk trouvère (omkr. 1240—87). Hans
”jeux” (spel) ha gjort epok i franska
teaterhistorien och representerade nästan ensamma på
1200-talet den profana komedien. ”Le jeu de
Robin et de Marion” anses som den första
”opéra comique”.
Adame’llo, bergsgrupp i s. Tyrolalperna,
Italien. Högsta toppar: P r esane 11 a (3,564 m)
och Adamello (3,554 m).
A’dametz, Leopold, österrikisk
avelsbio-log (1861—1941), prof, vid lantbrukshögskolan i
Krakau 1891—98 och vid lantbrukshögskolan i
Wien 1898—1933. Han var en av de första, som
tillämpade den moderna ärftlighetsteorien på den
vetenskapliga och praktiska husdj ursskötseln.
Adamiter, beteckning för olika sekter, vilka
eftersträvat att i sitt levnadssätt anknyta till det
paradisiska oskuldstillståndet genom nakenhet,
äktenskapslöshet m. m. Dylika sekter funnos bl.a.
vid medeltidens slut och under
reformationstiden i Böhmen och Nederländerna.
Adam och Eva, en orkidé, 0’rchis sambucina,
med violetta eller gulvita blommor, som
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
