Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adler, Alfred - Adler, Bror Viktor - Adler, Felix - Adler, Georg - Adler, Guido - Adler, Johan Gunder - Adler, Max - Adler, 1. Viktor - Adler, 2. Friedrich - Adlerberg, Edvard Ferdinand (Vladimir Fjodorovitj) - Adlerbeth, 1. Gudmund Jöran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Adler—Adlerbeth
98
i Wien 1924, lärare vid Columbia University,
New York, 1929. A. var lärjunge till S. Freud
och accepterade till en början dennes
psykoanalytiska åskådning men skilde sig sedermera från
sin lärofader, i det att han grundade den s.k.
individualpsykologien. Gentemot Freud gör han
gällande, att de såsom psykoneuroser betecknade
själsliga rubbningarna icke orsakas allenast av
förträngda sexuella komplex utan uppkomma ur
konflikten mellan individens strävan att göra sig
gällande och hans
faktiska ställning i livet,
vilken ofta icke
svarar mot denna
strävan. Sär sk. hans
framställning av
minder-värdighetskänslornas
psykologi har verkat
befruktande på såväl
läkekonst som
pedagogik. Bland A:s
skrifter må nämnas ”Studie
über die
Minderwer-tigkeit von Organen”,
”Über den nervösen
Charakter”, ”Praxis
und Theorie der Individualpsychologie” och
”Menschenkenntnis”; på svenska finnas bl. a.
”Individualpsykologien” och ”Livets mening”.
Adler, Bror Viktor, arkitekt (1848—
1910), utövade en omfattande verksamhet som
arkitekt i Göteborg (Riksbankens
avdelningskontor, Frimurarlogen m.m.) och verkade därjämte
som lärare vid Chalmerska institutet och vid
Göteborgs slöjdförenings skola. 1886 kallades
han till föreståndare för Tekniska skolan i
Stockholm, och senare blev han inspektör för de
tekniska yrkesskolorna i riket och för
tecknings-undervisningen vid de allmänna läroverken och
seminarierna.
Adler, Felix, amerikansk etiker (1851—
1933), prof, vid Columbiauniversitetet, New York,
upphovsman till den s. k. etiska rörelsen i
Amerika, som arbetade för konfessionslös
moralundervisning.
Adler, Georg, tysk socialpolitiker (1863—
1908), prof, i Berlin 1900. A. har
förnämligast sysselsatt sig med socialpolitiska frågor.
Hans huvudverk är den monumentalt anlagda
”Geschichte des Sozialismus und Kommunismus”
(1899).
Adler, G u i d o, österrikisk musikhistoriker
(1855—1941), prof, i musikvetenskap vid univ.
i Wien. A. har ivrigt verkat för en stilkritisk
metod i musikforskningen. Han var en av sin
tids lärdaste kännare av den äldre musikhistorien
samt har även författat arbeten om Beethoven,
Wagner, Mahler m. fl.
Adler, Johan Gunder, dansk-norsk
politiker (1784—1852). Jämte K. M. Falsen
utarbetade han det grundlagsförslag, som förelädes
riksförsamlingen på Eidsvold 1814 och i det
väsentliga antogs. Utnämnd s.å. till Kristian
Fredriks privatsekreterare, åtföljde han honom
i samma egenskap till Danmark, där han vid
NF i — 4
prinsens tronbestigning blev kabinettssekreterare
och senare geheimekonferensråd.
Adler, Max, österrikisk sociolog och filosof
(1873—1937). A. har teoretiskt sökt
sammansmälta kantianism och marxism, varvid han tolkar
begreppet ”social” som en kategori i Kants mening.
Bland hans arbeten må nämnas ”Marx als
Den-ker” och ”Lehrbuch der materialistischen
Ge-schichtsauffassung”.
Adler. 1) Viktor A., österrikiska
socialdemokratiens ledare
(1852—1918), av
judisk börd. Han var
urspr. läkare men
anslöt sig 1880 till
arbetarrörelsen och blev
organisatör av
österrikiska socialdemokratien samt var i många
år huvudredaktör för
den av honom
grundade ”Arbeiterzeit-ung”. Han blev medl.
av riksrådet 1907.
Efter revolutionen
1918 blev han Tysk-
österrikes förste utrikesminister men dog redan
12 nov.
2) Friedrich Wolfgang A., den föreg:s
son, publicist och politiker (f. 1879), doc. i fysik
i Zürich 1907—11, sekr. i Österrikes
socialdemokratiska parti 1916—23, i Aandra intenationalen
1923—37. A. nedsköt 1916 på en restaurang i
Wien ministerpresidenten greve Carl v. Stürgkh,
dömdes först till döden, benådades till
fängelsestraff och frigavs 1918. A. har spelat en ledande
roll inom Österrikes socialdemokrati liksom inom
Andra internationalen.
Adlerberg, Edvard Ferdinand
(Vladimir Fjodorovitj), rysk general och
minister (1793—1884), var sonsons sonson till
ärkebiskopen i Uppsala Olof Swebilius
(1624—1700), vars söner 1684 upphöjdes i adligt
stånd under namnet Adlerberg. En son till A.,
N ikola j A. (1819—92), var generalguvernör
över Finland 1866—81.
Adlerbeth. 1) Gudmund J ö r a n A., friherre,
skald, politiker (1751—1818). Redan 1773 blev
han som ung kanslitjänsteman införd i Gustav
III:s vittra umgängeskrets. Där togs hans
dramaturgiska förmåga i anspråk för hovets
festligheter och konungens stora teaterplaner. A.
befordrades 1778 till riksantikvarie och
konungens handsekreterare, 1783 var han konungen
följaktig till Italien som föredragande i
ministe-riella och inrikes ärenden, 1787 blev han
kansliråd. Han drog sig dock efter några år tillbaka
från offentliga värv, men vid riksdagen 1809
framträdde han åter och blev led. i
konstitutionsutskottet och i tryckfrihetskommittén. S. å.
utnämndes han till statsråd och frih. och
kvarstod i statsrådsämbetet till 1815. A. blev led. av
Svenska akademien redan vid dess instiftande 1786.
Som vitterhetsidkare är A. att räkna bland den
gustavianska periodens mera framstående förfat-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
