Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrikanska fornlämningar - Afrikanska kompaniet (Guinea-kompaniet) - Afrikanskan - Afrodisiaka - Afrodit - Afrodite - Aftenbladet - Aftenposten - After
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afrikanska kompaniet—After
145
liga i Sahara och vid Nordafrikas västkust,
slipade yxor äro kända från hela Nordafrika men
särsk. vid Guineas kust.
I Marocko, Algeriet och ö. därom finnas i
tusental megalitiska gravar i form av dösar och
stenkretsar jämte enstaka resta stenar och s. k.
triliter: en sten lagd horisontalt på två andra
upprättstående. I Nordafrika finnas jämväl olika
slags klipp- eller grottgravar. Ett annat område
med talrika egendomliga stengravar ligger i
Nubien och längre mot s.
I sitt yttre utseende ansluta sig de
nordafrikanska megalitgravarna till motsvarande
gravformer i Västeuropa. I Algeriet och mot s. ned
till Ahaggar i Sahara finnas talrika
hällristningar, till en del framställande sammanhängande
scener. I regeln avbildas djur, dels mestadels
utvandrade, dels utdöda, såsom Bubalus
anti-quus, en nötkreatursart med väldiga horn. Dessa
ristningar synas gå tillbaka till tidig neolitisk
tid. Hällristningar och hällmålningar äro även
kända från Sydafrika, där de tillskrivas
busch-männen, samt från Östafrika och Nildalen (vid
Assuan). Vid Saharas sydkant ligga s. k.
ber-bergravar, stensättningar, som ofta ha en rest
sten vid nord- och en vid sydändan. Ännu yngre
äro förmodligen de hövdinggravar i form av
stenrösen och väldiga jordhögar, som förekomma
på Nigerplatån och i det egentliga Sudan.
Till Afrikas intressantaste fornlämningar
(frånsett i Egypten, se d. o.) höra ruinerna vid
Zimbabwe i Rhodesia. Dessa bestå av
befäst-ningsmurar av granit och innanför dessa av
rundade grundvalar för byggnader samt massiva,
kägel formade stenbyggnader, alltsammans
anlagt på en lättförsvarad granitkulle. Även spår
av forntida guldgruvdrift ha anträffats här.
Ruinerna ha tillskrivits fenicierna; man har här
velat återfinna Salomos guldland Ofir. Numera
hyser man den åsikten, att byggnaderna och
befästningarna uppförts under 900- till 1400-talen
av inhemska negerfurstar.
Vid erövringen av Benin i Guinea 1897
kom-mo engelsmännen i besittning av talrika gjutna
bronser samt elfenbens- och träsniderier.
Benin-bronserna tillhöra huvudsaki. 1500- och 1600-talen.
Afrikanska kompaniet (G u i n e a-k o m p
a-n i e t), ett på Louis De Geers initiativ bildat
svenskt handelskompani, som genom privilegier
av 1649 fick idka handel på Afrika, Asien och
Västindien. En koloni anlades på Guineakusten
(Guldkusten) vid Cabo Corso (nu Cape Coast
Castle). Denna intogs dock redan 1658 av
koloniens förre guvernör Henrik Carloff, som
uppträdde som dansk kapare. Danskarnas vägran
att tillmötesgå svenskarnas reklamationer blev
för Karl X Gustav en viktig formell orsak att
förnya kriget mot Danmark. I freden i
Köpenhamn 1660 efterskänkte emellertid svenska
regeringen den fordrade ersättningssumman mot
att kolonien skulle återlämnas. 1663 föll
kolonien i holländarnas händer, men redan året
därpå satte sig engelsmännen i besittning av
Cabo Corso m m. Långt omsider fingo de
svenska deltagarna i kompaniet ut en del av den
ersättning, som holländarna gått med på.
146
Afrikanskan (fr. Kafricaine), opera med librett
av Scribe och musik av Meyerbeer, uppf. f. f. g.
i Paris 1865 och i Stockholm 1867.
Afrodisfaka, medel, avsedda att stegra
könsdriften och avlingsförmågan, ha använts av
kvacksalvare samt till beredning av forna tiders
kärleksdrycker men förekommo även i
medicinskt bruk.
Afrodi’t, individ med a f r o d i t i s m, d. v. s.
med förkrympta och outvecklade könsorgan.
Afrodite, hos grekerna kärlekens gudinna,
motsvarar romarnas Venus, sannolikt ej av
grekiskt ursprung utan densamma som feniciernas
Astarte, bibelns Astarot. Förnämsta platsen för
hennes dyrkan var ock ön Cypern.
Liksom Astarte var hon
himmelsgudin-n a och kallades som sådan A. ura’nia. Vidare
var hon havsgudinna. Enligt en hos
He-siodos omtalad, vitt spridd myt var hon avlad
av himmelens gud och havet samt född ur
vågornas skum; därför kallades hon A.
anadyo-me’ne, ”den uppdykande”. Såsom en
alstringens gudinna härskade hon över växtvärlden.
Men framför allt var hon
kvinnoskönhetens och könskärlekens gudinna.
A. är hos Homeros gift med Hefaistos, den
lame och klumpige smidesguden; hennes främste
älskare var krigsguden Ares eller Mars. Hon
är även lierad med den trojanske ädlingen
Anchises, med vilken hon har sonen Aeneas.
Hennes tjänarinnor voro behagens gudinnor,
cha-riterna. Bland djuren voro särsk. duvan och
sparven helgade henne.
A. framställes i den äldre grekiska konsten
liksom andra kvinnogestalter beklädd. Som ett
exempel härpå må nämnas den s. k. L u d
o-visiska tronen, vars mittbild framställer
A., som stiger upp ur havet. Först 300-talets
konstnärer framställde A. naken, främst
Praxi-teles, den berömda A. från Knidor.
Berömdast bland den hellenistiska konstens
Afro-dite-statyer äro i vår tid A. från Melos (Venus
Milo, i Louvren) och A. från Kyrene
(Termmuseet i Rom).
Aftenbladet, politisk daglig kristianiatidning
1855—81, fortsättning av den 1849 grundade
polemisk-satiriska veckotidningen ”Krydseren”. I
redaktionen deltogo Ole Richter, Björnstjerne
Björnson, Fr. Bætzmann och J. B. Halvorsen.
A., som åtnjöt allmänt anseende för sin
saklighet och måttfullhet, blev 1878 konservativt och
nedlades 1881.
Aftenposten, Norges största tidning, grundades
1860 i Kristiania av boktryckaren Chr.
Schib-sted. Till en början endast en nyhets- och
annonstidning blev den småningom politisk och har
sedan slutet av 1870-talet utvecklat sig till ett
mycket inflytelserikt högerorgan med de
modernaste journalistiska och tekniska hjälpmedel.
Under tyska ockupationen blev A. nazifierad i sept.
1941 och dess redaktör, J, Nesse, blev arresterad
och avsatt. Vid Norges befrielse övertogs
redaktionen åter av den gamla red.-staben.
After, det obetydligt malmhaltiga
bergartspul-ver, som vid bokade malmers vaskning bortslam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
