Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - After - Aftit - Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Aftit—Aftonbladet
148
ringssystemet. A. blev under
Hiertas 21-åriga ledning (till
1851) landets största, mest
lästa och inflytelserikaste
tidning. Bland mera
framstående medarbetare i A. under
Hiertas ledning förtjäna
nämnas: C. J. L. Almquist,
M. J. Crusenstolpe, S. A.
Hedlund, H. B. Palmær, O.
P. Sturzen-Becker och J. P,
Theorell.
Vid ingången av år 1852
övertogs förlagsrätten till A.
av ett konsortium, kallat
”magistrarna”.
Huvudredaktör för ”magistrarnas” A.
var K. F. Bergstedt 1852—
55, därefter P. E. Svedbom
till sitt frånfälle 1857. Så
följde Aug. Sohlman, under
vilken A. under den
samtidigt inbrytande nya liberala
eran på nytt vann en ledande
ställning och fick en ny
glansperiod i kampen för den
dåtida liberalismens idéer. A.
medverkade vid
representationsreformens genomförande, ivrade för frivillig
folkbeväpning och stödde den
skandinaviska rörelsen.
Under Sohlmans och hans
efterträdares, Adolf Hedins,
regim (1874—76) stod A. kvar
på den liberala linjen men
började sedan orientera sig i
konservativ riktning.
Tidningen återgick emellertid till
mera liberal färg, då
aktiemajoriteten 1884 övertogs
av arvingar till L. J. Hierta med G. Retzius
som tidningens redaktionsdirektör (till 1887), och
den vann ökad betydelse genom publicistisk och
ekonomisk reorganisation. 1887 överlämnades
det redaktionella chefskapet åt E. Beckman.
Bland sina medarbetare räknade den nu Gustaf
af Geij erstam, Ola Hansson, Oscar Levertin och
Georg Nordensvan.
Från dec. 1890 till april 1921 var Harald
Sohlman, en son till August Sohlman, tidningens
huvudredaktör. A. tog nu efter hand avstånd
från den radikala gruppen inom det liberala
partiet: särsk. i försvarsfrågan m. fl. spörsmål och
sökte sedan draga partiet med sig till
samverkan med högern för ett stärkt försvar. Under
1 :a världskriget intog A. en starkt protysk
hållning.
Aktiemajoriteten i tidningsbolaget, som sedan
1907 innehafts av Harald och Arvid Sohlman,
såldes i jan. 1921 till ett konsortium, som till
huvudredaktör antog fil. dr Verner Söderberg.
I nov. 1922 återgick aktiemajoriteten till
nämnda medlemmar av familjen Sohlman. V.
Söderberg avgick 15 febr. 1923 och efterträddes
Första sidan av Aftonbladets i:a nummer. Något mindre än Vs storlek,
mas från det kvarvarande, jämförelsevis rika
malmpulvret.
Aftit, en till prydnadsföremål använd,
guld-liknande legering av 800 d. koppar, 170 d. guld,
25 d. platina och 10 d. volfram.
Aftonbladet, daglig politisk tidning, utgives i
Stockholm sedan 6 dec. 1830. Grundläggaren,
L. J. Hierta, avsåg att skapa ett lättläst och
oberoende organ för de liberala åskådningarna.
Tidningen vann snabbt en vidsträckt läsekrets.
Den utmärkte sig genom sina ymniga in- och
utländska nyheter och ett lätt, behagligt och
roande skrivsätt men banade sig framför allt väg
såsom liberalismens stridbara huvudorgan. Med
stor slagfärdighet riktade A. ofta hänsynslösa
anfall mot den högre förvaltningen och Kari
Johans inkonstitutionella styrelse och försvarade
med värme humanitära och frisinnade liberala
reformer. Förföljelser från de maktägandes sida
genom åtal och upprepade (ända till 14)
”indragningar” av tidningen under åren 1835—38
besvarades av Hierta med tidningens utgivande
under lätt förändrad namnform, varjämte han
till sitt personliga skydd tillgrep det s.k. ansva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
