Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albaner - Albanerbergen - Albani, Emma Lajeuness - Albani, släkt - Albani, Francesco - Albanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Albanerbergen—Albanien
234
Albanien (över 750,000) och i närgränsande
delar av Jugoslavien (c:a 475,000). Den albanska
befolkningen i Grekland utvisades därifrån efter
2:a världskriget. A. finnas även i Syditalien och
på Sicilien. F.ö. finnas de spridda i smärre
kolonier inom det forna turkiska väldets gränser.
C:a 60,000 leva i Amerika. Antropologiskt sett
tillhöra a. jämte montenegriner, bosnier m. fl.
den dinariska rasen. Man kan urskilja två
huvudgrupper med floden Shkumbi som gräns:
g e g e r (nordstammarna) och t o s k e r
(syd-stammarna), till kultur och dialekt varandra
olika. A. äro av medelhöjd med stolt och
ståtlig hållning. Utmärkande för toskernas
mansdräkt är den vita, veckrika kjolen el.
fusta-nellan, medan gegerna bära vita eller röda byxor
med svarta kordonger och en kort, åtsittande
jacka, som hos de rika prydes med guldbroderier.
Fez användes allmänt.
Stamväsendet bibehåller i n. Albanien mycket
av sin uråldriga organisation. Man har där
kunnat räkna 65 stammar. Dessa bevarade i
allmänhet under det turkiska väldet i verkligheten sin
självstyrelse. Hos stammarna lever ännu kvar
en sedvanerätt, till vars mest karakteristiska drag
blodshämnden hör.
A. äro religiöst splittrade. I Albanien är 69 °/ö
av befolkningen muhammedaner, 21 °/o
grekiskortodoxa (i s. Albanien) och 10%
romersk-katolska (i n.).
Albanerbergen, se Albanobergen.
Albani [åJbani], egentl. Emma L aj e
u-nesse, engelsk sopransångerska (1852—1930),
av fransk-kanadensisk börd. Elev av Duprez i
Paris och Lamperti i Milano, uppträdde hon sedan
början av 1870-talet på Coventgarden-teatern i
London samt gästspelade med stor framgång i
Europas och Amerikas huvudstäder. Sverige
besökte hon 1888.
Alba’ni, rom. släkt, av vilken flera uppnådde
högre kyrkliga värdigheter, bl. a. Giovanni
Fran-cesco A., som blev påve 1700 under namn av
Cle-mens XI. Kardinal Alessandro A. (1692—1779)
byggde Villa Albani utanför Rom och
bildade där med tillhjälp av Winckelmann m. fl.
en berömd konstsamling. Släkten utdog 1852.
Alba’ni, Francesco, bolognesisk målare
(1578—1660), lärjunge till bröderna Carracci i
Bologna, där han var mest verksam. A. har
utfört flera altartavlor och religiösa kompositioner
men har särsk. gjort sig känd genom en mängd
mytologiska scener, i vilka Venus, omgiven av
lekande amoriner, är huvudpersonen.
Albanien (alban. Shqipèrid), stat på västkusten
av Balkanhalvön mellan Grekland och
Jugoslavien; 27,538 km2; 1,150,000 inv. (1947).
Huvudstad är Tirana. A. är ett bergland med
de vildaste och mest svårtillgängliga partierna
i n. och s. I de djupa dalarna strömma små
strida floder till Adriatiska havet: Boj ana, Drin,
Shkumbi, Semeni (Sémén), Vojusa (Viose) m. fl.,
men endast Drin och Boj ana äro segelbara.
Dalarna i s. delen av landet äro mycket bördiga.
Kusten är dels klippig eller kantad av strand-
Alban.
sjöar, dels bördigt slättland. Vid ö. gränsen ligga
Ochrida- och Prespasj öarna och vid den n. v.
Skutarisjön.
Stora delar av landet ligga obrukade. Säd,
huvudsaki. majs, odlas på kustslätterna, men
även i bergstrakterna. I kusttrakterna finnas
spridda olivodlingar, som på en del ställen sträcka
sig djupt in i landet. Vinodlingen omfattar över
4,000 har. Av industriväxterna är tobaken den
viktigaste. Största delen av befolkningen livnär
sig av boskapsskötsel. Den drives extensivt och
omfattar framför allt får och getter.
Fjäderfä-aveln är mycket utbredd. Aveln av drag- och
riddjur är viktig. Trots det rikliga skogsbeståndet
spelar detta ingen nämnvärd roll inom det
albanska näringslivet. A. äger ansenliga
mineraltillgångar, bl. a. olja, kol, svavelkis, koppar och
järn. Under mellankrigstiden började en industri
så smått framträda, omfattande bl. a.
kvarnindustri, oljefabrikation, ost- och vinberedning,
bryggerier, spinnerier och tobaksindustri. Under den
italienska ockupationen genomgick
kommunikationsväsendet en avsevärd förbättring med en
mängd nyanlagda vägar. A:s första järnväg
började byggas 1947 mellan Durazzo och Elbasan.
Befolkningen utgöres till över V4 av albaner
(se d. o.). Den övriga delen består av
invandrade serbokroater i n. och n. ö., bulgarer i ö.,
greker i s., av aromunernas el. vlachernas
kringvandrande herdestammar och av zigenare. Därtill
komma ung. 23,000 s. k. chams, d. v. s. efter 2:a
världskriget från Grekland utvisade albaner. De
under den italienska ockupationen inflyttade ita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
