Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alger (bålväxter) - Alger (Algier; stad) - Algeriet - Näringar och handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Alger—Algeriet
298
differentiering. Näringsupptagande rötter finnas
knappast hos a., ehuru rotliknande
bildningar hos de högre formerna förekomma. Dessa
tjänstgöra dock uteslutande som fästorgan. De
encelliga a. äro över huvud taget
mikroskopiskt små; de minsta arterna ha en diameter
av endast några hundradels millimeter. Jämte
dessa, för obeväpnat öga ej synbara, organismer
innefatta a. former av alla storlekar, ända
till de jättealger av många i o-tal meters längd
bland brunalgerna, såsom Macrocystis,
Pelago-phycus m. fl., vilka förekomma vid Patagoniens,
Chiles och v. Nordamerikas kuster. De lägsta
algformerna, de blågröna a., äga, så vitt man
vet, endast könlös fortplantning. Hos de övriga
förekommer jämte rent könlös förökning även
könfortplantning av olika typer.
Många a. äro av ekonomisk vikt. Flera
brun- och rödalger äro ätliga, användas vid
beredningen av karagen och agar-agar samt äro
vid Japans kuster rent av föremål för
målmedveten odling. De stora brunalgerna utgöra på
många ställen ett viktigt råmaterial för
beredning av gödningsämnen. Vidare erhålles ur
brunalger a 1 g i n s y r a, som fått stor användning
inom livsmedelsindustrien.
På grund av vad man hittills känner torde
havsalgvegetationen lämpligen kunna indelas i
följande växtgeografiska zoner och provinser:
I) Den arktiska zonen, omfattande
Norra ishavets algflora.
II) Den norra tempererade zonen,
som omfattar algfloran i Nordatlanten och n.
delen av Stilla havet. Hit hör också algfloran
vid svenska västkusten och i Östersjön. Som
följd av den minskade salthalten i Östersjön visar
algfloran där avtagande artantal och reducerade
former.
III) Medelhavszonen med former, som
närmast ansluta sig till n. tempererade zonen.
IV) Den tropiska zonen, omfattande
dels den tropiska delen av Atlanten, dels den
indopacifika provinsen, till vilken räknas Röda
havet och dess kuster, Afrikas östkust till Natal,
Arabien, Främre och Bortre Indien, Ostindiska
öarna, Australiens tropiska kuster samt Stilla
havet. Många arter med synnerligen vidsträckt
utbredning träffas inom detta väldiga område.
V) Den södra tempererade zonen,
som omfattar Kap-provinsen och den
sydaustra-liska provinsen med Tasmanien och Nya Zeeland.
VI) Den subantarktiska zonen, som
omfattar algfloran inom området: Sydamerikas
sydspets
(Eldslandet)—Falklandsöarna—Sydgeor-gien—Kerguelen.
VII) Den antarktiska zonen, som
omfattar algvegetationen i de antarktiska haven.
Som en egendomlighet må framhållas, att de
antarktisk-subantarktiska haven ha flera släkten
gemensamma med de arktiska och nordliga
haven, vilka släkten inom de så vitt skilda områdena
företrädas av varandra mycket lika och
närstående arter.
Vår nuvarande kännedom om a. är till stor
del grundad på svenska forskares arbeten.
Alger [al^e’], förr Algier [alzi’r],
huvudstad i Algeriet och i departementet Alger, vid
Medelhavet, 315,000 inv. A. är beläget på
en brant strandsluttning vid v. sidan av en
havsvik, som förvandlats till en utmärkt
krigs-och handelshamn. Den rymliga kajen med
järnvägsstationen förbindes genom trappor med
stadens stora terrassanläggning, en praktfull, 2 km
lång, öppen promenad med ståtliga palats, bl. a.
rådhuset, j ustitiepalatset och Stora moskén.
Staden når sin högsta punkt, 118 m ö. h., i Kasba,
dejernas forna residens, nu ett citadell.
Däromkring ligger den intressanta arab staden med
sina fyrkantiga hus nästan ovanpå varandra.
— A. har univ., en muhammedansk
högskola, högre skolor för lantbruk, handel,
hydro-grafi och de fria konsterna. Genom järnvägar
samt talrika chausséer står A. i god förbindelse
med det inre; flygplats: Maison Blanche. Säd,
vin, tobak, frukt m. m. exporteras. Vinterkurort.
Algeriet [aljeri’et] fr. Algérie [æl^eri’], fransk
besittning i Nordafrika vid Medelhavet (se karta
vid Franska Västafrika); 2,204,864 km2;
8,876,000 inv. (1948), därav européer 1,048,000.
A. består av dels Nordalgeriet med
departementen Alger, Oran och Constantine, dels
de s. k. Sydterritorierna el. Algeriska Sahara
med territorierna Ain-Sefra, Ghardaia, Touggourt
och Sahara-oaserna; huvudstad: Alger. Närmast
kusten, som företer en del halvcirkelformiga
bukter, ligga de regnrika och odlingsbara delarna
av Atlasbergen, tellområdet, A:s främsta
kulturområde, med värdefulla skogar av ständigt grön
ek, korkek, cypresser och framför allt olivträd.
Därpå följer en högplatå, begränsad av två
bergskedjor, Tell Atlas och Sahara-Atlas. Genom
bergen bryta sig floder väg till Medelhavet.
Störst är Chélif. Många vattensamlingar ha ej
avlopp utan bilda stora, grunda saltträsk (chott),
som på sommaren bruka uttorka, lämnande vägen
fri över saltskorpan. Dessa högslätter äro
bevuxna med alfagräs och andra saltörter.
Sydligaste region är Sahara, i vars oaser huvudsaki.
dadelpalmen odlas.
Utmed kusten i de n. bergstrakterna råder
milt medelhavsklimat med torra somrar och
vinterregn, medan högplatån har mera
kontinentalt betonat klimat med heta somrar, kalla vintrar
samt höst- och vårregn. Sahara-området är
mycket hett om sommaren; vintern däremot är sval.
Ytterst ringa regn faller här om sommaren.
Näringar och handel. Näringslivet är i första
hand knutet till kustområdena. Jordbruket är
statt i stark utveckling, men ännu utnyttjas blott
något över hälften av åkerarealen. Mest odlas
vete och korn. En viktig exportprodukt är
grönsaker, vidare vin, oliver och tobak.
Fikonträdet och dadelpalmen ha stor betydelse i de
s. delarna. Värdefulla trädslag äro
aleppo-tallen och korkeken. Även alfagräset har
betydelse som exportprodukt. Av stor vikt är
boskapsskötseln, särsk. för de infödda. I sht
lägger man an på fåravel. A. har ansenliga
mineraltillgångar. Främst kommer fosforit, men även
järn, koppar, bly, silver etc. utvinnas. A:s
vik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
