Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Algeriet - Näringar och handel - Befolkning - Förvaltning - Historia - Algesi - Algesimeter - Algfiskar - Algfärgämnen - Alghero - Algidus - Algier - Algo, Julian - Algoa Bay - Algol (β Persei)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299 Algesi—Algol 300
tigaste hamnar äro Alger, Oran, Böne,
Philippe-ville, Bougie. Av städerna i det inre intar
Constantine främsta platsen. De viktigaste
städerna i Algeriska Sahara äro Biskra och
Toug-gourt. A. har 4,900 km huvudsaki. enkel- och
smalspåriga järnvägar samt 12,000 km
perma-nentbelagda vägar.
Befolkning. Araber och berber utgöra den
inhemska befolkningen; av de senare märkas
ka-bylerna, vilka leva som jordbrukare i byar.
Araberna äro dels beduiner, som flytta omkring med
sina tält och boskapshjordar, dels åkerbrukare
eller stadsinvånare (morer). A. har också ett
starkt judiskt element (ung. 100,000).
Fransmännen leva som ämbetsmän och köpmän men även
som jordbrukare i europeiserade distrikt.
Förvaltning. I huvudstaden Alger bor
generalguvernören, som i sin hand förenar den högsta
civila och militära myndigheten. Med undantag
för vad som rör icke-muhammedansk
rättskipning, undervisning och gudstjänstordning samt
finansministeriet, som lyda under vederbörande
centrala ministerier i Frankrike, sortera alla
angelägenheter under honom. I de lokala
enheterna finns ett municipalråd, understött av
infödda schejker. Infödingarna välja
representanter i alla lokalförsamlingar. Södra A. har en
mera stram militär organisation under
generalguvernörens ledning. Infödingarna äro dock
representerade i den kommunala förvaltningen. 1947
erhöllo muhammedanerna ökade rättigheter, och
likaså vidgades befogenheterna för den
representativa församlingen.
Historia. Det nuvarande A. motsvarar
forntidens Numidien och en del av Mauretanien,
vilka erövrades av romarna efter år 46 f. Kr.
och under kejsartiden voro i det mest blomstrande
tillstånd. Kulturen förföll under vandalernas
välde (429—534), varefter området genom
Beli-sarius införlivades med bysantinska riket men
från 600-talet erövrades av araberna, varvid
kristendomen fick vika för islam. När morer
och judar i slutet av 1400-talet fördrevos från
Spanien, slogo de sig ned i Alger. Från denna
tid blev A. en härd för sjöröveriet. Landet
ställdes under den turkiske sultanens överhöghet
1519. År 1600 fingo j anitscharerna rätt att utse
en dej, vilken som deras befälhavare skulle stå
vid den turkiske paschans sida. I början av
1700-talet gjorde sig dej en oberoende av Porten.
Därefter bildade A. en militärrepublik med
den av j anitscharerna valde dej en till överhuvud.
Alla försök av Europas sjöfarande makter att
hämma sjöröveriet voro länge fruktlösa.
Slutligen ingrepo fransmännen, erövrade 1830 staden
Alger och togo den siste dej en till fånga.
Småningom sträcktes erövringen ut över de närmaste
delarna av landet under ständiga strider med
araber och kabyler. Men genom Abd-el-Kaders
tillfångatagande (1847) och kuvandet av
kaby-lerna på Atlas’ högslätter blev erövringen
fullbordad. Äran av dessa segrar tillkommer främst
generalguvernören Bugeaud, som även lade i
dagen en utomordentlig administrativ förmåga.
Landet gick nu starkt framåt. Immigrationen
av européer gynnades, och då Bugeaud år 1847
avgick som generalguvernör, hade A. en europ.
befolkning på 109,000 personer mot 28,000 1840,
då han tillträdde sin post. Landets pacificering
fullföljdes senare ända ned till Saharas gräns
1857. Häftiga oroligheter utbröto emellertid efter
revolutionen i sept. 1870 bland A :s europ.
befolkning. I detta farliga läge lät franska
natio-nalregeringen förvandla A. till en integrerande
del av franska republiken, uppdelad på tre
departement. Anordningen mötte dock starkt motstånd,
och 1871 reste sig A:s muhammedaner. Upproret
nedslogs 1872 av franska trupper. I det följande
genomfördes en rad viktiga reformer, varigenom
A. erhöll vissa speciella organ och rättigheter.
1898 skapades en egen representation för A. i
finansfrågor, 1900 fick A. egen budget och 1910
finansiell självstyrelse. Infödingarnas rättigheter
utökades. Vissa kategorier förlänades 1919 fransk
medborgarrätt, och s. å. infördes lika
beskattning för infödingar och kolonister. Emellertid
levde en nationalistisk, separatistisk rörelse kvar
bland muhammedanerna, och senast i maj 1945
företogo dessa en allmän resning, som dock
blodigt nedslogs. För att minska missnöjet ha senare
modifikationer vidtagits i författningen.
Under 2:a världskriget stod A. efter det
fransk-tyska stilleståndsfördraget 1940 under
kontroll av regeringen i Vichy. 8/n 1942
land-stego amerikaner och britter under Eisenhower
i A. vid Alger och nära Oran, och A. blev
sedan bas för operationerna mot Tunisien samt,
efter dettas intagande, delvis för
landstignings-företagen mot Sicilien och italienska halvön
1943. I Alger konstituerades under de Gaulle
s/e 1943 franska nationens befrielseutskott. —
Karta vid Franska Västafrika.
Algesi, fysisk smärta.
Algesimèter, apparat för undersökning av
smärtsinnet.
Algfiskar, Phyllo’pteryx, kallas ett fisksläkte,
tillhörande fam. sj öhästar. Det förekommer
vid Australiens kuster. Huvud och kropp ha
stora, flikiga hudutskott, som likna tången, vari
dessa fiskar leva. A. äro vackert färgade med röd
grundfärg. En viss vård om avkomman
förekommer, i det att hanen upptager äggen i en fåra
under stjärten och bär dem där, tills de äro kläckta.
Algfärgämnen, se Växtfärgämnen.
Alghe’ro, hamnstad på Sardiniens västkust
(Italien); 16,000 inv. Katedralen härstammar
från 1300-talet. Fiske och havsbad.
A’lgidus, artnamn på växter, som höra hemma
i kallare trakter, särsk .på snölägen i fjällen.
Algier [al^Fr], äldre namnform för Alger.
Algo, Julian, tysk balettmästare (f. 1899).
Efter olika engagemang i Tyskland, ss. vid
stats-operan i Berlin och Kungl. operan i Hannover,
blev han 1931 balettmästare vid Kungl. teatern i
Stockholm, där han med framgång iscensatt flera
baletter, bl. a. ”Visioner” (med Musorgskijs
musik).
Algöa Bay, en tämligen bred havsvik på
Kap-landets s. ö. kust, Afrika.
Algol [-ä’1] (^Persei), en av de
ljusstarkaste stjärnorna i stjärnbilden Perseus. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
