Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alrek - Al rigore di tempo - Alrun el. Alruna (växt) - Alruna (trolldom) - Alrutz, Sydney - Als - Als, Peder - Alsace - Alsace-Lorraine - Al secco - Alseda - Al segno - Alsen (sjö invid Askersund) - Alsen (sjö i Jämtland) - Alsen (socken i Jämtland) - Alsén, 1. John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Al rigore di tempo—Alsén
378
Alrunor.
samregent hade sin broder Erik. De voro mera
framstående ryttare än andra män. En gång
redo de två bröderna bort på sina yppersta
hästar. De återvände icke utan funnos döda.
Då de anträffades vapenlösa, trodde folket, att
de dödat varandra med betslen. Åtskilligt talar
för att både A. och Erik äro uppdiktade personer.
Al rigoTe di te’mpo, it., musikterm, strängt
i takt.
Alrun el. A1 r u n a, Mandra’gora officinärum,
fam.
potatisväxter, Sola-naceae, en i
medelhavsländerna
förekommande
ört med tjock,
lodrät rotstock,
som i sin övre
ände uppbär en
stor bladrosett
och i dennas mitt
de skaftade
blommorna. Till följd
av sitt utseende
och sina
narkotiska egenskaper
var den i
forntiden högt i ropet
för sina magiska
verkningar. Av
rotstocken
förfärdigades små
människobilder, ävenledes kallade alrunor, vilka
ansågos lycko- el. olycksbringande för sin ägare.
Alruna, hos de gamla germanerna benämning
på vissa kvinnor, som synas ha sysslat med
spådomskonst och trolldom.
Alrutz, Sydney Gustav Louis Reinhold,
psykolog (1868—1925), fil. dr och docent i
psykologi vid univ. i Uppsala 1901. A.
ägnade sig åt den fysiologiska psykologien och
särsk. hudsinnenas psykologi, varvid han
uppställt en sj älvständig
hypotes rörande
förnimmelsen ”hett”.
Hans största
vetenskapliga arbete är
”Till nervsystemets
dynamik” (1913—17).
Han ägnade också
mycket intresse åt s. k.
psykisk forskning,
varvid han sökt med
exakta metoder
studera telepati o. dyl. A.
har utgivit tidskriften
Psyke 1906—1920 och
”1 vår tids livsfrågor”
1897—1910. Postumt utkom översiktsverket
”Hypnos och suggestion” (1925).
Als, dansk ö i Lilla Bält nära s. Sönderjyllands
östkust; 314 km2, 31,000 inv., tillhör
Åbenrå-Sönderborg Amt. ön skiljes från fastlandet
genom det smala Als Sund. På öns v. kust skär
Augustenborgfjorden djupt in och på dess s.
kust i Hörup hav. A. är vackert, väl uppodlat och
rikt på fruktträdgårdar och skogsdungar. Från
residensstaden Sönderborg leder en bro över till
fastlandet, ön erövrades 1864 av preussarna men
är från 1920 åter dansk besittning. — A.
delade under medeltiden öden med Sönderjylland.
ön överlämnades 1564 av Fredrik II till brodern,
Hans d. y. Senare delades ön mellan dennes
ättlingars olika grenar, som småningom utdogo, med
undantag av den augustenborgska och den
glücks-borgska (nuv. danska konungaätten). Den
förstnämnda ägde till 1848 omkr. hälften av ön men
måste 1852 till danska staten avstå sina
egendomar mot en betydlig ersättning. Under båda
de dansk-tyska krigen på 1800-talet var A.
krigsskådeplats.
Als, Peder, dansk målare (1726—76),
studerade i Köpenhamn under Pilos ledning och blev
i Rom (1755—61) medlem av Winckelmanns
krets och elev av Mengs. Hemkommen blev han
porträttmålare vid hovet och 1766 prof, vid
konstakademien. Som porträttmålare var han
föga framstående; däremot utförde han lyckade
kopior efter Mengs och högrenässansens
italienska konstnärer.
Alsace [alza’s], se Elsass.
Alsace-Lorraine [alza’s-lårä’n], franska
namnet på Elsass-Lothringen (se d. o.).
Al se’cco, it., ”på torr vägg”, kalkmålning
på mur, utförd på puts, som torkat, innan
målningen påbörjats.
Alseda, socken i Småland, ö. om Vetlanda,
kring Emån; Östra härad, Jönköpings län; 133,20
km2; 1,967 inv. (1950). Trakten är kuperad och
skogrik. 2,103 har åker. De numera nedlagda
Kleva nickelgruva och Ädelfors guldverk äro belägna
i A. Där ligger också stationssamhället
Holsby-brunn med brunns- och badanstalt. Kyrkan blev
färdig 1788. A. bildar med Skede och Ökna ett
pastorat i Växjö stift, Östra härads kontrakt. A.
bildar tills, m. socknarna Karlstorp, Skede och
Ökna storkommunen Alseda.
Al segno [se’njå], it., se Da capo.
Alsen, sjö invid Askersund, utgör eg. en vik
av Vättern, med vilken den förbindes genom
långa och smala sund.
Alsen, sjö i s. v. Jämtland, på gränsen mellan
Alsens och Näskotts socknar. Avrinner genom
Ytterån till Storsjön; 23 km2; 295 m ö. h.
Alsen, socken i mellersta Jämtland, strax n. v.
om Storsjön; Jämtlands v. domsagas tingslag,
Jämtlands län; 452,99 km2; 2,303 inv. (1950).
Till större delen skogstrakt. 2,049 har åker. I A.
ligga stationssamhällena T rångsviken med
sågverk och metallvarufabrik samt en mindre del
av Y11 e r å n, vidare Vångens
hingstuppföd-ningsanstalt och Åse kalkbruk. Vid Glösa finnas
hällristningar. Kyrkan från 1847 blev efter
eldsvåda 1919 helt ombyggd. A. bildar med Mattmar
ett pastorat i Härnösands stift, Undersåkers
kontrakt. A. bildar storkommunen Alsen.
Alsén. 1) J ohn A., ämbetsman (f. 1888 19/s),
jur. kand. 1912, hovrättsråd 1926, 1919—23 sekr.
i svenska sjölagskommittén, chef för lagavd. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
