Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ammundsen, Valdemar - Ammunition - Ammunitionsdurk - Ammunitionsfabriker - Ammunitionsgördel - Ammunitionskorrektioner - Ammunitionsutredning - Amnehärad - Amnesi - Amnesti - Amnéus, Axel Johan - Amnion - Amniota - Amok - Amol - A moll - Amomum - Amon (gud) - Amon (tempel) - Amontillado - Amor - Amoral el. amoralisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Ammunition—Amoral
448
produktiv författare, både inom sin
vetenskap och på det kristligt-sociala området, samt
intagit en framskjutande ställning inom den s. k.
ekumeniska rörelsen. Bland hans många skrifter
märkas ”Novatianus og Novatianismen” (1901),
”Den unge Luther” (1907), ”Sören Kierkegaards
Ungdom” (1912), ”Krig og krigsförende Kristne”
(1916), ”Den kristne Kirke i det 19.
Aarhund-rede” (1925).
Ammunition, gemensam benämning på alla
de effekter, såsom krutladdningar,
projektiler och antändningsmedel, vilka
äro erforderliga för skjutning med eldvapen.
Ammunitionsdurk, rum i ett örlogsfartyg,
där ammunition förvaras.
Ammunitionsfabriker, statliga, se
Försvarets fabriksverk. Enskilda a. finnas för
tillverkning av jaktpatroner, Nitroglycerin-ab. i
Gyttorp samt Skånska bomullskrutfabriken vid
Landskrona; för tillverkning av
gevärsammuni-tion, Norma projektilfabrik i Åmotfors och
Svenska metallverken i Västerås; för
tillverkning av krutstub in, Nora tändrörs fabrik.
Ammunitionsgördel, en gördel med fickor
för patronknippen.
Ammunitionskorrektioner, ändringar i
skjutelement för att vid skjutning eliminera störande
inverkan av variationer i kruttemperatur,
projektilvikt m. m.
Ammunitionsutredning, den
ammunitions-mängd, som tilldelas ett örlogsfartyg och kan
inrymmas i ammunitionsdurkarna ombord.
Amnehärad, socken i n. ö. hörnet av
Västergötland, mellan Vänern och Skagern; Vadsbo
härad, Skaraborgs län; 106,46 km2; 3,217 inv.
(1950). V. delen uppodlad, i övrigt skogs- och
mossmarker. 1,956 har åker. Egendom:
Rib-bingsfors. Inom A. ligga Otterbäckens
hamn-och lastageplats, Gullspångs municipalsamhälle,
stations- och industrisamhället Skagersvik med
sågverk, hyvleri, kolningsverk, snickeri- och
lådfabrik. Kyrkan av sten torde härstamma från
medeltiden. A. bildar med Södra Råda ett
pastorat. A. tillhör Skara stift, Norra Vadsbro
kontrakt, S. Råda däremot Karlstads stift. A. utgör
storkommunen Amnehärad.
Amnesi, förlust av minnet.
Amnesti (grek. amnestei’a, glömska )el. s. k.
kollektiv benådning från ådömt straff har
sed-vanemässigt i äldre tid även i Sverige brukat
förekomma genom de s. k. pardonsplakaten, som
av konungen utfärdades vid kröningar, kungliga
bemärkelsedagar el. andra högtidliga tillfällen.
I 1809 års regeringsform omtalas allenast
individuell benådning (§ 26), men i kraft av
sed-vanerätten fortsatte konungen att vid olika
tillfällen utfärda pardonsplakat, och sedan detta
bruk efter hand upphört, har konungen vid
endast 4 tillfällen, 1834, 1920, 1932 och 1938,
utan att begagna pardonsplakatets form
meddelat a.
Amnéus, Axel Johan, läkare (1833—81),
andre stadsläkare i Göteborg 1876. Han upptog
till behandling i olika skrifter frågorna om Erik
XIV:s, Gustav
Adolfs, Karl
XII:s och
kronprinsen Karl
Augusts dödssätt
samt Georg v.
Döbelns blessyr.
A’mnion, se
Fosterhinnor.
Amniöta, en
avdelning av
ryggradsdjuren
(se d. o.).
Amo’k,
psykologiskt fenomen,
särsk. vanligt hos
malajerna, består
i raserianfall,
varunder den
angripne, a m
ok-l ö p a r e n,
be-sinningslöst försöker döda alla i
sin närhet. —
Löpa a. även
bildl.: bli
ursinnig.
Amol, stad i n.
Persien, se Amul.
A moll,
molltonart utan
förtecken (parallelltonart: C dur).
Amömum, se
Kardemumma.
A’mon
(oriktigt Ammon),
egyptisk gud.
Han framställdes
i människoskep- Amon. Guldstatvett frän Kamak.
nad, sittande pa Omkr. 1460 f. Kr.
en tron. På sitt
huvud bar han Egyptens röda krona,
smyckad med tvenne upprättstående strutsfjädrar.
Han avbildades även under gestalten av en
vädur, vilket djur var helgat åt honom. Han
var urspr. lokalgud i Tebe, där han
dyrkades tills, m. sin maka Mut och sonen Chonsu.
Men sedan faraonernas säte förlagts till Tebe,
ökades snabbt hans betydelse, och inom kort
kom han att betraktas såsom ”gudarnas konung”
och som upprätthållare och försyn. Tidigt
identifierad med solguden Re, dyrkades han allmänt
under namnet A.-Re. Av romarna identifierades
han med Jupiter och av grekerna med Zeus.
I Tebe lågo hans väldiga tempelkomplex (ruiner
i Karnak).
A’mon, tempel i Amonoasen, se Siwa.
Amontillado [amåntilja’då], ett ljust och torrt
sherryvin.
A’mor, kärleksguden. Se Eros.
Amoräl el. amoralisk, som saknar moral,
utan att vara positivt icke-moralisk (immoralisk,
omoralisk), t. ex.: stenar äro a. — A
morali s m; en ståndpunkt hinsides gott och Ont.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
