Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anisofylli - Anisolja - Anisometropi - Anisoptera - Anisotrop - Anjala - Anjalaförbundet - Anjan - Anjeskutan - Anjon, anion - Anjou - Anjou, släkt - Anjou, 1. Lars Anton - Anjou, 2. Christofer - Anjou, 3. Nils Erhard - Anka el. tam gräsand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Anisolja—Anka
550
att på samma del av skottet uppträda blad av
olika storlek el. form.
Anisolja, eterisk olja, som utvinnes ur anis
genom destillation med vattenånga. A.
innehåller 80—90% anetol och användes inom
parfym- och likörfabrikationen.
Anisometropi, det förhållandet, att ögonen
hos en person ej ha samma refraktion.
Aniso’ptera kallas en underordning av
troll-s ländo r na (se d. o.).
Anisotröp. En substans säges vara anisotrop
med avseende på en fysikalisk egenskap, om
den beträffande denna egenskap förhåller sig
olika i olika riktningar. Motsatsen härtill är
i s o t r o p. Kristaller äro alltid anisotropa,
medan amorfa kroppar äro isotropa.
A’njala, finsktalande socken i s. Finland,
invid Kymmene älv, Nylands län; 153,5 km2;
4,000 inv. Inom socknen Anjala gård.
A’njalaförbundet kallas en under 1788 års
finska krig bland svenska härens officerare på
Anjala gård bildad sammansvärjning, som avsåg
att tvinga Gustav III att sluta fred med
Ryssland och sammankalla ständerna. Den djupaste
orsaken till sammansvärjningen var att söka i
den adliga oppositionens förbittring över den
grundlagsstridiga krigsförklaringen. De
motgångar hären led i början av kriget bragte det
jäsande missnöjet till utbrott. Det skedde vid
den häravdelning, som under befäl av
generalmajor C. G. Armfelt stod vid Hussula strax
n. om Fredrikshamn. Missnöjet underblåstes
tillika av ett litet parti, som i hemlighet
åsyftade Finlands skiljande från Sverige. Detta
partis främsta män voro majorerna Jägerhorn
och Klick. Under återtåget från Hussula
uppsattes i Liikkala 9 aug. en skrivelse till den
ryska kejsarinnan, i vilken de finska officerarna
anhöllo, att hon måtte avsluta fred med
”nationens” i tillbörlig ordning samlade
representanter. Skrivelsen undertecknades av den gamle,
lättledde Armfelt jämte sex högre officerare
och sändes med Jägerhorn till Petersburg.
Några dagar därefter, 12 aug., avfattades i Anjala,
dit hären dragit sig tillbaka, en deklaration,
varigenom undertecknarna förbundo sig genom
ed att gemensamt ansvara för anbudet till ryska
kejsarinnan. Denna förklaring underskrevs av
113 officerare. Ett oundertecknat exemplar av
akten tillställdes konungen. Kejsarinnans svar blev
ej sådant, som Anjalamännen önskat. Då det
framgick av ryssarnas uppträdande, att de ville
begagna situationen till att skilja Finland från
Sverige, blevo de flesta Anjalamännen
betänksamma.
Trots kejsarinnans ogynnsamma svar och
konungens avresa uppgåvo emellertid Anjalamännen
ingalunda sina planer och erhöllo allmän
tillslutning från de övriga i Finland varande
armékårernas officerare samt vunno understöd t. 0. m.
hos hertig Karl. Konungens ståndaktighet bröts
dock icke och fann ett kraftigt stöd i det svenska
folkets patriotism. Ett hastigt omslag inträdde.
Allmän modlöshet och rådvillhet bemäktigade
sig Anjalamännen, från vilka hertigen öppet
tog sin hand. På nyåret var konungen nog stark
att kunna häkta A:s förnämsta ledare. Jägerhorn
och Klick m. fl. flydde till Ryssland.
Rättegången med de fängslade ledde till flera
dödsdomar, men endast dödsdomen över
Häste-sko verkställdes. De övriga ledarna straffades
med landsflykt, fängelse, avsättning el. andra
mindre straff.
Anjan, sjö i n. v. Jämtland, Kolåsens
kapell-församl., v. om Kallsjön, till vilken den avrinner;
26 km2; 420 m ö. h.
Anjeskutan, del av Skäckerfjällen i Jämtland.
An jon [än-jön], anion, atom el.
atomkomplex, som är laddat med negativ elektricitet och
därför vid elektrolys vandrar till anoden.
Anjou [ä$o’J, en av Frankrikes gamla
provinser, som omfattade nuv. dep. Maine-et-Loire.
Huvudstad var Ångers. På 900-talet gjordes A.
till grevskap, och då greven av A., Henrik
Plan-tagenet, 1154 blev konung av England, blev det
förenat med den eng. kronan men återvanns till
Frankrike som kronland 1204. Det
bortförlänades dock snart åt yngre grenar av
konungahuset. 1481 införlivades det med franska
kronans länder. Från A. härstammade det äldre
huset A., som givit konungar åt Neapel,
Ungern och Polen, och det yngre. Flera franska
prinsar ha burit titeln hertig av A.
Anjou [a’nj< ], urspr. vallonsläkt, inkommen
till Sverige 1633. Stamfadern Nicolas A. var
anställd vid österby bruk.
1) Lars Anton A., biskop, kyrkoiiistoriker
(1803—84), prof, i kyrkohistoria i Uppsala 1845,
ecklesiastikminister 1855 och biskop i Visby 1859.
Han var en framstående kyrkohistoriker och
utgav bl. a. ”Svenska kyrkoreformationens
historia” (3 dir, 1850—1851) och ”Svenska
kyrkans historia” (1866). Under hans statsrådstid
utfärdades 1859 års stadga för rikets
elementarläroverk.
2) Christofer Ludvig A., den föreg:s
kusins son, pedagog (1821—96), seminarierektor i
Linköping 1864, tillika folkskoleinspektör 1867—
94. A. utövade i dessa befattningar och som
kommittéledamot samt genom utgivande av
”Tidning för folkskolan” (1865—81) och ”Tidskrift
för folkundervisningen” (1882—87) m. fl.
skrifter ganska stort inflytande på den svenska
folk-skollärarutbildningen.
3) Nils Erhard A., den föregis kusins
son, organist (1852—1922), organist och
folkskollärare i Färila, Hille och Gävle. A. verkade
genom skrifter, kurser och demonstrationer flitigt
för den av honom förenklade och vid
sångundervisningen använda s. k. formelmetoden.
Anka el. tam gräsand, A’nas bo’schas
dome’stica, i Sverige allmänt förekommande
tamfågel. Hannen, som även kallas ankbonde,
a n d r a k e, el. a n d r i k, igenkännes på sina
krumfjädrar i stjärten. Ankan liknar den vilda
gräsanden men varierar mycket i färg. Såsom
husdjur äro ankorna bland de minst kostsamma,
både till skötsel och föda, och giva inkomst av
ägg, välsmakande kött och god fjäder.
Ruv-ningstiden är fyra veckor. De nykläckta ung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
