Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appenzell - Apperception - Appertinens, el. adpertinens - Appia, Adolphe - Appianus - Appleton - Appleton, Sir Edward Victor - Appleton, William Archibald - Applicera - Applikabel - Applikation - Applikatur - Applåd - Appoggiatura - Appoint - Apponyi, Albert - Apport, Apportez - Apposition - Apprehension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Apperception—Apprehension
658
tar 173 km2 och har 13,000 inv., som mestadels
driva boskapsskötsel. Huvudstäder äro resp.
He-risau (13,000 inv.) och Appenzell. 1513 inträdde A.
i Edsförbundet. Delningen i två halvkantoner
(1597) föranleddes av religionsstrider.
Apperception, den psykiska akt, varigenom
något bringas till fullt medveten uppfattning.
Termen är införd av Leibniz, som kallade
uppfattningen av ett föremål för perception
men medvetandet om denna uppfattning för a
p-perception. Herbart ansåg a. komma till
stånd genom att den nya förnimmelsen kom i
förbindelse med i medvetandet förut befintliga
föreställningar, de s. k. apperceptionsmassorna.
Wundt fattade a. såsom resultatet av en
viljekraft och såg däri något, som är höjt över och
i viss mån oberoende av associationsförloppet.
Kant gav a. en kunskapsteoretisk tydning, se
vidare Kant.
Appertine’ns, el. a d p e r t i n e’n s,
tillbehör; underlydande lägenhet el. område.
Appia, A d o 1 p h e, schweizisk
teaterskriftställare (1862—1928), en av banbrytarna för
moderna principer för konstnärlig utformning av
teaterns scenbilder. Han uppträdde på 1890-talet
med skrifter i detta ämne och gjorde utkast till
dekorationerna för Wagneroperor. De viktigaste
detaljerna i hans system voro en helt och hållet
plastiskt byggd dekoration och ett målmedvetet
utnyttjande av belysningen. A. har först sent
och huvudsaki. indirekt kunnat utöva
inflytande.
Appiänus, grekisk-romersk historieskrivare,
samtidig med Antoninus Pius. Han skrev på
grekiska en romersk historia, ordnad efter de
romerska provinserna. Arbetet omfattar 24
böcker, av vilka vi äga i behåll elva.
Appleton [ä’pltan], stad i Wisconsin, U.S.A.,
vid Fox River; 32,000 inv. Stora pappersbruk.
Kvarn- och textilindustri.
Appleton [ä’pltan], Sir Edward Victor,
engelsk fysiker (f. 1892), prof, i London 1924,
i Cambridge 1936, sedan 1939 sekr. vid
Department of Scientific and Industrial Research. A.
har gjort teoretiska och experimentella
undersökningar över radiovågors utbredning och påvisat
den komplexa strukturen hos Heavisideskiktet. A.
tilldelades 1947 års nobelpris i fysik.
Appleton [ä’pltan], William Archibald,
engelsk fackföreningsmän (1859—1940). Han blev
1907 sekreterare för den stora
fackförenings-sammanslutningen ”General Federation of Trade
Unions”. A. var under 1 :a världskriget en tid 1917
officiell rådgivare åt regeringen rörande
arbetarfrågor. I sv. övers, utkom 1922 hans
”Verkligheten bakom fraserna”.
Applicera, pålägga, anpassa, tillämpa.
Applikäbel, användbar, tillämplig.
Applikation, tillpassning, anbringande,
till-lämpning. — Applikationsbroderi el.
påläggsbroderi, söm med tyg av olika
färg och sort, varvid lappar av bestämda former
fastsys på ett bottentyg, så att antingen det på-
Detalj ar paradsängtäcke av taft med applikationssöm
från 1646.
lagda stoffet el. bottentyget bildar mönstret.
Kallas även a p p 1 i q u é.
Applikatür, mus., fingersättning.
Applåd, handklappning för att tillkännagiva
bifall. — Verb: Applådera.
Appoggiatura [-åd?ato’ra], it., musikterm,
långt för-slag.
Appoint [aptüå’1, växel el. anvisning, som
jämte annan växel el. anvisning avser att utgöra
likvid för en fordran.
Apponyi [a’pånji], Albert, greve, ungersk
politiker (1846—1933). A. blev 1878 chef för
det konservativa ”nationalpartiet”. Han
medverkade väsentligt till
Tiszas fall 1905 och
ivrade särsk. för att
giva den ungerska
hären en avgjort
nationell karaktär. Då han
ansågs som Ungerns
främste politiske
talare, brukade han föra
den samlade
oppositionens talan. Han blev
1906 kyrko- och
undervisningsminister i
Wekerles ministär
men måste 1909 avgå
tills, m. den övriga
mi
nistären och stod sedan i utpräglad
opposition mot Tisza. Han var senare
undervisningsminister i Esterhåzykabinettet juni 1917 och
jan.—nov. 1918 i det reorganiserade
Weker-lekabinettet. Han var ledare för den ung.
delegationen vid Pariskonferensen 1920.
Appo’rt (fr. apportel), Apportez [apårte’i,
fr., bär hit! tag hit! (till hundar). — Verb:
Apportera.
Appositiön, attribut, som har samma
syntaktiska ställning och betecknar detsamma som
huvudordet. A. innehåller oftast en närmare
förklaring av huvudordet, t. ex. ”Stockholm,
Sveriges huvudstad, har ett vackert läge”.
Apprehension (av lat. apprehe’ndere, gripa,
begripa), den psykiska verksamhet, som
sammanbinder till ett helt mångfalden av förnimmelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
