Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appressorier - Appretering - Appretur, appretyr - Approbabel - Approbation - Approbatur - Approbera - Approcessen - Approche - Appropriationsbill - Approximativ - Approximera - Appuna - Apraksin, Fjoor Matvejevitj - Apraksin, Stefan Fjodorovitj - A. p. R. c. (p. R. c.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659 Appressorier—A. p. R. c. 660
Appressörier, se Hapterer.
Appretéring, den behandling, som det i
vävstolen framställda tyget måste undergå för att
framstå som fullfärdig handelsvara.
Apprete-ringsmetoderna indelas i följande huvudslag:
klädes- el. kardullsberedning, kamgarnsberedning
samt bomulls-, linne- och sidenberedning.
För de klädesartade tygerna består
denna beredning först och främst i en n o p
p-n i n g och lagning i ändamål att alla knutar
och främmande ämnen på vägen må avlägsnas
och felande trådar bli inbroderade, varpå tygerna
tvättas i särskilda tvättmaskiner för att
befrias från alla föroreningar.
För att väven må bliva tät, måste den även
underkastas en v a 1 k n i n g, vilken procedur
avser att krympa tyget, såväl på bredden som
på längden, samt att hopfilta de särskilda
trådarna i tyget. Därefter sköljes tyget, varpå det
ruggas medelst s. k. ”kardborrar”. Därpå
torkas tyget i ramar el. s. k. a n s 1 a g s m a s k
i-ne r samt underkastas den s. k. ö v e r s k ä
r-ningen, som har till ändamål att avklippa de
uppstående ullhåren till jämn höjd. Därest man
önskar, att tyget skall erhålla en tydligt
tråd-bar yta, måste även håren i fördjupningarna
mellan trådarna förkortas, vilket åstadkommes
genom svedning el. sengning, som
består däri, att tyget dragés med lämplig hastighet
över gaslågor. Härefter följer borstning
och därpå pressning.
Kamgarnsvarors beredning är enklare
än de klädesartade varornas. Sålunda underkastas
de icke valkning ej heller ruggning annat än
möjligen å baksidan.
Oblekta bomullsvaror äro så gott
som färdiga direkt från vävstolen; de behöva
endast undergå putsning och skrapning för att
göra vävnaden slät. För blekta bomullsvaror
äro däremot appreteringsarbetena mycket
omfattande. Efter svedning underkastas de upprepad
tvättning, bykning, behandling i syrebad och
blekning, varpå de torkas, stärkas el.
impregneras, åter torkas samt manglas el. bultas
medelst träklossar el. fjäderhammare samt slutligen
pressas i pressar.
Linnevaror, som ej behöva blekas,
undergå bykning, tvättning, torkning och mangling;
sådana, som skola blekas, behandlas på ungefär
samma sätt som motsvarande bomullsvaror. —
Sidenvaror skrapas och pressas samt
impregneras ofta med uppstyvande ämnen ss.
gummi, gelatin, socker och öl. Stundom förtyngas
de med metallsalter.
Appretür, appretyr, se Appretering.
Approbäbel, som kan godkännas el.
approbe-ras, som kan vara värd approbatur (se d. o.);
ibland: nätt och jämt godkänd.
Approbatiön, godkännande.
Approbatur, lat., betyget ”godkänd” el. B vid
kunskapsprövningar.
Approbéra, godkänna, antaga; bifalla.
Approcessen, namn på en uppmärksammad
rättegång 1925 mot en lärare Scopes i Dayton,
Tennessee, U.S.A., som undervisat sina
skol
barn i utvecklingsläran, trots att enl. staten
Tennessees lagar all undervisning, som strider mot
bibelns läror, är förbjuden. Trots ett
övertygande försvar dömdes Scopes till böter för
lagöverträdelse. Appellationsdomstolen i Tennessee
bekräftade 1927 ifrågavarande lagar men
upphävde det domstolsbeslut, som förklarat Scopes
skyldig.
Approche [aprå’J], löpgrav (vanligen i
sicksack), varigenom fienden söker närma sig en
belägrad fästning.
Appropriatiönsbill (eng. appropriation bill).
Sedan i engelska underhuset budgeten granskats,
bemyndigas regeringen genom en särskild s. k.
appropriatiönsbill, som fastställer slutsiffrorna
för varje slag av utgifter, att uppbära de i billen
anslagna inkomsterna och medelst dem bestrida
de där bestämda utgifterna.
Approximativ, ungefärlig tillnärmelsevis riktig.
Approximéra, närma sig till, betecknar i
matematiken den beräkningsmetod, som avstår från
att finna det exakta värdet på en sökt storhet
men i st. söker ett ungefärligt värde, som mer
el. mindre närmar sig det riktiga. Ofta består
en sådan approximationsmetod i att man
avbryter en oändlig kedja av räkneoperationer
vid en viss punkt. Vill man t. ex. skriva Vs
under formen av ett decimalbråk, så är 0,333
ett approximativt värde; det riktiga värdet V3
är större än 0,333 men mindre än 0,334, varför
man begår ett fel, som är mindre än 0,001.
A’ppuna, socken i v. Östergötland, något ö.
om Tåkern; Göstrings härad, Östergötlands län;
11,91 km2; 285 inv. (1950). 1,005 har åker.
Bördig, nästan skoglös slättbygd. Egendomar:
Ap-puna mellangård, Lunna och Valla.. Från kyrkan
i A. har en dopfunt, som tillhör den under
mästarbeteckningen Bestiarius sammanförda
typen, kommit till Statens hist. museum. A. är
församling i Hovs och A:s pastorat, Göstrings
kontrakt av Linköpings stift. A. ingår i Folkunga
storkommun.
Apra’ksin, Fjodor Matvejevitj, rysk
amiral (1661—1728). A. var en av tsar Peters
förtrognaste vänner och blev som generalamiral
den ryska örlogs flottans skapare. 1710
erövrade han Viborg från svenskarna, och 1712—14
understödde han från sjösidan ryssarnas infall
i Finland. Jämte furst Golitsin förde han befälet
över den ryska flotta, som sommaren 1719
härjade Södermanlands och Östergötlands kuster.
Apra’ksin, Stefan Fjodorovitj, rysk
fältmarskalk (1702—60). A. slog preussarna vid
Grossjägersdorf 1757 men drog sig efter segern
oförmodat tillbaka till Kurland i avsikt att
medverka i en av Bestuzjev ledd hovintrig, som
åsyftade att efter den då farligt sjuka
kejsarinnan Elisabets väntade död utestänga storfurst
Peter från tronen. Kejsarinnan tillfrisknade
emellertid, intrigen upptäcktes, och A. ställdes
inför krigsrätt men avled i fängelset, innan dom
hunnit fällas.
A. p. R. c. (även endast p. R. c.), förkortning
för a’nno post Römam co’nditam, lat., året (det
och det) efter Roms grundläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
