Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arabien - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse - Näringar - Politisk indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Arabien
670
oerhört stora, och temperaturer under
fryspunkten äro ingalunda sällsynta, åtminstone i
landets norra delar. Nederbörd synes egentligen
endast förekomma i bergstrakterna; själva
kustlandet är mycket regnfattigt. N. om Mecka
faller den mesta nederbörden om vintern,
söderut förhärska däremot de tropiska sommarregnen.
Nederbördsrikast äro landets sydligaste delar.
Växtvärld. De torra och regnfattiga
höglandsområden, som uppfylla största delen av den
arabiska halvön, utgöra växtgeografiskt en direkt
fortsättning på det stora afrikanska ökenbältet.
Norra A:s öknar ha en ytterst gles och sparsam
vegetation; stäpperna däremot ha tidtals en så
pass riklig växtlighet, att de nomadiserande
arabstammarna där kunna finna bete åt sina
hjordar. De centralarabiska höglands- och
bergsområdena hysa en mängd fruktbara slätter och
dalgångar, som ha en jämförelsevis yppig
vegetation. öknarna i det inre av södra A. äro
ytterst torra och öde och sakna t. o. m., så vitt
man vet, till stor del oaser. Åtminstone i s. v.
och ö. äro bergssluttningarna fruktbara och
täckta av en rik, delvis skogartad växtlighet.
Framför allt Jemen och Hadramaut äro av
gammalt väl uppodlade och kända för sin bördighet.
Själva den låga kustremsan närmast havet är
torr och ökenartad och täckes av en ytterst gles,
xerofil vegetation. Bland Sydarabiens
karaktärsväxter märkas arter av släktena Acacia, som
delvis äro skogbildande, Commiphora, som lämna
myrrha, øch Boswellia, som ge olibanum, samt
katbusken, Catha edulis.
Djurvärld. A:s fauna är i huvudsak en
ökenfauna. Bland däggdjuren kan nämnas en
spetsbock, en koantilop, gaseller, den nubiska katten
samt mantelbabianen, vilken blott finnes i s. v.
I n. finnes onagern, en halvåsna, i bergen i s. ö.
en stenbock och ett halvfår. Allmänna äro
klippgrävlingar. Bland rovdjuren märkas leopard,
ge-pard, strimmig hyena, schakal samt lokalt indisk
varg, ökenräv och honungsgrävling.
Karakteristiska ökendjur äro ökenspringråttor och
ökenråttor. I det inre förekommer en ras av den
afrikanska strutsen. Bland reptilerna kunna nämnas
kameleonter, hornorm, glasögonorm och puffadder.
Befolkning och bebyggelse. A. bebos
huvudsaki. av araber; 2,5 mill. äro nomadiserande be-
Kamelkaravan anländer till en stad.
Arab rökande vattenpipa.
duiner; c:a 700,000 bo i städer, och resten
ut-göres av bofast, jordbrukande befolkning. I det
inre finnes ett stort antal negerslavar. Judar äro
spridda över hela landet och hinduer i
hamnstäderna. — Bland städerna märkas Ibn Sauds
huvudstad Rijad, islams heliga stad Mecka,
Jemens huvudstad Sana, Omans huvudstad
Maskat och oasstäderna Hufuf, Bereida och
Me-dina. Vid kusten i s. v. och s. ligga de
ohälsosamma städerna Djidda och Hudeida samt
britternas stödjepunkt Aden. Sydarabiens städer bestå
av höga hus av sten el. tegel (ända till 12
våningar), medan husen i Nedjd och el-Hasa äro av
lera och blott i en å två våningar.
Näringar. Huvudnäring är jordbruket. Inom
områden med tillräcklig nederbörd, alltså främst
i randbergen, förekommer odling av vete, korn,
durra, majs, luzern, fruktträd samt kaffe. I
oaserna odlas bl. a. dadelpalmen, och dadlar äro
ett av beduinens viktigaste födoämnen. I
Hufuf-oasen odlas ris. Det i det närmaste tropiska
klimatet i s. medger odling av banan, mango,
sockerrör och papaya samt oljeväxten sesam.
Åkerbruket är mycket primitivt och bedrives med
hackplog. Beduinernas viktigaste husdjur äro
dromedarer, får och getter samt numera i ringa
mån hästar. I oaser och högre belägna
åker-bruksområden finnas nötkreatur och åsnor. Av
stor ekonomisk betydelse äro petroleumfälten i
el-Hasa och på Bahreinöarna, vilka exploaterats av
bolag i U.S.A. En 172 mil lång oljeledning
genom n. A., från Persiska viken till Medelhavet
(Sidon) blev färdig 1950. Vid Persiska vikens
kust bedrives pärlfiske.
Politisk indelning. I A. finnas två
självständiga statsbildningar, Saud-Arabien och imamatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
