Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arabien - Kuster och höjdförhållanden - Wadier - Geologiska förhållanden - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b67
Arabien
668
Arabesk på bronsbäcken från Kairo.
nordspets. A:s hela areal s. om gränsen mot Irak
och Jordanien uppskattas till c:a 2,6 mill. km2.
Befolkningen torde uppgå till 7—9 mill.
Kuster och höjdförhållanden. A:s kuster äro
tämligen fattiga på inskärningar och öar. Röda
havets kust kantas av korallrev. I s. delen av
Röda havet märkes en mängd små öar, bland
dem gruppen Farsanöarna och i Bab el-mandeb
den vulkaniska ön Perim. Utanför Omans s. ö.
kust ligga Kuria-Muria-öarna. I persiska viken
ligga A:s viktigaste öar, Bahreinöarna.
A. är till största delen en högslätt om 1,000—
1,300 m höjd. Mot kusterna sänker den sig
terrassformigt men stupar på vissa ställen brant
ned i havet. Längs v. kusten går en. kedja av
berg, som nå upp till 3,000 m. A:s viktigaste
vattendelare fortsätter från Jemens och Asirs
bergland norrut ö. om Hidjazbanan. I sydöst
höja sig Omans berg, som nå en höjd av 3,020
m. En smal, sandig kustremsa, Tihama, går
mellan bergskedjan i v. och Röda havet. Längst i
n. och s. gå bergen likväl nästan ut i havet. A:s
bördigaste kuststräcka, Batina, finnes i Oman
längs Omanviken.
Bördiga trakter påträffas längs kusten i
Hadramaut och längre in i landet i Jemen, där
ett nästan oavbrutet bördigt land sträcker sig
från Adens bakland norrut till Asir och Hidjaz’
gräns. I Hidjaz finnas små odlade områden i
sänkor och wadibäddar mellan Mecka och wadi
Hamd, n. därom endast Chaibar- och
Teima-oaserna. Det inre A. uppfylles till största delen
av öken el. stäpp. Ruba el-Chali (”det tomma
rummet”) i s. är den ödsligaste av A:s alla
ökentrakter, helt och hållet i saknad av
växtlighet. Den sammanbindes med den stora öknen
i n., Nefud, genom Dahna el. Lilla Nefud,
som uppfyller ö. delen av Centralarabien och till
stor del täckes av djup sand. I centrum av A.
finnas tre större odlingsbara områden:
berglandet Schammar, slättplatån Kasim och
hög
platån Nedjd. Schammar når 1,800 m och utgör
n. randen av Kasims platå. Denna har för sin
bördighet att tacka ständiga vattenådror under
jordytan och wadi Rummas tillfälliga flöden.
Kasim sträcker sig till Nedjd, vilket även
omfattar en rad oaser på el. vid foten av Djebel
Tuweiks platå. V. om Nedjd utbreda sig
vidsträckta stäppområden.
Wadier. A. har inga ständigt vattenförande
floder, som nå havet, men en mängd wadier,
flodbäddar, som endast efter regnfall föra vatten.
Bland bergen i s. v. och s. ö. och i Nedjd
finnas små, ständigt vattenförande floder, men de
nå aldrig havet. A:s längsta wadi är wadi
Rumma (Ermek), som uppstår 150 km n. om
Medina och i n. ö. riktning går genom Kasim
till Schatt el-Arab. Nedjds viktigaste wadi är
Sirra, som mottager wadi Hanifa. I s. v. Nedjd
bildar wadi Dawasir sannolikt en fortsättning
på wadi Bischa, som till en del tillhör Asir. Wadi
Dawasir går i s. ö. riktning mot Ruba el.-Chali.
Wadi Halfein är Omans bredaste dalgång. Wadi
Hadramaut går i en båge åt s. ö. ned till
Arabiska viken. Till Röda havet gå många wadier
genom Jemen och Asir. Den mest betydande
wadin i Hidjaz är Hamd.
Geologiska förhållanden. A. är ett urgammalt
platåland, som geologiskt närmast hör samman
med n. ö. Afrika. I n. v. delen av den
avlopps-lösa ökenplatån finnas kristalliniska skiffrar och
eruptiv av olika ålder, medan i den ö. och n.
delen berggrunden nästan helt och hållet täckes
av kvartära bildningar. Mot n. och n. ö.
begränsas den arabiska plattan av kedjeberg,
tillhörande den iranska bågen av det stora tertiära
bergskedjesystemet, vilka veckats in mot
densamma. De randområden, som ha avlopp till
havet, bestå väsentligen av bergsstråk, som äro
uppbyggda av yngre bergarter, huvudsaki. krita
och äldre tertiär, och betingade av brottlinjer och
förkastningar. A:s kuster ha övervägande
tekto-niskt ursprung.
Klimat. Temperaturväxlingarna i A:s inre äro
I den stora arabiska sandöknen Ruba el-Chali.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
