Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aracéer, aroidéer - Arachis hypogaea - Arachnoidea - Arad - Arafat, Arafa - Arafurasjön, Alfurasjön - Arago, 1. Etienne Vincent - Arago, 2. François - Aragón (flod) - Aragon, Louis - Aragonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Arachis hypogaea—Aragonien
680
[-Kal-musrot.-]
{+Kal-
musrot.+}
tig blomställning (kolv), som i regel är
omgiven av ett färgat högblad (hölster).
Stammen är än lång, klättrande
förmedelst rötter el. en förlängd jordstam
(rotstock), än kort, ofta i form av en
underjordisk knöl. — De flesta a. höra
hemma i tropiska länder. För sina
vackra hölster el. egendomliga blad
odlas många hos oss i växthus och
boningsrum, t. ex. kalla, Zanthedeschia
aethiopica, Caladium (blad med vita el.
livligt färgade fläckar) och Monster a
deliciosa, av trädgårdsmästarna ofta
benämnd Philodendron pertusum (med
flikiga, genombrutna blad). I Sverige
är endast en art ursprungi. vild, nämligen m i s
s-n e, Calla palustris. Dessutom ha k a 1 m u
s-r o t, Acorus calamus, och munkhätta,
Arum maculatum, införts som läkemedelsväxter
och förvildats. — A. innehålla ofta skarpa,
giftiga ämnen, vilka dock kunna avlägsnas genom
torkning el. kokning. Jordstammarna äro rika
på stärkelse, varför flera hithörande arter äro
näringsväxter. Den viktigaste är t a r o,
Alo-casia antiquorum, som odlas överallt i tropiska
och subtropiska länder.
A’rachis hypogäèa, se Jordnöt.
Arachnoidea. i) Se Hjärnhinnor. — 2)
(Arachnider.) Se Spindeldjur.
Arad [å’-], stad i västligaste Rumänien, på
norra sidan av floden Maros; 83,000 inv. Säte
för en grekisk-ortodox biskop. Staden är en
betydande järnvägsknut. Fabriker för lädervaror och
maskiner; handel med boskap, mjöl och spannmål.
Arafät, A r a f a, granitklippa ö. om Mecka.
Araf ürasjön, Alfurasj ön, havet mellan
Australien i s. och Nya Guinea, Aru- och
Te-nimberöarna i n. Åt v. fortsättes A. i
Timor-sjön och står genom Torres’ sund i ö. i
förbindelse med Korallhavet.
Arago [aragå’]. 1) Etienne Vincent A.,
fransk teaterförfattare och politiker (1803—92).
Han skrev 1822—47, mestadels i samarbete
med andra, ett hundratal vådeviller, melodramer
och lustspel, som på sin tid rönte framgång.
A., som kämpade på barrikaderna både 1830 och
1848, var även verksam som journalist i radikal
anda. 1848 var han chef för postverket och
införde då frimärken samt en enhetlig portotariff.
2) Franqois A., den föreg:s bror, fransk
astronom, fysiker och
politiker (1786—1853),
prof, i analytisk
geometri vid polytekniska
skolan i Paris 1809,
direktör vid
observa-toriet därstädes 1830.
Året därpå invaldes
han i
deputeradekammaren, där han slöt
sig till yttersta
vänstern, och blev 1848
medlem av den
provisoriska regeringen.
A:s värdefulla
veten
skapliga upptäckter röra sig om ljusets
inter-ferens och polarisation samt den elektriska
strömmens magnetiska verkningar. A. är den s. k.
rotationsmagneti smens upptäckare. Hans populära
astronomiska föredrag äro samlade i
”Astrono-mie populaire” (4 bd, 1854—57).
Aragön, flod i Navarra, n. ö. Spanien, biflod
fr. v. till Ebro, upprinner i Pyrenéerna inom
Aragonien. 190 km lång.
Aragon [aragå’], Louis, fransk författare (f.
1897). Efter att ha studerat medicin gick A.
ut som hjälpläkare i i:a världskriget men drogs
snart in i det litterära livet. I sin diktning
hyllade han sig först till dadaismen men framträdde
senare som surrealist.
På 1930-talet
undergick hans estetiska
uppfattning en
genomgripande förändring i
och med att han blev
kommunist. Han
anslöt sig nu till den
s. k. sociala realismen,
och i ett flertal
skrifter framlade han sin
nya syn på tingen.
Under den tyska
ockupationen av Frankrike
1940—44 framträdde
A. som en av de
le
dande personligheterna i motståndsrörelsen. Hans
diktning gick nu i patriotisk anda. Med sin
krigslyrik slog han igenom. — Litt.: C. Roy,
”A”. (1945).
Aragonien, sp. Aragon, landskap i n. ö.
Spanien, kring Ebro. Det omfattar de nuv. prov.
Huesca, Zaragoza och Teruel, tillsammans 47,391
km2 med 1,059,000 inv. A. utgör en stäppartad
högslätt, kantad av randberg. I n. A.,
Högar a g o n i e n, finnas Pyrenéernas högsta
toppar. A. genomflytes av Ebro. I bergstrakterna
växa ofantliga skogar av ek, gran och bok, och
längs floderna utbreda sig bördiga dalar,
framför allt vid Ebro. Här växa säd, hampa, vin och
frukt i stor ymnighet. Sockerbetsodlingen är
betydande. En viktig produkt är merinofårets ull. A:s
industri omfattar klädes- och sidenfabrikation.
Aragoniska bönder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
