Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aranda, Pedro Pablo de Bolea - Araneus - Aranjuez - Arany, János - Aranyaka - Aranäs - Arapahoer - Arapaima - Ararat - Aras - Araslöv (storkommun) - Araslöv (Areslöv; gods) - Arason, Jón - Arassuahy - Aratos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Araneus—Aratos
684
Stora och Lilla Ararat.
av A., spansk statsman (1718—99). A. blev
president i Kastiliens råd, d. v. s. förste minister,
1766, och genomträngd av upplysningstidens idéer
genomförde han en mängd reformer. 1767
genomdrev han jesuiternas utvisning ur Spanien.
På dominikanernas föranstaltande avlägsnades
han 1773 från hovet. Han blev 1792 åter
president men störtades s, å.
Aräneus, se Korsspindeln.
Aranjuez [arag^coä’b], stad i Spanien, 40 km
s. om Madrid, vid Tajo. 24,000 inv. A. var
länge det spanska hovets vårresidens. Det
be-sökes numera för sina minnen, sitt slott, byggt
av den berömde arkitekten J. de Herrera under
Filip II :s tid, och sina parkanläggningar. A. har
rundradiostation.
Arany [å’rånj], Janos, ungersk skald (1817
—82). A. är Ungerns störste episke skald och
balladdiktare och besjöng i sitt förnämsta epos,
”Toldi”, den magyariske Simsons bragder.
Vidare må nämnas ”Muråny ostroma” (Erövringen
av Muråny). A. var en folkskald, som diktade i
kraftig anda och melodisk, bildrik form.
Aranyaka, vissa senvediska skrifter.
Ar anäs, gods, se Årnäs.
Arapahöer, en av de förnämsta
präriestam-marna av algonkinernas språkgrupp. A. voro
urspr. åkerbrukare, men efter flyttning v. om
Missouri blevo de nomadiserande. De bo nu i
reservationer.
Arapaima.
ArapäTma, Arapai’ma
gi’-gas, en i Brasilien och
Guayana levande
representant för familjen
Osteo-glossidae bland benfiskarna.
A. är en av de största
söt-vattensfiskarna och når en
längd av över 4 m,
motsvarande en vikt av omkr. 200
kg. A. är allmänt föremål för
fångst av indianerna.
Ararat, berg i östligaste
Turkiet med två vulkaniska
toppar, Stora A. (5,156 m)
och Lilla A. (3,914 m); den
förra toppen är v. Asiens
högsta punkt och det enda
berg i Turkiet, som är täckt
av evig snö. A. kallades
urspr. högslätten kring mell.
Aras, där Noas ark landade
enl. 1 Mos. 8. Senare
överfördes genom ett misstag i den äldre exegetiken
namnet på Armeniens högsta berg, Masis.
Äras, forntidens Araxes, Armeniens största
flod, upprinner s. om Erzerum och utmynnar i
Kaspiska havet. A. bildar sträckvis Persiens n.
gräns.
Araslöv, storkommun i Kristianstads län,
omfattar socknarna Färlöv, N. Strö och önnestad;
101,72 km2, 4,203 inv. (1950).
Araslöv (Are slö v), gods i ö. Skåne vid
Araslövsjön n. v. om Kristianstad; Färlövs
socken, 386 har, därav 245 åker; taxeringsvärdet
760,000 kr.
Slottet är byggt på 1700-talet på
grundmurarna till en äldre byggnad, som brann år 1677.
Godsets historia går tillbaka till mitten av
1300-talet. Det innehades under 1400-talet av ätten
Lillie, sedan av medlemmar av ätterna Trolle,
Urup och Ulfeld, Wrangel och Hamilton. Nuv.
ägare är friherre W. Wrangel v. Brehmers
sterb-hus. A. var ända in på 1600-talet egen socken.
Den gamla sockenkyrkan blev konserverad 1929.
Slottsbyggnaden är upplåten till en landstingets
vårdanstalt för sinnesslöa kvinnor.
Arason, J 6 n, Islands siste katolske biskop, se
Jon Arason.
Arassuahy [-soa’i], stad i staten Minas Geraes
i Brasilien; 81,000 inv. A. har järnväg till
Cara-vellas vid kusten samt diamantgruvor,
sockerrörs-och bomullsplantager.
Arätos, grekisk statsman från Sikyon (271—
213 f. Kr.). Han lyckades vid 20 års ålder
befria sin fädernestad från en envåldshärskare och
ansluta den till det Akaj iska förbundet. År 245
valdes A. till förbundets anförare (strateg).
Under hans ledning höjde sig Akaj iska förbundet
till en makt och betydenhet, som det förut aldrig
ägt. A. var dock mera diplomat än fältherre. När
den spartanske konungen Kleomenes i det
mellan Sparta och Akaj iska förbundet utbrutna
kriget (från 229) tillfogat dettas stridskrafter flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
