Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsminister - Arbetsordning - Arbetsorganisation - Arbetsplanering - Arbetsplikt, Allmän - Arbetspremie - Arbetsråd (arbetskammare) - Arbetsseger - Arbetsskolan - Arbetsstatistik - Arbetsstudier, tidsstudier, arbetsanalys - Arbetsstuga - Arbetssånger - Arbetsterapi - Arbetstid - Arbetstidskommittén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsordning—Arbetstidskommittén
705
ärenden huvudsaki. under
Kommunikationsdepartementet.
Arbetsordning, i) Reglemente för arbetets
bedrivande och fördelning inom rikets hovrätter,
statsrevisionen m. m.; reglementariska
föreskrifter för göromålen och ordningen inom riksdagens
Andra kammare samt för kyrkomötet. — 2)
(Verkstadsreglemente). Av
arbetsgivaren utfärdade ordningsregler för arbetarna i
fabriken.
Arbetsorganisation, se Arbetsledning.
Arbetsplanering, se Arbetsledning.
Arbetsplikt, Allmän, se Arbetstjänst och
Civil värnplikt.
Arbetspremie. Inom fångvården betecknas
härmed den belöning i penningar, som tilldelas
person, som är intagen i fångvårdsanstalt, för
utfört arbete. A. utgår antingen efter ackord
el. med visst belopp för arbetsdag. Vid
bestämmande av beloppet skall hänsyn tagas till den
intagnes flit och arbetsskicklighet. Närmare
bestämmelser om a. meddelas av fångvårdsstyrelsen.
Arbetsråd (a r b e t s k a m m a r e), av staten
organiserad representation för det industriella
arbetet, inneslutande representanter för såväl
arbetsgivare som arbetare. Rådets uppgifter kunna
vara att tillvarataga för företagarna och
arbetarna gemensamma intressen, att slita arbetstvister,
att avgiva utlåtanden över lagförslag, att
verkställa arbetsstatistiska utredningar m. m. Dylika
organisationer ha kommit till stånd i Belgien
(1887), i Holland (1897) och i Frankrike (1900).
— I Sverige betecknar arbetsrådet den
myndighet, som handlägger frågor rörande tolkningen
av lagen om arbetstidens begränsning. Det
upphörde 1948, då Arbetarskyddsstyrelsen övertog
dess uppgifter.
Arbetsseger, brottningsseger, som efter
omröstning bland domarna tilldelas ena parten för
s. k. bättre arbete, när fall ej inträffar under
matchtiden.
Arbetsskolan, namn på en skoltyp, som av
sina anhängare i Tyskland anses skola bereda
lärjungarna tillfälle till större självverksamhet
än i de vanliga skolorna genom ökat utrymme
åt handarbete, laborationer, teckning. Termen är
införd av G. Kerschensteiner.
Arbetsstatistik, se Arbetsmarknadsstatistik
och Socialstatistik.
Arbetsstudier, tidsstudier,
arbets-analys, en på vetenskaplig grund gjord,
detaljerad undersökning av sättet för ett arbetes
utförande i ändamål att förenkla och förbättra
detta, så att den snabbaste och bästa metoden
kan bestämmas (metodstudien), samt, sedan detta
blivit gjort, fastställa den tid, som bör åtgå,
då arbetet utföres av en normalarbetare och
produkten erhåller den önskade kvaliteten.
Ar-betsstudieförfarandets upphovsman är den
amerikanske ingenjören F. W. Taylor. A. kunna
indelas i rationaliseringsstudier, som klarlägga
väntetider, störningar el. andra oegentligheter i
driften samt de mest ekonomiska medlen för
deras eliminerande, vidare spilltidsstudier, avseende
NF I — 23
706
att bestämma det s. k. spilltidstillägget, som vid
ackordssättning skall gälla för viss avd. el.
arbetsplats, samt ackordsstudier, som avse att
bestämma ackordstiden för ett visst arbete. —
Tidsstudien utföres vanl. med hjälp av
tidtag-ningsur (stoppur). Före tidtagningen indelas
tiden för ifrågavarande arbetsoperation i lämpliga
deltider, s. k. tempon. — En ytterligare
utveckling av a. äro des. k. rörelsestudie
r-n a, som åsyfta att nedbringa antalet rörelser,
spec. vid handarbeten, till ett minimum. —
Parterna på arbetsmarknaden ingingo 1948 ett avtal om
viss samverkan i frågor rörande a. Bl. a. ha
arbets-studienämnder för att främja samarbetet tillsatts.
Arbetsstuga (för barn), praktisk skola, i
vilken barn från fattiga hem få lära sig för dem
lämpliga handarbeten (snickeri, sömnad,
skoma-keri, vävnad m. m.). Den första svenska a.
grundades i Adolf Fredriks församling i Stockholm
1887 på initiativ av fru Anna Hierta-Retzius.
Numera finnas sådana i alla huvudstadens
församlingar med understöd av ”Stiftelsen Lars
Hiertas minne”, och exemplet har följts i många andra
städer och flerstädes på Sveriges landsbygd. De
kallas numera i städerna eftermiddagshem.
Särskild betydelse ha de a. fått, som upprättats
på Norr- och Västerbottens landsbygd. Dessa a.
äro inrättade såsom hem, där barnen bo under
de åtta vintermånaderna, under det att de
däremot tillbringa somrarna hos föräldrarna. Många
av dessa de nordligaste a:s barn ha finska el.
lapska till modersmål och få först i a. tillfälle
till skolgång och att lära sig det svenska språket.
Norrbottens läns arbetsstugor
grundades nödåret 1902 på initiativ av bl. a.
fru Anna Hierta-Retzius. Sedan dess har
ar-betsstuguverksamheten inom Norrbotten
väsentligt utvidgats och anstalterna försetts med egna
ändamålsenliga byggnader. De norrbottniska a.
utgöra sedan 1913 en stiftelse och åtnjuta numera
statsbidrag.
Arbetssånger, diktade för vissa arbetens rytm,
begagnas mångenstädes för att ledsaga arbetet,
t. ex. vid pålningsarbeten o. dyl.
Arbetsterapi, en behandlingsmetod, som på
senare år kommit alltmera till uppskattning och
samtidigt fått en mycket stor betydelse för
vården av de lindrigare psykiskt sjuka. A. avser
att vara ett led i den nedbrutna psykiskt sjukes
återuppfostran till social duglighet, att binda den
sjukes uppmärksamhet vid omgivningen och
sålunda draga honom från den sj älvupptagenhet,
som han ofta företer, samt att genom
arbetsresultaten höja hans självförtroende. Intellektuell
verksamhet brukar ofta vara mindre välgörande,
medan handaslöjder, hantverk, trädgårdsarbete
o. dyl. äro mera lämpliga.
Arbetstid, se Arbetarskyddslagstiftning och
Normalarbetsdag.
Arbetstidskommittén tillsattes 1918 för att
verkställa utredning och avgiva förslag till
lagstiftning rörande arbetstiden i olika avseenden.
Av kommittén avgå vos åren 1918—20
betän-kanden, bland vilka det viktigaste behandlade
8-timmar sdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
