Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetstidslagar - Arbetstillstånd - Arbetstjänst - Arbetstryck - Arbetstvist - Arbetstvång - Arbetsöverföring - Arbin, Erik - Arbiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707 Arbetstidslagar—Arbiter 708
Arbetstidslagar, se Arbetar skyddslagstiftning.
Arbetstillstånd erfordras numera för
arbetssökande utlänning med undantag bl. a. för dansk,
finsk, isländsk el. norsk medborgare. A., som
gäller för viss tid och kan förlängas el.
återkallas, utfärdas av utlänningskommissionen, i vissa
fall av polismyndighet el. länsarbetsnämnd.
Arbetstjänst, varje ianspråktagande tvångsvis
av arbetskraft från det allmännas sida. I trängre
mening förstår man med a. obligatorisk el.
frivillig tjänstgöring av ungdom i arbete. Mest
bekant har den tyska a. (Arbeitsdiensf) varit.
Under nazistregimen gjordes den obligatorisk
först för manlig, sedan även för kvinnlig
ungdom. För den förra, som drogs in i a. vid 18
års ålder, omfattade a. först ett halvt, sedan
ett år. Arbetet gällde bl. a. vägarbeten,
nyodlingar och torrläggningsföretag. Dessutom erhöll
ungdomen politisk skolning och fick deltaga
livligt i sportövningar, marscher o. dyl. Flickorna
erhöllo först utbildning i husligt arbete, sjukvård
och barnavård och sändes därefter ut som hjälp
inom lantbruk och lanthem. Under kriget sattes
Arbeitsdienst in för militära uppgifter och har
sedan dess upphävts. Bland länder, som infört
frivillig a., märkes Sverige. Arbetslös ungdom
kan enl. bestämmelse 1933 sammanföras i läger,
där den dels erhåller utbildning, dels sysselsättes
med t. ex. skogsarbete.
Arbetstryck, sådant avdrag av graverade el.
etsade plåtar, som kopparstickaren el. etsaren tid
efter annan tager under arbetets fortgång.
Oegentligt kallas även dylika avdrag
provtryck. A. äro mycket begärliga för samlare
av gravyrer.
Arbetstvist kallas en meningsskiljaktighet
mellan arbetare och arbetsgivare om
arbetsvillkoren.
Man skiljer mellan öppen och icke
öppen konflikt. De öppna konflikterna äro
strejk, lockout, blockad och bojkott. I sin
upprinnelse ha de under längre el. kortare tid varit
slutna el. latenta tvister. Såsom exempel på
dessa senare må nämnas lönerörelser, då
arbetarna i mer el. mindre omfattande
förhandling framställa sina krav till motpartens
övervägande. Resultatet kan bli öppen konflikt
el. överenskommelse. Utvecklingen har
lett till stark övervikt för skriftliga
överenskommelser, kollektivavtal.
Genom avtalsinstitutets tillkomst har det
blivit en nödvändighet att uppdela arbetstvisterna
efter deras innebörd i förhållande till
kollektivavtalet. Man skiljer sålunda mellan
rätts-tvister, som äro tvister om tolkning och
till-lämpning av ett kraftägande avtal, och i
n-tressetvister, som avse av ett
kollektivavtal icke reglerade förhållanden och som ofta
gälla bestämmelser i ett blivande kollektivavtal.
Rättstvister har man sökt bilägga dels genom
medling, dels och kanske huvudsaki. genom
skiljedom. I så gott som alla kulturländer
har staten upprättat organ för endera av dessa
uppgifter, ofta för bådadera. I Frankrike
av
göras rättstvister av Conseils de
prud’-h o m m e s, i Tyskland av
Gewerbege-r i c h t e.
I Sverige skola rättstvister avgöras genom
dom (enl. 1928 års lag om kollektivavtal). Betr,
intressetvister gäller lagen av 1920 rörande
medling. Det förutsättes frivillig medverkan av
parterna. Medlingen utföres av Statens f ö
r-likningsmän, 7 till antalet, en i var sitt
distrikt. Förlikningsmannen har att, då a. av
större betydenhet uppstått, kalla parterna till
förhandlingssammanträde. Parterna äro skyldiga
att infinna sig. Förlikningsmannen försöker
uppnå enighet på grundval av de förslag parterna
el. han själv framlägger. Om enighet icke
uppstår, kan förlikningsmannen föreslå, att tvisten
hänskjutes till skiljedom. Vid sådan skiljedom
kunna de av K. m :t utsedda särskilda
skiljedomarna, f. n. 6, medverka. Vid större
konflikt kan K. m:t tillsätta en särskild
förlikningsman, och innebär a. synnerlig fara
för arbetsfreden, kan K. m:t tillsätta en särskild
förlikningskommission. Enl. 1936 års
lag om förenings- och förhandlingsrätt kan en
arbetarorganisation anmäla hos Socialstyrelsen,
att den vill komma i åtnjutande av den i denna
lag stadgade förhandlingsrätten. Lyckas ej
medlingen, skall intressetvisten gå till en av
Socialstyrelsen utsedd skilj enämnd. Godtas ej
heller dennas förslag, äga parterna rätt att på
vanligt sätt söka genomdriva sina krav genom
stridsåtgärder. Ett betydelsefullt initiativ till
arbetsmarknadens pacificering togs genom det 1938
mellan Landsorganisationen och
Arbetsgivareföreningen slutna s. k. huvudavtalet, vilket innehåller
bestämmelser om begränsning av samhällsfarliga
konflikter samt om skydd för tredje mans rätt.
Enl. lagbestämmelse 1935 får stridsåtgärd ej
vidtagas utan att motparten samt
förlikningsmannen erhållit varsel minst sju dagar tidigare.
Jämte medlingen i intressetvister förekomma
i ett fåtal länder officiella organ för
obligatorisk skiljedom i
intressekonflikter. Det gäller bl. a. i Australien. I
diktatoriskt styrda länder äro a. i regel förbjudna.
Antalet arbetsinställelser i Sverige var årligen
I931—35 143 (med 2,141,000 förlorade
arbetsdagar), 1936—40 59 (564,000), 1941—45 143
(2,358,000). 1948 förekommo 47 arbetsinställelser,
samtliga strejker, med 151,000 förlorade
arbetsdagar.
Arbetstvång. Den, som åtnjuter visst slag av
fattigvård, och den, som genom lättja el.
liknöjdhet ådrager barn el. hustru sådan nöd, att
fattigvård måste lämnas någon av dem, är skyldig
att efter förmåga fullgöra det arbete, som
fattig-vårdsstyrelse anvisar honom.
Arbetsöverföring, se Transmission.
Arbin, Erik, präst (f. 1892 13/s),
komminister i Engelbrekts förs. 1925—39, därefter
kyrkoherde i Johannes förs, i Stockholm. Han
har utg. predikosaml. och ofta tagit till orda i
religiösa och etiska frågor.
A’rbiter, lat., skiljeman. Arbiter elegantiärum,
”modekung”, smakdomare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>