Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armfotingar - Armida - Armillaria mellea - Armillarsfär - Armillatus - Arminianer - Arminius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Armida—Arminius
798
tfi
Arm t oting. IA och c A n. och
h. arm, dS och vS rygg- och
bukskal. Ma mage, H hjärta,
Ggl ganglion, Ov äggstock,
Nepk exkretionsorgan, M
muskler, som öppna och sluta
skalet, St stjälk.
nas och slutas av
muskler.
Blodkärls-system och en
nervring kring
svalget finnas.
Av-söndringsorgan,
som likna
ringmas-kamas, finnas
även. A. ha hög
geologisk ålder; de
funnos redan i
kambrisk tid (bl. a.
ett ännu levande
släkte Lingula).
Omkr. 7,000 arter
äro kända, de allra
flesta utdöda. —
A. indelas i två
ordningar: T esti-
cardines med lås
och tänder vid
ledgången och
Ecardi-nes utan lås. Till
den förra hör den
i nordens hav rätt allmänna Terebratulina, till
den senare ett likaledes nordiskt och dessutom
fossilt släkte, Crania, som växer fast med sitt
underskal.
Armida, en i Tassos ”Gerusalemme liberatä”
skildrad trollkunnig och skön förförerska, som
bedårade den tappre korsfararen Rinaldo. A. är
motiv för operor av bl. a. Gluck och Rossini.
Armilläria me’llea, se Honungsskivling.
Armillärsfär, ett urgammalt instrument för
bestämmande av himlakropparnas koordinater,
bestående av ett system av metallringar, motsvarande
meridianen, ekvatorn, vändkretsarna och
polcirk-lama. Systemets axel var inställd parallellt med
jordaxeln. På axeln satt en kring densamma
rörlig ring, som tangerade meridianringen vid
polerna och således representerade longituden. Då
en på longitudringen anbragt, kring centrum
vridbar diopter inställdes på en himlakropp,
kunde dennas timvinkel direkt avläsas på den
graderade ekvatorcirkeln och dess deklination på den
likaledes graderade longitudcirkeln.
Armillätus, artnamn på växter med
framträdande ringformiga organ, särsk. om svampar med
ring på foten.
Arminiäner, ett religiöst parti inom den
nederländska kyrkan, som mot Calvins stränga
predestinationslära lärde en villkorlig
förutbe-stämmelse och fattade tron såsom frukt dels av
Guds nåd, dels av människans vilja. Stiftaren av
detta parti var Jacob Arminius (1560—
(609), predikant vid den reformerta församlingen
i Amsterdam 1588 och från 1603 prof, i
Lei-den. Trots en levande hängivenhet åt praktisk
kristendomsförkunnelse indrogs Arminius efter
hand i dogmatiska lärostrider, särsk. med sin
kollega prof. Frans Gomarus, vars
anhängare kallades gomarister. 1610 uppsatte
Arminius’ anhängare en s. k. remonstrantia och
fingo därav namnet remonstranter. Enl.
denna deras förklaring är Guds förutbestämmelse
betingad av människans tro el. otro.
Ett 1614 utfärdat toleransedikt förbjöd all
vidare strid. För att bilägga nya stridigheter
sammanträdde synoden i Dordrecht 1618—19 och
gjorde sig på samma gång till anklagare och
domare, förkastade a:s artiklar samt bekräftade
”Confessio belgica” och Heidelberg-katekesen
som symboliska böcker för den
holländsk-reformerta kyrkan, över 200 arminianska präster
avsattes, och ett stort antal andliga och lekmän
emigrerade. Sedermera förbättrades likväl a:s
ställning, så att de 1630 fingo religionsfrihet.
Till a. hörde den berömde religionshistorikern
K. P. Tiele.
Armi’nius, germansk folkhjälte (omkr. 18
f. Kr.—omkr. 19 e. Kr.), tillhörde cheruskernas
stam. Efter att länge och med utmärkelse ha
tjänat i den romerska hären återvände han omkr.
år 7 e. Kr. till sitt vid denna tid med
romarriket införlivade hemland vid Weser. A:s mål
blev att frigöra detta. A. satte sig i spetsen för
en resning och lockade den romerske ståthållaren
Varus att med hela sin här fördjupa sig i den
oländiga Teutoburgerskogen, där romarna efter
tre dagars förtvivlad kamp dukade under (år 9
e. Kr.). Roms erövringar i Germanien gingo
därmed för alltid förlorade. Då romarna år 15
och 16 e. Kr. åter försökte tränga in i
Germanien, satte A. ett effektivt motstånd häremot.
Armillärsfär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
