Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arrowrotstärkelse - Ars - Arsaciderna (arsakiderna) - Arsenal - Arsenik, As - Arsenikblomma - Arsenikbok - Arsenikdisulfid - Arsenikföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825 Ars—Arsenikföreningar 826
arrowrot som medel mot pilgift; därav dess
namn.
Ars, lat. (plur. a’rtes), konst. — Ars ama’ndi,
konsten att älska. — Ars lo’nga, vita bre’vis,
konsten är lång, livet kort (citat från
Hippo-krates). — Ars morie’ndi, konsten att dö. —
Ars poètica, diktkonsten. — Artes liberales, de
fria konsterna.
Arsaciderna (arsakiderna), benämning
på konungarna i det partiska riket, som 248
f. Kr. skall ha grundats av A r s ace s (Ar s
a-kes). A. regerade till 226 e. Kr. — I Armenien
regerade en sidogren av a.
Arsenal, tyghus, större förvaringsställe för
krigsförnödenheter av alla slag; även dockor
för nybyggnad och reparation av fartyg. Någon
gång har ordet (särsk. i Sverige) betecknat
förvaringsplatsen för segertecken, rustningar,
vapen m. m. — Ordet användes även bildligt för
att beteckna rikt förråd av argument, kunskaper
etc.
Arsenik, A s, ett grundämne, som
förekommer i naturen dels gediget i form av svartgrå,
druvlika massor på malmförande gångar i
Sachsen m. fl. ställen, dels i förening med metaller
och svavelmetaller, t. ex. arsenikkis, speiskobolt,
som svavelföreningarna realgar och auripigment
o. s. v. Ofta ingår mindre mängd a. i
svavelmalmer och mineralvatten. I Sverige finnes
världens största arsenikfyndighet, nämligen i
Boliden — c:a 40,000 ton s. k. grå a. erhållas
där pr år. Metallisk a. framställes genom
upphettning av arsenikkis utan lufttillträde.
A. förekommer i åtminstone två allotropa
modifikationer, grå, kristalliserad a., beständig
under sublimationspunkten, och gul, mjuk a., som
är mycket obeständig. Vid långsam sublimering
av a. erhålles kristalliserad, stålgrå a. som
glänsande, romboedriska kristaller av spec. v. = 5,78.
Gul a. påminner till sina egenskaper mycket om
gul fosfor. Den har utpräglad löklukt och är
starkt reducerande. Den är mycket obeständig
samt övergår vid högre temperatur, speciellt vid
inverkan av ljus, i en svart form med spec. v. =
4,67. A :s atomvikt är 74,91. I sina föreningar är
den 3- och 5-värdig.
A. har tidigare haft en vidsträckt användning
som läkemedel. Numera har a. i stor
utsträckning ersatts av andra medel. Det användes
bl. a. i förening med järn vid blodbrist och
svaghetstillstånd. Bland läkemedel, byggda på
arsenikföreningar, märkas salvarsan och
neosalvar-san. — A. användes för fabrikation av hagel och
som beståndsdel i vissa legeringar. Vidare
användes a. som impregneringsmedel för trä för att
skydda detta mot röta. Största användning har
a. som besprutningsmedel på bomullsplantager
och fruktodlingar till skydd mot skadeinsekter.
Arsenikblomma, se Arsenit.
Arsenikbok. Apoteksföreståndare, ävensom
näringsidkare, vilken i sitt yrke använde
arseniksyrlighet och höll förråd därav, var tidigare
pliktig att däröver föra en särsk. bok, vari även
intogos uppgifter om utlämning el. förbrukning.
Genom giftstadgan av år 1906 upphävdes
förordningen.
Arsenikdisulfid, se Arsenikföreningar.
Arsenikföreningar. Följande äro arsenikens
viktigaste föreningar. Arseniktriklorid,
AsCh, som framställes genom att destillera en
blandning av arseniktrioxid och koksalt samt
upptaga den bildade kloriden i kylt förlag.
Erhålles även genom förbränning av metallisk
arsenik i klorgas. Arseniktriklorid är en rykande,
tjockflytande, mycket giftig vätska.
Arseniktriklorid löser svavel, fosfor och olja. Den högre
kloriden, arsenikpentaklorid, kan existera endast
vid låg temperatur, ty redan vid — 28° börjar
den sönderdelas till arseniktriklorid och klor.
Arseniktrioxid, vit arsenik, AS2O3.
uppkommer vid röstning av arsenikmalmer och
arsenikhaltiga malmer, t. ex. svavelkis.
Arseniktrioxid är luktlös och har svagt söt metallsmak.
Den sublimerar vid 218° utan att smälta och
avger färg- och luktlösa ångor. Den är olöslig
i alkohol, svårlöslig i vatten, lättlöslig i saltsyra,
varvid bildas triklorid och arseniksyrlighet,
beroende på syrans styrka. Den är utgångsmaterial
för framställning av stridsgaser. Arseniksyrlighet
är mycket giftig, i det 0,1—0,2 g framkalla akut
förgiftning hos människan med dödlig utgång.
Saltema benämnas arsenit. I de två
färgerna Scheeles grönt och s c h w e i n f u r
t-grönt ingår arseniksyrlighet. Arseniktrioxid
användes till framställning av arsenikföreningar,
speciellt färger (schweinfurtgrönt), till
konservering av uppstoppade djur, som betmedel vid
kat-tuntryckning samt som klarningsmedel för
glassmältor vid glasfabrikationen. I läkekonsten
användes den mot hudsjukdomar, blodbrist, som
bedövningsmedel (i tandläkarkonsten) o. s. v.
Arsenikpentoxid, AS2O5, har endast
intresse som grundsubstans för arseniksyran,
varur den bildas vid tillräcklig upphettning. Den
sönderdelas vid sublimering i arseniktrioxid och
syre.
Arseniksyra, H3ASO4, framställes
tekniskt genom kokning av arseniktrioxid med stark
salpetersyra. Den löser sig långsamt men rikligt
i vatten och är mindre giftig än arseniksyrlighet.
Arseniksyra användes som betmedel vid färgning
och tryckning av tyger. Den är isomorf med
fosforsyra, och vid dess olika upphettning
erhållas tre syrahydrater, näml, ortoarseniksyra,
pyroarseniksyra samt metaarseniksyra. Dessa
syror bilda motsvarande salter, arsenat el. a
r-s e n i a t, av vilka ett flertal såsom mineral
påträffas i naturen.
Arsenikdisulfid, realgar, AS2S2, finnes
som rubinröda kristaller i naturen och
framställes tekniskt genom upphettning utan lufttillträde
av arsenikkis och svavelkis i blandning, då
disul-fiden destillerar över. A. ingår jämte
oxidations-medel och svavel i fyrverkerisatser för vit eld
och till signalpatroner.
Arseniktrisulfid, auripigment, AS2S3.
förekommer i naturen som bladformiga kristaller.
På konstgjord väg erhålles den genom
hopsmältning av arsenik och svavel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
