Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvsynd - Arx - Aryabhata - Arya Samaj - Aryler - Arytmi - Arzawabreven - Arz von Straussenburg, Artur - Arån - As (mynt) - As (kemi) - Aš (stad) - A. S. - Asa (socken) - Asa (herrgård) - Asa (konung) - Asa dulcis - Asa foetida - Asahigawa - Asam, Cosmas - Asande - Asaphus - Asar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Arx—Asar
856
atomistisk uppfattning av synden och betonar
dess gemensamhetskaraktär, ej minst vad
skulden beträffar. Mer radikalt bryter Ritschl både
i terminologi och sak med kyrkoläran på denna
punkt. Arvsynden ersätter han med ”syndens
rike” såsom uttryck för tanken på människornas
gemenskap i synd, en gemenskap, i vilken alla
de enskilda syndiga tankarna och gärningarna
äro inflätade. Den nutida teologien ser som sin
uppgift att betona syndens sociala makt och
universella sammanhang i människosläktet
(arvsynd) utan att förbise syndens viljemässiga och
personligt medvetna karaktär.
Arx, lat., borg.
Aryabhata, berömd indisk astronom och
matematiker (f. 476 e. Kr.). Bl. a. ägde A. kunskap
om jordens rotation kring sin axel och uppfann
räknesättet reguladetri. .
Arya Samäj (det ariska samfundet), indiskt
religionssamfund, grundat 1875 i Bombay av
braminen Dayanand Sarasvati (1824—83).
A. opponerar mot den ortodoxa hinduismen och
lär i stället återvändande till den oförfalskade
Vedaläran.
Aryler, benämning på envärda
bensolradika-ler, t. ex. C«Hs.
Arytmi, frånvaro av rytm; oregelbunden
hjärt-Vedaläran.
Arza’wabreven, två brev, som tillhöra det fynd
av kilskriftstavlor, som 1887 gjordes vid
el-Amarna i Egypten. Det ena är skrivet från
farao Amenofis III (omkr. 1400 f. Kr.) till en
konung i landet Arzawa, det andra torde
härstamma från detta land. Arzawaspråket visar
sig nära besläktat med hetiternas språk, och
landet bör ha legat i närheten av deras rike.
Arz von Stråu’ssenburg, Artur, frih.,
österrikisk general (1857—1935). Under 1 :a
världskriget tog han en framstående del i 1915 års
strider i Polen (särskilt vid Brest-Litovsk). 1916
i aug. var han överbefälhavare för 1 :a armén
i Siebenbürgen. Han utnämndes till
general-stabschef i mars 1917 efter Conrad von
Hötzen-dorf. 1924 utgav han ”Zur Geschichte des
gros-sen Krieges 1914—18”.
Arån, biflod till Ljungan, upprinner mellan
Anaris- och Oviksfjällen i s. ö. Jämtland. Nära
A., s. v. om Hundshögen ligger Arådalens
turiststation, upprättad av Svenska
turistföreningen.
As [ass], det äldsta romerska myntet, urspr.
en mark (libra) koppar (c:a 275 g). Vikt och
värde voro olika under olika perioder, vikten
nedsattes så småningom allt mer och mer. As
och dess delstycken buro på ena sidan förstäven
av ett fartyg, på den andra ett gudahuvud: 1 as
(Janus), V2 as, semis (Jupiter), V3 as, triens
(Minerva), V4 as, quadrans, Ve as, sextons, V12
as el. 1 uns, uncia, och t. o. m. V24 as el. V2 uns,
semuncia.
As, kemiskt tecken för en atom arsenik.
As [aj], ty. Asch, stad i västligaste Böhmen,
Tjeckoslovakien; 24,000 inv. Betydande
textilindustri, porslinsfabrik och bryggerier.
A. S., en till namnet okänd bildhuggare, som
betecknat ett av sina arbeten med dessa
bokstäver ; även kallad Borsjömästaren;
utförde 1626—omkr. 1640 dekorativa
skulpturarbeten för kyrkor i Skåne, på Fyn och på Jylland,
bl. a. predikstolen i Ystads Mariakyrka (1626)
och en i Lunds univ:s historiska museum
förvarad samling inventarier för kapellet på Borsjö
(sedermera Marsvinsholms) gård.
Asa, socken mitt i Småland vid Asasjön;
Norrvidinge härad, Kronobergs län, 121,94 km2;
813 inv. (1950). Socknen är den mest kuperade
inom hela häradet. 1,054 har åker. I A. ligger
herrgården Asa. Talrika fornlämningar.
Kyrkan av sten är från 1806—07. A. är församling i
Tolgs, A. och Tjureda pastorat i Kinnevalds—
Norrvidinge kontrakt, Växjö stift; ingår i
Lamm-hults storkommun.
Asa, herrgård i Asa socken, Kronobergs län.
7 7/8 mtl med en areal av 3,720 har, varav 230
har åker; tax.-värde 1,142,000 kr. A. beboddes
i början av 1400-talet av väpnaren Peter
Knutsson, stamfader för ätten Kurck, har sedan
tillhört bl. a. ätterna Lilliesparre, Ulfsparre, Löwen,
Leijonhufvud och Posse. Nuv. ägare är C. A.
Söderström.
Asa, konung i Juda rike (omkr. 900 f. Kr.).
Han stred mot Israels rike, mot vilket han
ingick förbund med Damaskus.
Asa du’lcis, se Bensoe.
Asa foetida [fè’tida], se Dyvelsträck.
Asahigawa, stad i Hokkaido, Japan, 91,000
inv. Risodlingscentrum.
Asam, Co smas, tysk freskomålare (1686
—1739), och hans broder Egid, bildhuggare
(1692—1750), arbetade vanligen tillsammans och
åtnjöto stort anseende av sin samtid. Ett
betydande antal kyrkor och kloster i Bayern fick av dem
sin konstnärliga utsmyckning.
Asa’nde, se Azande.
A’saphus, ett trilobitsläkte med glatt el.
strim-migt, ej granulerat skal, som kunde hoprullas.
Mellankroppen bestod av åtta leder; huvud och
bakkropp voro lika stora,
halv-cirkelfopmiga. Släktet, som
blivit uppdelat i flera
undersläkten, är karakteristiskt för
undersiluren och särsk. för
ortoceratitkalken.
Asar, det i fornnordiska
mytologien med förkärlek
använda namnet på gudarna. I
synnerhet brukas det om
dunderguden Tor, som från
början var den förnämsta
gudomligheten. I senare tid blev
Oden den förnämste av a.,
åtminstone inom den
norsk
isländska mytologien. I en del källor uppfattas
emellertid ”asar” icke längre som ett gemensamt
gudanamn utan betecknar den förnämsta och
talrikaste klassen inom gudavärlden och ställas i
en viss motsats mot v a n e r n a, till vilka
räknas Njord och Frej. Så hos Snorre. — Den
kvinnliga motsvarigheten till a. bilda deras
ge
Asaphus
expan-sus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
