Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asar - Asarja - Asarum (socken) - Asarum (storkommun) - Asarum europaeum - Asa-Tor - Asbaggar - Asbest, amiant el. byssolit (mineral) - Asbest (stad) - Asbjörnsen, Peter Christen - Asblomma - Asbury, Francis - Asby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
As ar ja—Asby
858
måler och systrar, de s. k. a s y n j o r n a. Asar
och asynjor bodde enligt den yngre mytologien
i Asgård, en mitt i himlen belägen härlig
nejd, där de runt kring Ida va 11 en bodde i
en stor borg el., enligt de yngsta källorna, i tolv
palats, ett för varje gud.
Asa’rja, ”Jahve hjälper”, namn på flera
bibliska personligheter, bl. a. en konung i Juda,
även kallad Ussia.
Asarum, socken i v. Blekinge, n. om
Karlshamn; Bräkne härad, Blekinge län; m,6i km2;
7,491 inv. (1950). Socknen tillhör
”mellanbygden” och ”strandbygden”. Bekanta för sin
naturskönhet äro Asarumsdalen och Mörrumsåns
dalgång samt socknens n. v. del. 3,051 har åker.
Flera betydande industriella anläggningar:
Strömma bomullsspinneri; i Granefors tubdrageri; i
Akeholm spinneri, färgeri och trikåfabrik. Vid
statsbanan Karlshamn—Vislanda ligga
stations-och industrisamhällena Svängsta och Asarum med
snickerifabriker, cementvarufabrik, glassliperi och
spegelfabrik samt landstingets hem för
ensamstående mödrar och upptagningshem för kroniskt
sjuka. Egendom: Janneberg. De äldsta delarna
i kyrkan äro från 1200-talet. A. bildar med
Ringamåla ett pastorat i Lunds stift, Listers och
Bräkne kontrakt; ingår i Asarums storkommun.
Asarum, storkommun i Blekinge län,
omfattar socknarna Asarum och Ringamåla; 229,16
km2, 8,732 inv. (1950).
A’sarum europaeum [-pé’-], se Hasselört.
Asa-Tor, se Tor.
Asbaggar kallas de skalbaggar, som äro
as-ätare el. nekrofager. De förekomma särsk.
inom familjen Silphidae, som också fått namnet
a., men även inom andra skalbaggsfamiljer. Till
a. höra släktena Necrophorus, dödgrävare,
och Silpha, skinnarbaggar.
Asbe’st [el. a’s-] (av grek. a’sbestos,
osläck-lig), amia’nt el. byssolit, fintrådiga
va-rieteter av amfibolmineralen tremolit och
aktino-lit. Trådiga varieteter av mineralet serpentin
gå även stundom under namn av a.
(serpentinasbest) . A.
förekommer flerstädes
i vårt land vid
Dannemora,
Ta-berg m. fl.
ställen. A. utgöres av
vita till grönvita
massor,
sammansatta av fina,
böjliga och
silver-glänsande trådar.
Av asbest tillverkas
asbestpapp, -garn
och -väv och
diverse kompositioner, vilka
användas till
isolations-ändamål och till
skydd mot
antändning av brännbart
material.
Asbest [azbjä’st],
Asbest.
Asblomma, Stapélia variegata.
industristad strax ö. om Uralbergen, nära
Sverd-lovsk; 36,000 inv. Stora asbestgruvor.
Asbjörnsen, Peter Christen, norsk
författare och vetenskapsman (1812—1885).
Utnämnd 1860 till skogsinspektör (forstmester) och
1864 till ledare av statens
torvmosseundersökningar, arbetade han
med kraft och
framgång på förbättrandet
av den norska
skogshushållningen. Den
viktigaste delen av
A:s verksamhet faller
dock inom
sagoforsk-ningens område. Hans
huvudarbeten äro de
tills, med Jörgen Moe
utgivna ”Norske
folke-eventyr” (1842—44);
”Norske huldreeventyr
og folkesagn” (1845—
48) och en ny
sam
ling ”Norske folkeeventyr” (1871) äro uteslutande
A:s verk. — A. skrev dessutom kokboken
”Förnuftigt madstel” (1864; sv. övers. 1871),
naturvetenskapliga verk m. m.
Asblomma, Stapélia, kaktusliknande
växtsläkte, hörande till fam. Asclepiadaceae.
Stammen och grenarna äro köttiga och fyrkantiga och
bladen ombildade till koniska, mjuka men vassa
taggar, ordnade i
fyra längsrader.
Blommorna, som
till färgen äro
matt rödbruna el.
smutsgula med
ljusare el. mörkare
fläckar, utveckla en
vidrig, asliknande
lukt. — Flertalet
av arterna växer
på Kaplandets
torra, sterila slätter,
där de spädare
skotten ofta
förtäras som spenat
av infödingarna.
Asbury [ä’zbari],
Francis, biskop
i metodist-episko-
palkyrkan i U.S.A. och denna kyrkas
egentlige grundläggare och organisatör (1745—1816).
A. begav sig 1771 till Nordamerika för att där
arbeta för den nygrundade metodismen, vars
ledare han redan från början blev. A. var nästan
ständigt ute på strapatsfyllda resor, predikade,
organiserade och byggde med fast hand upp sin
kyrka.
Asby, socken i s. v. Östergötland, intill
Sömmen och länsgränsen; Ydre härad, Östergötlands
län. 115,61 km2; 1,158 inv. (1950). Kuperad
mark, flera insjöar. 1,349 har åker. Vid
Sömmen ligger Asbysands lastageplats. Egendomar:
Sånna och Norrby. Kyrkan är från tidig
medeltid. A. är församling i A. och Torpa pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
