Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asby - Ascalabotae - Ascanius - Ascaris lumbricoides - Ascendent - Ascension - Asch (stad) - Asch, Schalom - Aschaffenburg - Aschaffenburg, Gustav - Ascham, Roger - Aschan, Adolf Ossian - Aschan, Johan Lorentz - Aschaneus, Martin - Aschberg, Olof - Asche, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Ascalabotae—Asche
860
i Ydre och S. Vedbo kontrakt, Linköpings stift;
ingår i Ydre storkommun.
Ascalabotae, se Geckonidae.
Ascänius, Aeneas’ son. Han flydde med sin
fader ur Troja. Efter Aeneas’ död ärvde A.
hans rike i Latium och grundade Alba Longa.
En av A:s söner, Julus, räknades som stamfar
för den juliska ätten.
A’scaris lumbricoi’des, se Spolmask.
Ascende’nt (av lat. asce’ndere, stiga uppåt),
släkting i uppstigande linje. Så t. ex. äro
föräldrar och farföräldrar a. i förhållande till barn
och barnbarn, som äro descendenter.
Ascension [ase^Jan], ”Himmelsfärds”-ön,
brittisk ö i s. Atlanten, ung. 130 mil n. v. om
S:t Helena. 88 km2. Befolkningen, 191 personer,
utgöres huvudsaki. av tjänstemän, ön är av
vulkaniskt ursprung och når högst 860 m ö. h.
Huvudort och hamn: Georgetown. På A. finnas
havssköldpaddor och sottärnor. Torrt, hälsosamt
klimat. Kabelstation. A. hörde förut under
amiralitetet men lyder sedan 1922 administrativt under
S :t Helena. — A. upptäcktes av portugisiska
sjöfarande Kristi himmelsfärsdag (lat. dies
ascen-siönis) 1501: därav namnet. Ockuperades av
engelsmännen 1815.
Asch, stad i Böhmen, se As.
Asch, S c h a 1 o m, judisk författare (f.
1880 i Polen), den mest bekante av nu
levande, på jiddisch skrivande författare. Han har
skrivit dramer, noveller och romaner, skildrande
historiska judiska ämnen och sociala judiska
nu-tidsproblem. En samlad uppl. i 18 bd av A:s
verk utkom 1924 i Warszawa. På sv. föreligga
”En moder” (1930), ”Mannen från Nasaret”
(1941) och ”Aposteln” (1945).
Ascha’ffenburg, stad i n. v. Bayern, vid
floden Aschaffs inflöde i Main och vid foten av
det skogklädda Spessart; 38,000 inv. Det gamla
slottet, Johannisburg, uppfört 1605—14 i
renässansstil, blev totalt förstört under 2:a
världskriget. Fabrikation av papper, färger, cigarrer,
likör m. m. Handel med Maindalens produkter.
— A. tillhörde sedan 900-talet intill 1803
ärkebiskoparna av Mainz och var 1803—14
fursten-döme åt förre kurfursten av Mainz, K. T. von
Dalberg.
Ascha’ffenburg, Gustav, tysk psykiatriker
(f. 1866), prof, i Köln sedan 1904. Han har
utgivit bl. a. ”Das Verbrechen und seine
Be-kämpfung” (1902; ”Brottet och dess
bekämpande”, 1911). 1904—35 redigerade han
”Monats-schrift für Kriminalpsychologie und
Strafrechts-reform”.
Ascham [ä’skam], Roger, engelsk pedagog
(1515—68). Hans förnämsta, i engelsk prosa
klassiska skrifter äro ”Toxophilus”
(”Bågskytten”, 1545) och ”The schooImaster” (postumt
utg. 1570), vari han utvecklar en god metod för
inlärandet av de klassiska språken.
Aschan [askä’n], Adolf Ossian, finländsk
kemist (1860—1939), prof, i kemi vid
Helsingfors’ univ. 1908—28. A. har utfört viktiga
undersökningar inom den organiska kemien, särsk.
över kamfer och dess derivat, och författat en
mångfald skrifter inom den organiska kemien.
Aschan [askä’n], Johan Lorentz,
indu-striidkare (1772—1856). Han blev 1803
regementsläkare vid Smålands lätta dragoner samt
1812 provinsialläkare
på Öland men tog
avsked s. å.; erhöll
bergsråds titel 1814.
A:s namn är främst
förbundet med det
storartade uppsving,
som lantbruket och
industrien i
Kronobergs län uppvisade
under hans ledning.
Förmöget gift, inköpte
han 1802 Lessebo
järn-och pappersbruk.
Genom nyodlingar,
myr-utdikningar och sjöav-
tappningar utvidgades och upphjälptes
lantbruket betydligt. Papperstillverkningen
mångdubblades, och slutligen hade A. ej mindre än sex
pappersbruk i gång och drev stor export Han
ägde även flera järnverk och masugnar, och
redan 1824 kunde A:s tackjärn av sjö- och
myrmalm tävla med det vida dyrare engelska
tackjärnet. Vid Kleva koppargruva införde han
metoder för tillgodogörande av nickeln. A:s
efterlämnade förmögenhet har uppskattats till
omkr. 3 mkr. A. inrättade flera stipendier.
Aschanéus [aska-], Martin, fornforskare
(omkr. 1575—1641). Han blev 1620 kyrkoherde i
Fresta och Hammarby i ärkestiftet. 1630
utnämndes han till antikvarie. A. var därjämte en god
didaktisk författare och skrev 1614 dikten
”Re-gula pietatis el. en liten hwsregla”, vilken
utmär-kes av en viss bred humor, som förebådar
Stiern-hielm, och senare ”Tabula mensalis el. bordetafla”,
Sveriges första humanistiska belevenhetslära,
bägge på knittelvers. Värdefulla arkeologiska
handskrifter av A. förvaras i Kungl. bibi, och i
Riksarkivet.
Aschberg, Olof, finansman av judisk börd (f.
1877 22/?). A. grundade 1912 ab. Nya banken
tills, med ledande män inom arbetarrörelsen och
fungerade som bankens verkst. dir. till 1918. Han
bedrev därunder omfattande finansiella operationer
i Ryssland. 1921 startade han Ryska
handelsbanken i Moskva och bildade sedan finansbolag i
Tyskland och Österrike. Från 1926 var han
verksam i Paris men återvände till Sverige 1945. A.
utg. 1926 den självbiografiska ”En vandrande
jude från Glasbruksgatan” och 1947 ”Återkomst”.
Asche [ä’ska], Oscar, engelsk skådespelare,
teaterledare och teaterförfattare av
norsk-austra-lisk börd (1871—1936). A. utbildades för scenen i
Oslo, var från 1893 verksam vid olika teatrar i
London, från 1904 också som teaterledare, och har
spelat även i Australien, Nordamerika och
Sydafrika. Han har skrivit en del framgångsrika
äventyrs- och utstyrselstycken, bl. a.
”Chu-Chin-Chow” (1916), som i London gick nära 5 år i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
