Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ask (socken i Skåne) - Ask, 1. Carl Jacob - Ask, 2. Fritz Gustaf - Aska (förbränning) - Aska (härad) - Aska (kontrakt) - Aska (storkommun - Askaby - Aska, Dals och Bobergs domsaga - Askainen, Villnäs - Askalon - Askanien (Ascharien) - Askanijanova - Askari - Askarider - A-skatt - Aske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Ask—Aske
890
Kyrkan av gråsten är från 1877. A. är
församling i Konga och A:s pastorat i Onsjö kontrakt,
Lunds stift; ingår i Röstånga storkommun.
Ask. 1) Carl Jacob, läkare (1825—97).
Han utövade som prof, i kirurgi och
obste-trik i Lund (1858—97) en verksamhet av
banbrytande betydelse för den kliniska
undervisningen vid univ.
2) Fritz Gustaf A, den föreg:s son,
läkare (1876—1934), med. dr 1902 och docent i
Lund 1905, fick prof:s namn 1921 samt blev
prof, i oftalmiatrik vid Lunds univ. 1928. Inom
A:s omfattande vetenskapliga produktion intaga
arbeten om myopi, ögats embryologi, förvärvade
linsluxationer samt ögats transplantation en
framstående plats.
Aska, vid organiska ämnens förbränning
återstående rest av mineraliska ämnen.
Växtaska innehåller samtliga i växten befintliga
metaller, kalium, natrium, kalcium, magnesium,
järn, mangan o. s. v., bundna som karbonat,
fosfat, sulfat, klorider el. som oxider, samt
kisel-syra. Växtens askhalt växlar mellan 2 och 20
å 25% av torrsubstansen och är alltid högst i
blad. Träaska var före kalisaltlagrens upptäckt
den enda industriella råvaran för kalisalter. Den
innehåller c:a 50% lösliga salter, huvudsaki.
ka-liumkarbonat (pottaska). Sedan äldsta tider har
träaskan använts för beredning av tvättlut.
Stenkolsaska innehåller samma
mineralämnen som de växter, ur vilka den bildades.
Askhalten hos stenkol är i medeltal 6-—7 °/o.
Skifferaskan av de svenska oljeskiffrarna
användes för framställning av gasbetong. B e n a s k a
uppstår vid upphettning av djurben under
lufttillträde. Den användes i emalj- och
glasindustrien och i ringa omfattning som gödningsämne.
Aska, härad i n. v. Östergötland, invid
Vättern; Östergötlands län. 213,30 km2; 4,935 inv.
(1950). A. omfattar Västra Stenby, Hagebyhöga,
Fivelstad, Orlunda, Varv, Styra, Ask och Västra
Asks kyrka i Östergötland. Foto K. O. Sjöström.
Ny. A. härad tillhör Aska, Dals och Bobergs
domsaga och Motala fögderi samt Aska
kontrakt, Linköpings stift.
Aska, kontrakt i Linköpings stift, omfattar
5 pastorat: Motala; Vinnerstad och V. Stenby;
Hagebyhöga, Fivelstad och Orlunda; V. Ny;
Varv, Styra, Ekebyborna och Ask.
Aska, storkommun i Östergötlands län,
omfattar socknarna Fivelstad, Hagebyhöga,
Orlunda, Styra, Varv och V. Stenby; 114,64 km2
3,447 inv. (1950).
Askaby, nunnekloster, beläget inom nuv.
Aske-by socken i mellersta Östergötland. Det tillhörde
cisterciensorden och var ett av de äldsta klostren
i Sverige; anlades efter Vreta kloster men före
1185. A. uppnådde aldrig samma betydelse som
våra största kloster. Vid reformationen
förenades det med Vreta kloster och nedbrann 1537.
Aska, Dals och Bobergs domsaga, i
Östergötlands län, omfattar Aska, Dals och Bobergs
härad, socknarna Bjälbo, Allhelgona och Järstad
i Göstrings härad, socknarna Godegård och
Tjäll-mo i Finspångs läns härad samt städerna
Vadstena och Skänninge; tingsställe i Motala.
A’skainen, sv. V i 11 n ä s, finskspråkig
kommun i Virmo härad, Abo—Björneborgs län,
Finland, n. v. om Åbo, 59,2 km2; 900 inv. I A.
ligga de historiska godsen Villnäs och
Lemsjö-holm.
A’skalon, fordom en av filistéernas fem
furstestäder, i s. Palestina vid Medelhavet, s. v. om
Jerusalem. Herodes förskönade den genom
praktfulla byggnader och trädgårdar. Staden intogs
1157 av korsfararna men frånrycktes dem av
Saladin, som 1191 svårt härjade den. I grund
förstördes A. 1270 av Bibars.
Askänien (Asch är ien), ett gammalt tyskt
grevskap, som var anhaltska furstehusets
stamland och fått namn efter slottet A. nära staden
Aschersleben.
Aska’nijanova [-nå’va], statligt
experimental-fält i s. Ukraina, Sovjetunionen, 98 km ö. s. ö.
om Cherson; omfattar bot. och zool.
försöksstation, bot. trädgård samt en berömd, vidsträckt
djurpark, anlagd på 1880-talet av F. v.
Falz-Fein.
A’skari, benämning på infödda soldater i
Storbritanniens och Italiens östafrikanska
besittningars skyddstrupper.
Askarider, se Spolmaskar.
A-skatt kallades enl. förordning av 31 okt.
1919 den inkomstskatt, som aktiebolag och
solidariska bankbolag hade att erlägga för sin
taxerade inkomst, i den mån denna utdelades till
aktieägarna el. åtgick för gäldande av de på
samma inkomst belöpande kronoutskylderna.
Genom samma lagändring infördes B-s katten,
som med ett grundbelopp av 2 °/o påfördes den
del av inkomsten, som icke utdelades utan
fon-derades. 1938 infördes proportionell
beskattning. — Om preliminär A-skatt, se Debitering.
Aske, gods i s. Uppland, Håtuna socken, 405
har, därav 266 åker. Tax.-värde 250,100 kr.
Kvarn och såg finnas. — Slottet, av sten och
omgivet av stor trädgård med fyra växthus, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
