Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aske - Askeby (socken) - Askeby (storkommun) - Ask(e)fis, Askeladd - Askejektor - Askelöf, Johan Christoffer - Asker (härad) - Asker (kontrakt) - Asker (socken) - Asker (storkommun) - Asker (härad i Norge) - Asker (ärkebiskop)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Askeby—Asker
892
uppfört 1802—1809 åt dåv. ägaren, K. G.
Seh-mann, efter ritningar av italienaren Ch. Bassi
Godset är känt sedan 1300-talet och tillhörde på
1600-talet ätten De la Gardie. Det såldes 1945
till Stockholms superfosfatfabriks-ab. för att
användas som försöksgård i förening med
lantbruksskola.
Askeby, socken i mellersta Östergötland, ö. om
Linköping; Bankekinds härad, Östergötlands län.
22,75 km2; 470 inv. (1950). Tillhör
övergångszo-nen mellan slätten och höglandet. 1,186 har åker.
Inom socknen har Askaby (se d. o.)
cisterciens-kloster varit beläget. Sockenkyrkan var under
klostrets tillvaro även klosterkyrka, men den
torde vara äldre än klostret och uppförd under 11
ootalets förra del. Av den då byggda kyrkan
kvarstå det enskeppiga långhuset med sitt massiva
västtorn, vars övre del nedrevs 1609, och en av
de vid långhusets östra ända befintliga,
absid-försedda korsarmarna. Bland kyrkans
inventarier märkes en vacker pietåbild av snidat och
målat trä från 1400-talets förra del. A. är
församling i Bankekinds och A. pastorat i
Bankekinds kontrakt, Linköpings stift; ingår i Askeby
storkommun.
Askeby, storkommun i Östergötlands län,
omfattar socknarna Askeby, Bankekind, Vårdsberg
och örtomta; 163,03 km2, 2,981 inv. (1950).
Ask(e)fis, A s k e 1 a d d, se Askungen.
Askejektor, mekanisk anordning för
urblås-ning av aska från ångpanneeldstad förmedelst
vattenstråle.
Askelöf, Johan Christoffer,
tidningsman (1787—1848). Han intar i svenska pressens
historia på 1800-talet en mycket bemärkt plats
genom de av honom
redigerade ”Polyfem”
(1809—12), ”Lifvet
och döden (1815—16),
”Läsning till
utbredande af
medborgerliga kunskaper” (1816),
”Den objudne gästen”
(1829) samt i all
synnerhet genom
”Svenska Minerva” (1830—
48). Till en början
hade A., som 1805
blev fil. mag. i Lund,
ägnat sig åt den
civila tj änstemannaba-
nan. Inom ecklesiastikexpeditionen blev han
1824 förste expeditionssekreterare. I kronprins
Karl Johans högkvarter tjänstgjorde han 1813
—14 i Tyskland och företog i offentligt uppdrag
resor till England 1820 och Italien 1821—23,
blev 1826 föredragande för magasinsärenden i
Statskontoret men tog redan 1828 avsked. A.
stod till en början den liberala oppositionen
relativt nära men avlägsnades från denna. Någon
regeringens servile vapendragare blev han
emellertid aldrig. Tidskr. ”Den objudne gästen” var
huvudsaki. riktad emot C. H. Anckarsvärd och
oppositionen under då pågående riksdag samt
mot ”den liberala pressen”. A:s stora beläsenhet,
grundliga kunskaper och principmässiga rojalism
samt framför allt hans kvicka infall och lätta
skrivsätt förskaffade tidningen en icke ringa
läsekrets. Från början av 1830 uppgick den i
”Svenska Minerva”.
Under nära 18 år fortgick därefter A:s strid
med de liberala idéernas målsman. Han fick ett
allt större personligt inflytande på högre ort.
A. spelade tillika en stor roll i umgängeslivet
och ej minst vid middagsbordet. I Lars
Hiertas-Aftonbladet hade A. tidigt fått en farlig
motståndare. Striden blev mer och mer personlig
och A:s principiella rojalism mer och mer ett
försvar även för oförsvarliga regeringsåtgärder.
Stor spridning fick ”Svenska Minerva” aldrig,
men den lästes ivrigt av alla ”intelligenser”, och
dess namn figurerade mycket flitigt i
oppositions-bladens spalter. Under de senare åren biträddes
A. av den forne motståndaren Argus-Johansson
(själv bröts han av ett slaganfall 1846).
Asker, härad i ö. Närke, s. om Hjälmaren,
Örebro län; 358,73 km2; 7,278 inv. (1950). A.
omfattar Askers, Lännäs och Stora Mellösa
socknar, tillhör östernärkes domsaga och Örebro
fögderi samt ingår i Askers kontrakt, Strängnäs
stift.
Asker, kontrakt i Strängnäs stift, omfattar 7
pastorat: Asker; Bo; Ekeby och Gällersta;
Lännäs; Sköllersta; Stora Mellösa och Norrbyås;
Svennevad.
Asker, socken i ö. Närke, s. v. om Hjälmaren,
i ovannämnda härad; 154,42 kmz; 3,354 inv.
(1950). 5,199 har åker. Stora nyodlingar under
senare delen av 1800-talet på torvmarkerna
invid ö. Kvismaren och Täljeån. Området s. om
Brevensån höglänt och bergigt. I A. ligga
Brevens bruk och Kilsmo stationssamhälle samt
Odensbackens handels- och industriort vid
Kvis-mare kanal. Egendomar: Bysta, Hammar,
Mörby och Skatteby. Flera järnåldersgravfält
finnas. Den s. k. Mörby skans är en fornborg. A.
är pastorat i Askers kontrakt, Strängnäs stift;
ingår i Askers storkommun.
Asker, storkommun i Örebro län, omfattar
socknarna Asker och Lännäs; 255,13 km2, 4,849
inv. (1950).
Asker, härad i s. Norge, s. v. om Oslo;
Akers-hus fylke. Trädgårdsodlingar. I A. ligger
kronprins Olavs gods Skaugum.
Asker, Lunds förste ärkebiskop (d. 1137). Han
vigdes 1089 till biskop i Lund och blev, när Erik
Ej egod 1102 drog på pilgrimsfärd, jämte dennes
son, Harald Kesja, riksföreståndare. Kort
därefter förverkligades Eriks ihärdiga strävan att
frigöra Danmark från beroendet av ärkebiskopen
av Hamburg-Bremen ,och genom en påvlig legat
mottog A. palliet såsom tecken på värdigheten
av Nordens förste ärkebiskop. Efter mordet på
Knut Lavard inblandades han i de våldsamma
striderna om tronföljden. Han stödde först
konung Nils men gick snart över på Erik Emunes
sida, fick skåningarna med sig och bidrog
därigenom väsentligt till Eriks seger vid Fotevik
1134. S. å. lyckades han mot ärkebiskopen av
Hamburg-Bremen hävda Lunds egenskap av ärke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
