Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astra, Apotekarnas kemiska fabriker - Astrabad - Astrachan - Astrafobi - Astragal - Astragalus - Astral el. astralisk - Atralandar - Astralkropp - Astralljus - Astralolja - Atralplan, astralvärlden - Astrantia - Astrid Sofia Lovisa Tyra - Astrild - Astrilder el. bengalister - Astrocaryum - Atrofotografi - Astrofotometer - Astrofysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Astrabad—Astrofysik
934
lar, förbandsartiklar o. dyl. Aktiekapitalet utgör
4,5 mkr. Den 1943 uppförda laboratoriebyggnaden
inrymmer ett av Sveriges största
industrilaboratorier.
Astrabäd, se Asterabad.
Astrachan Z-a’nj ], huvudstad i As t r a c h a
n-området i s. ö. Ryssland i Volgadeltat,
254,000 inv. A. är numera lika mycket en
industri- som handelsstad. Fiskkonservindustrien
dominerar, och handeln med fisk är betydande.
Härifrån distribueras fångsterna från Volga och
Kaspiska havet. Handeln med frukt är också
stor. Staden grundades på 1200-talet på Volgas
h. strand. Den förlädes till deltaområdet efter
mongolanfallen. På Ivan den förskräckliges tid
blev staden rysk. Under långa tider har A.
förmedlat en stor del av handeln med Persien
och Indien.
Astrafobi (av grek, astrapè, blixt, och fo’bos,
fruktan), sjuklig fruktan för åskväder.
Astragäl, den list, som skiljer kapitälet från
skaftet å en kolonn, pelare el. pilaster. Den
bildas av en rundstav, som stundom utformas på
ett pärlbandsliknande sätt.
Astra’galus, se Backsöta.
Astrakan. 1) Benämning på ett slags fina,
krusulliga, svartbruna el. grå lammskinn. Rent
svarta skinn äro färgade. — 2) Sammetsvävnad,
imiterande det ryska pälsverket astrakan. — 3)
Se Äpple.
Astral el. a s t r ä 1 i s k, som tillhör el.
härrör från el. har avseende på stjärnorna; stjärnlik,
strålande som en stjärna; himmelsk; betecknar i
teosofi och spiritism tillhörighet till den värld
el. det ”plan” (”astralplanet”), som tänkes
utgöra ett mellanled mellan det fysiska planet och
det mentala planet.
Astralandar. Enligt fornösterländsk och
annan folktro är varje himlakropp besjälad av en
ande. I medeltidens demonologi (andelära)
förstod man med a. än fallna änglar, än de
avlidnas själar.
Astralkropp, enligt nyplatonikerna, Paracelsus
och nyare teosofer en fin, lätt, i människans
synliga kropp befintlig men dock för ögat osynlig
Astrantia major.
organism, som ar
den närmaste och
omedelbaraste
bäraren av
människosjälen. A. tänkes då
som en utstrålning
från stjärnorna och
anses äga bestånd
någon tid efter en
människas död.
Astralljus, ett
slags eter, som enl.
teosoferna finnes i
världsrymden
jämte den s. k. ljusetern.
Astralolja, vit
och omsorgsfullt
renad fotogen.
Rödstjärtastrild, Bathilda
ruficanda.
Astralplan, astralvärlden, se Astral
och Teosofi.
Astra’ntia, växtsläkte av fam.
flock-blomstriga (Umbelliferae), utmärkt
därigenom, att de mångblommiga enkla flockarna vid
basen äro omgivna av talrika stora svepeblad av
vit el. rödaktig färg. A. major (från mell.
Europa) odlas hos oss som prydnadsväxt; den är
giftig.
Astrid Sofia Lovisa Tyra, drottning av
Belgien (1905 17/n—1935 29/s), 3 :e dotter till
prins Carl, hertig av
Västergötland, och
hans gemål, Ingeborg.
Hon förmäldes 1926
med Belgiens
kronprins Leopold; vid
hans tronbestigning
1934 drottning. I
äktenskapet föddes tre
barn: dottern
Josephine Charlotte (f. 1927),
samt sönerna
Baudou-in (f. 1930) och
Albert (f. 1934). A.
förvärvade i sitt nya
hemland stor folkgunst.
Hon omkom vid en bilolycka vid Küssnacht i
Schweiz, varvid konung Leopold III själv förde
bilen och även skadades.
A’strild, egentl. ”kärlekseld”, ett namn på
kärleksguden (Amor, Cupido), bildat av Stiernhielm
och stundom nyttjat i poesi.
Astrilder el. bengal i’s ter kallas en del
smalnäbbade vävarfinkar, av vilka ett
flertal är omtyckta burfåglar. Mest bekanta av
hithörande former äro helenafågeln (Estrilda
astrild) från Sydafrika, amaranten
(Lagono-sticta senegala) från Västafrika, blodfinken
(Lagonosticta brunneiceps) från ö. och s. Afrika,
tigerfinken (Lagonosticta amandava) från
Indien, solastrilden, (Neochmia phaéthon)
från Nordaustralien, granatastrilden
(Uraeginthus granatinus) från Sydafrika samt
f j ä r i 1 s f i
n-ken (Uraeginthus bengalus)
från n. v.
Afrika.
Astroca’ry-um, se
Tukum-palm.
Astrofoto-grafi, se
Stjärn-fotografi.
Astrofoto-méter, astronomisk fotometer,
instrument för
bestämmande av
olika
himlakroppars ljusstyrka.
Astrofysik,
den del av ast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
