- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
111-112

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australiska statsförbundet el. Commonwealth of Australia - Befolkning - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Litteratur - Näringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

Australiska statsförbundet

112

ställt A. 1906. 2) Norfolksöarna; 39 km2,
1,200 inv., brittiskt område sedan 1788,
överlämnat till A. 1914. 3) Australian Antarctic
Territory, Antarktis, annekterat av engelsmännen
1933; obebott. 4) Nya Guineaterritoriet,
mandatområde (sedan 1921 underställt A.), omfattande
n. ö. Nya Guinea, Bismarcksarkipelagen och
Sa-lomonöarna; 240,860 km2, 690,000 inv.
Förbunds-statens huvudstad är (sedan 1927) Canberra.

Befolkning. Om australnegrerna se Australien.
Invandrarna, vilkas ättlingar utgöra huvudmassan
av A:s befolkning, kommo till övervägande del
från England. 1800 utgjorde den vita
befolkningen knappt 6,000 personer, 1850 405,000.
Under den stora guldfebern ökades invandringen
ofantligt. Redan 1858 nåddes siffran 1 mill.,
1877 var den 2 mill., 1889 3 mill., 1905 4 mill.,
1918 5 mill., 1926 6 mill. och 1940 7 mill. C:a
4,000 svenskfödda funnos i A. omkr. 1930. Denna
stora folkökning beror delvis på invandringen
men än mer på den naturliga folkökningen. A.
hade tidigare ett mycket högt födelsetal (42°/oo),
fastän det numera sjunkit till västeuropeiska mått
(1948 23°/oo). Dödstalet är mycket lågt (1948
9,9 °/co). Man har i A. bedrivit en mycket
restriktiv invandringspolitik, som särsk. riktat sig mot de
färgade folken. Ett antal kineser (c:a 15,000)
bo emellertid liksom ett par tusen kanaker
(färgade från närliggande Söderhavsöar) i n. och
n. ö. Efter 2:a världskriget har immigrationen
även av andra européer än engelsmän
underlättats. 1947 invandrade 32,000 personer, därav
23,000 engelsmän.

Kyrkliga förhållanden. I A. finnes ingen
statskyrka, och ej heller understödes
religionsundervisningen med statsbidrag. Talrikast är
anglikanska kyrkan (över 2,5 mill.). Primas är
ärkebiskopen av Perth. Vidare finnas presbyterianer,
baptister, metodister m. fl. samfund.
Romerskkatolska kyrkan är det näst största samfundet
(över 1,1 mill. medl.).

Undervisningsväsen. Obligatorisk skolgång är
införd i varje stat. Univ. finnas i Sydney,
Melbourne, Adelaide, Hobart, Brisbane och
Perth. Vidare finnas flera offentliga bibliotek,
de största i Sydney och Melbourne, fyra
stats-observatorier — i Adelaide, Melbourne, Perth
och Sydney —, flera naturhistoriska och
konstmuseer samt flera lärda sällskap.

Litteratur. Först på 1870-talet visade sig några
ansatser till en australisk litteratur med M.
Clarkes ”For the term of his natural life” (1874),
som sökte skildra straffångetiden och är
märklig mera genom sitt ämne än dess behandling.
Något liknande kan sägas om T. A. Brownes
skildring av bushperioden, ”Robbery under arms”
(1888). A. L. Gordons poem skildrade
australiska ämnen. Under inflytande av tidskr. ”The
Bulletin” i Sydney (från 1890-talet) har en för
A. karakteristisk litterär rörelse uppstått. Den
representeras bl. a. av H. Lawson (1867—1922),
som i berättelser och vers givit trogna, ibland
hemska bilder från ”bushen”, A. B. Paterson (f.
1864), vidare Henrietta Robertson (pseud. Henry
Handel Richardson; f. 1878), som i trilogien

”The fortunes of Richard Mahony” skildrat en
anglo-irisk läkares öden vid guldgruvor etc.
Bland senare förf, märkas Hugo Throssell
(pseud. Katharine S. Prichard; f. 1884), Vance
Palmer (f. 1885), Gavin Casey (f. 1907), Xavier
Herbert (f. 1901), Eleanor Dark (f. 1901) och
rese- och äventyrsskildraren lon L. Idriess. Den
nyare poesien är företrädd av Hugh Raymond
McCrae (f. 1876), Kenneth Slessor (f. 1901),
Leon Gellert (f. 1892) och Dorothea Mackellar,
dramatiken av Douglas Stewart (f. 1913).

Näringar. Förnämsta huvudnäringen är b
o-skapsskötsel; men kreatursstockens störlek
har liksom skördarna varit underkastad ingripande
växlingar i samband med torkan, som tidtals
varit mycket ödeläggande. Genom konstgjord
bevattning, anläggning av artesiska brunnar och
s. k. dryfarming söker man förebygga
verkningarna av torkan och landets regnfattighet. De
förnämsta husdjuren äro framför allt får,
därnäst nötkreatur men även hästar och svin.
Antalet får uppgick 1948/49 till 108 mill.
Ullproduktionen utgjorde 1941 503,000 ton, varav
större delen utfördes. Från 1880, då försöken att
transportera fruset kött till England kröntes med
framgång, tog exporten av fårkött stark fart.
Fåraveln bedrives främst i Victoria, Nya
Syd-Wales och det inre av Queensland. Fåren skötas
som regel på stationer med flera tusental djur.
Nötkreatursaveln är bäst utvecklad i Queensland.
En del av köttet exporteras till England, men
huvuddelen konsumeras i A. En betydande
smör-och ostexport går till England.

Jordbruket utgör A:s därnäst viktigaste
huvudnäring. Förnämsta jordbruksstater äro Nya
Syd-Wales, Victoria och Sydaustralien, därnäst
Västaustralien. Vetet är det vanl. sädesslaget.
Det odlas även som foderväxt. Vetearealen är
nu 14 ggr större än på 1860-talet och utgör
5 å 6 mill. har. Den årl. produktionen ligger
kring 4 å 5 mill. ton. Odling av havre, majs och
korn förekommer, men den betyder föga i
jämförelse med veteodlingen. Vin- och fruktodling
förekommer främst i kustdistrikten. I
Queensland odlas ananas, bananer och sockerrör.
Råsocker exporteras.

Skogsbruk. Skogarna äro i stort sett
begränsade till de ö. och s. v. randbergen. De
utnyttjades i stor utsträckning under slutet av 1800-talet,
då t. o. m. export förekom. Nu exporteras ej
fullt 1 °/o av produktionen. Importen av trävaror,
främst från Canada och U.S.A., är betydande.

Bergsbruk. Jämte Sydafrika och
Nordamerika är A. en av världens stora
guldproducenter. Ehuru smärre guldfynd gjorts redan 1814
och följ, år, var det först 1851, som de första
guldfynden i Victoria och Nya Syd-Wales
gjordes, varpå guldfebern började. Sedan dess har
guld för mer än 10 milliarder kr. utvunnits ur
A:s jord. Från att 1903 ha utgjort c:a 27% av
världsproduktionen har A :s produktion
småningom sjunkit ned till 4 å 5 °/o. 1940 var
produktionen 51,134 kg. Tillgången på andra malmer är
god. I synnerhet är brytningen av högprocentiga
bly-, koppar-, zink- och järnmalmer betydande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free