Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avenol, Joseph - Aventinska kullen - Aveny - Avercamp, Hendrick - Averescu, Alexander - Avernosjön - Averrhoa - Averroës, Ibn Ruschd - Avers - Aversa - Aversion - Avertera - Avertin - Avertissemang - Avertjenko, Arkadij Timofejevitj - Averulino, Antonio - Aves - Avesta (Zend-Avesta; religionsurkund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Avenol—Avesta
148
Avenol [avnå’1],
J o s e p h, fransk
ekonom (f. 1879). Han
anställdes hos
gene-ralinspektionen för
finanserna 1905, var
delegerad vid
finanskommissionen i London
1916—23, led. av
in-terallierade kommissioner och
organisationer för inköp,
krediter m. m. samt av
högsta ekonomiska
rådet 1919 och av N.
F:s finansiella kommission 1920—23. A. blev
vice generalsekr. i N. F. 1923 och förbundets
generalsekr. 1933. På denna post kvarstod han
till 1940.
Aventinska kullen, se Rom.
Aveny, bred, trädplanterad gata el. väg.
Avercamp, H e n d r i c k, holländsk målare
(1585—efter 1663), kallad ”de stomme van
Kampen”, en begåvad och självständig konstnär, vars
landskap livas av ett staffage av brokiga
små-figurer; i synnerhet äro hans vinterlandskap med
skridskoåkare förträffliga.
Avere’scu, Alexander, rumänsk general
och politiker (1859—1938). Han befordrades från
menig kavallerist till officer och nådde ss. sådan
höga förtroendeposter. 1907 blev han
krigsminister och 1912 divisionsgeneral och
generalstabs-chef, vilken befattning han beklädde under andra
Balkankriget. Under
1 :a världskriget förde
han olika befäl. 1918
blev A.
ministerpresident och
undertecknade som sådan
preliminärfreden med
Tyskland i mars s. å. men
blev på grund av sina
ententesympatier av
Tyskland nödgad att
avgå redan s. m. A.
trädde sedermera i
spetsen för ett
”folkparti” med
jordutdelning till småbönderna
på programmet, var mars 1920—dec. 1921
premiärminister i en koalitionsministär av
folkpartiet och de konservativa demokraternas parti
och genomfördes 1921 en jord- och skattereform.
Han var 1926—27 ånyo ministerpresident.
AveTnosjön (lat. Lacus ave’rnus, it. Lago di
Averno), liten sjö i Kampanien v. om Neapel.
Den är en gammal vulkankrater, 35 m djup och
var fordom omgiven av tät, dyster skog. Där
troddes Aeneas och Odysseus ha nedstigit till
under j orden.
AveTrhoa, växtsläkte av fam. h a r s y r
e-växter (Oxalidaceae). Tvenne arter, A.
Ca-rambola och A. Bilimbi, båda buskar el. små
träd, odlas i tropikerna för sina som krusbär
smakande frukters skull.
AveTroes, arab. Ibn Ruschd, arabisk
läkare, astronom och den störste av de arabiska
medeltidsfilosofema (1126—1198). Han
härstammade från Cördoba. Han var en entusiastisk
anhängare av Aristoteles, och flertalet av hans
skrifter har formen av kommentarer till
Aristoteles, som han dock endast kände i arabiska
översättningar. Dessa A:s Aristoteleskommentarer
översattes till latin och utövade ett mäktigt
inflytande på utvecklingen av den kristna
aristo-teliserande skolastiken. Mest omstridd blev hans
lära om förnuftets enhet, som upprepade gånger
av de kyrkliga myndigheterna förbjöds ss.
kät-tersk. I frågan om förhållandet mellan tro och
vetande gav han uppslaget till den lära om ”de
båda sanningarna”, den kristna och den profana,
som sedan utvecklades av många skolastiker.
Ave’rs (av lat. adve’rsus, åtvänd), framsidan
av mynt och medaljer. Motsats: revers, baksidan.
Ave’rsa, stad i s. Italien, 15 km n. om
Neapel: 27,000 inv. Biskopssäte. Grundlagt av
nor-mannerna 1030. I s. v. låg antikens Atella.
Aversion, ”frånvändande”, motvilja.
Avertéra, underrätta, tillkännagiva.
Avertin, tribrometylalkohol, kristalliniskt
pulver, brukas som narkosmedel vid operationer; en
utspädd lösning insprutas i ändtarmen.
Avertissema’ng (fr. avertissemenf),
underrättelse, tillkännagivande, annons.
AveTtjenko, Arkadij Timofejevitj,
rysk författare (1881—1925). Han grundade
1906 en egen skämttidn. ”Satirikon” och utgav
under årens lopp ett flertal böcker med
humoristiska berättelser. Efter revolutionen
emigrerade han och bosatte sig i Prag.
Averuli’no, Antonio, italiensk bildhuggare
och arkitekt, kallad Filarete (se d. o.).
A’ves, se Fåglar.
Ave’sta (pehlevi avistäk, möjligen ”ursprunglig
text”, i mots. mot zand, ”kommentar”; ur
förbindelsen avistäk va zand, ”text och kommentar”,
uppkom den fordom brukliga benämningen
Z e n d-A v e s t a), namn på den gamla iranska
religionsurkund, som innehåller Zarathushtras
läror och som fortfarande utgör parsernas heliga
bok. A. är bevarad i ytterst fragmentariskt skick.
Urspr. bestod den av 21 nask (”böcker”). Av
den urspr. A. skola tvenne exemplar ha
före-funnits, ett i Persepolis och ett annat i
Samarkand, vilka båda förstördes under Alexanders
erövring av Persien. Enl. traditionen skulle de
ha nedskrivits under Zarathushtras livstid.
Under de sista medlemmarna av arsacidernas
dynasti skola arbeten ha igångsatts för att samla
och restituera A., men verklig fart togo dessa
försök först under de tidigaste sasaniderna på
200-talet e. Kr. En slutrevision av de
hopsamlade texterna och deras förklarande för äkta och
kanoniska skedde under Schapur II (310—79),
ehuru den då hopbragta A., som väsentligen
måste ha stött sig på muntlig tradition, bör ha i
hög grad avvikit från den ursprungliga.
Den sasanidiska texten har emellertid blott i
ytterligt stympat och illa medfaret skick kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
