Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befruktning - 2. Befruktning hos växterna - Befäl - Befälhavande amiral - Befälhavare - Befälstecken - Befäst läger - Befästningsgrupp - Befästningskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549 Befäl—Befästningskonst 550
celler, de s. k. s y n e r g i d e r n a, i sin nedre
del tre celler, kallade antipoder, samt
dessutom innehåller två fria kärnor, polkärnorna, som
sedermera sammansmälta till den s. k. sekundära
embryosäckkärnan. Hancellerna uppstå i
pollenkornet. I varje pollenkorn alstras två hanceller.
Dessa frigöras emellertid icke och fortskaffa sig
ej själva till ägget, utan för befruktningens
möjliggörande är det nödvändigt, att pollen överföres
till fröämnet hos gymnospermerna och till
pistillens märke hos angiospermerna. Från
pollenkornet utväxer sedan den s. k. pollenslangen,
som tränger ned till embryosäcken och antingen
växer direkt in till ägget genom mikropylen, s. k.
akrogami el. porogami, el. tränger, som hos en del
hängeväxter, först genom fröämnets bas och
därifrån vidare genom nucellusvävnaden fram till
ägget, s. k. basigami el. kalazogami. Genom
pollenslangen vandra de båda hancellerna ned till
embryosäcken, där ena hankärnan sammansmälter
med äggkärnan. Hos angiospermerna
sammansmälter den andra hankärnan med den sekundära
embryosäckkärnan, s. k. ”dubbel befruktning”;
härigenom uppkommer endospermkärnan, som
sedan med omgivande endospermcell bildar
endo-spermen el. frövitan. Hos fanerogamerna måste
noga skiljas mellan p o 11 i n e r i n g e n, d. v. s.
ståndarmj ölets överförande till pistillen, och
befruktningen, han- och honkärnans
sammansmältning. Mellan dessa båda företeelser kan ligga en
tidrymd av från några timmar till bortåt ett år.
Köncellernas kärnor äro liksom hos djuren
hap-loida, d. v. s. ha halverat kromosomtal. Genom
de båda könskärnornas sammansmältning vid b.
blir detta tal fördubblat, så att det för arten
karakteristiska kromosomtalet återställes.
Befäl betecknar rättigheten och makten att
befalla över någon el. något samt är ock en
gemensam benämning på den personal, åt vilken
ledningen av krigsmaktens olika truppenheter
m. m. är uppdragen. B. indelas i underbefäl,
underofficerare och officerare.
Underbefälsgraderna äro vicekorpral (vid art. och luftvärnet
vicekonstapel), korpral (vid art. och luftvärnet
konstapel), furir, överfurir (vid flottan
högbåtsman) och flaggkorpral (vid flottan).
Underoffi-cersgraderna äro sergeant (vid marinen
underofficer av 2:a graden), fanjunkare (vid art. och
luftvärnet styckj unkare, vid marinen
flaggunderofficer) och förvaltare. Officersgraderna äro
kompaniofficerare: fänrik och löjtnant
(subaltern-officerare) samt kapten; regementsofficerare:
major, överstelöjtnant och överste (vid flottan
kommendörkapten av 2:a och i :a graden,
kommendör) ; generalspersoner (vid flottan
flaggmän): generalmajor, genarallöjtnant, general
(vid flottan konteramiral, viceamiral och
amiral) och fältmarskalk (endast i krig).
Konungen utövar högsta b. över krigsmakten.
— Till sjöss föres b. av flaggman över flotta
el. eskader, av kommendör över eskader el.
avdelning, av kommendörkapten över avdelning,
jagardivision el. pansarskepp och större kryssare,
av kapten över undervattensbåt-,
motortorpedbåts-el. vedettbåtsdivision samt jagare, av subaltern-
officer el. underofficer över fartyg mindre än
jagare.
Befälhavande amiral, personlig titel,
tillkommande cheferna för Syd- och Ostkustens
marindistrikt, dock ej härtill för ordnad
kustartilleriofficer.
Befälhavare på handelsfartyg antages å
rederiets vägnar av huvudredaren. Ä handels- och
fiskefartyg om 30 t och därutöver skall
finnas behöriga b. Behörighetsgraderna äro följ.:
Å fartyg för fart i svenskt farvatten
skeppare av 1 :a el. 2:a klass el. i fråga om
passagerarfartyg större än 75 t styrman. Å
fartyg i östersjöfart, om passagerarfartyg
över 250 t el. annat maskindrivet fartyg över
2,000 t sjökapten, eljest styrman el. skeppare av
1 :a el. 2:a klass. Å fartyg i nordsjöfart,
om segelfartyg under 100 t skeppare av 1 :a klass,
om över 100 t el. maskindrivet under 400 t
styrman, å övriga fartyg sjökapten. Å fartyg i
oceanfart sjökapten. Å fiskefartyg i
vidsträcktare fart skall i regel finnas befäl med
behörighet som fiskeskeppare av 1 :a el. 2:a klass.
Befälstecken, flaggor, standertar och vimplar,
som föras å örlogsfartyg och båtar för att
angiva befälhavarens grad el. befattning. Å svenska
örlogsfartyg föras följande b.: kungl. flagga
med kungl. vimpel över av konungen; amirals,
viceamirals och konteramirals
flagga av officer av sådan grad;
örlogs-s t a n d e r t av kommendör; örlogsvimpel
av sjöofficer av lägre grad än kommendör; u
n-derofficersgaljadet av underofficer.
Chefen för Försvarsdepartementet för å
örlogsfartyg, varå han i tjänsteärenden färdas, sin
särskilda flagg.
Befäst läger, läger, omgivet av
fältbefästningar. Gustav Adolf var mästare i att välja plats
för och anordna sådana läger, t. ex. vid Werben
1631 och Nürnberg 1632. Exempel på ett
befäst läger under senare tid är turkarnas vid
Plevna 1877.
Befästningsgrupp, en i terrängen spridd
samling av de befästningselement, som i vanliga fall
innehållas i ett fort. På grund av den moderna
artillerieldens starka verkan måste dessa olika
element: artilleri- och infanteriställningar,
skyddsrum av olika slag, eldledningsplatser
o. s. v., genom ett mer skyddat läge i terrängen
i möjligaste mån undandragas fiendens eld.
Gruppen kan få en utsträckning av flera km i bredd
och djup. Såväl varje verk som gruppen i dess
helhet omges av flankerade stormhinder. De
första b. anlades på fästningen Metz’ västra front
(Kaiserin, Kronprinz etc.).
Befästningskonst kallas vetenskapen om
terrängens omdanande för stridsändamål på sådant
sätt, att verksamt skydd mot fiendens
anfalls-medel erhålles, utan att därigenom bruket av
egna vapen förhindras, medan däremot å andra
sidan allt skydd för fienden betages och hinder
för hans anfall beredes. Anlägges befästningen
redan i fredstid, kallas den permanent el.
ständig (fästning) och uppföres med största
omsorg av bästa och motståndskraftigaste
mate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
