Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benevento (Benevent) - Bene vixit, qui bene latuit - Benfett - Benfey, Theodor - Benfiskar - Bengalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Bene vixit—Bengalen
642
Bengalen. Kanal i Gangesdeltat (t. v.) och juteskörd.
namnet ”Gyllene porten” begagnad såsom
stadsport. Handel med spannmål. Läder- och
pergamentfabrikation. Staden blev illa åtgången under
2:a världskriget. — B. var under medeltiden ett
langobardiskt hertigdöme, kom 1077 i påvens
ägo, skänktes 1806 av Napoleon till Talleyrand
(”fursten av B.”), som 1815 måste återlämna det
till Kyrkostaten, dit det sedan hörde till 1860.
Be’ne vi’xit, qui be’ne lätuit, lat., lycklig har
den levat, som förblivit obemärkt (ur Ovidius’
”Tristia”).
Benfett erhålles ur ben, mest märgben, genom
kokning med vatten, utångning el. extraktion med
lösningsmedel. Det raffinerade fettet uppdelas
genom frysning och pressning i två produkter,
fast benfett och benolja.
Benfey [bä’nfai], Theodor, tysk
språkforskare (1809—81), prof, i Göttingen sedan 1862.
B. ägnade sig först åt
studiet av hebreiska
och grekiska men
sysslade sedan nästan
uteslutande med sanskrit
och anses med rätta
som en av 1800-talets
mest betydande
indo-loger. Bland hans
arbeten böra nämnas
hans upplaga av
”Sä-ma-Veda” (1848), hans
”Handbuch des
Sanskrit” (1852—54), hans
”Sanskrit-English
dic-tionary” (1866) och
framför allt hans ”Pantscha Tantra” (2 vol.,
1859), där han framlagt sina åsikter om
sagornas vandringar.
Benfiskar, Teleo’stei, en ordning av fiskarna,
som omfattar det största antalet nu levande
fiskar. B. kännetecknas av att skelettet är förbenat
och försett med väl avsatta ryggkotor, att skallens
ben äro skilda genom sömmar samt att ett övre
nackben finnes. Rester av broskskelettet kvarstå
ofta i större el. mindre utsträckning. Huden är
vanl. försedd med fj äll. Stundom finnas benplåtar i
huden, över 12,000 arter äro kända från salt
NF II — 21
och sött vatten, fördelade på ej mindre än 175
naturliga familjer. Blott 10 familjer äro utdöda,
varav framgår, att b. har sin blomstring i
nutiden. De äldsta b. förskriva sig från
juraperio-dens början. Flera olika systematiska indelningar
ha uppställts. Vanligen användes följande: 1)
Malacopterygii, 2) Ostariophysi, 3) Symbranchii,
4) Apodes, 5) Haplomi, 6) Heteromi, 7)
Catos-teomi, 8) Percesoces, 9) Anacanthini, 10)
Acan-thopterygii, 11) Opisthomi, 12) Pediculati, 13)
Plectognathi.
Bengälen, tidigare prov, i n. ö. Främre Indien,
kring Ganges’ och Brahmaputras nedre lopp;
200,575 km2 med 60,3 mill. inv. Huvudstad:
Kal-kutta. Sedan 1947 är B. uppdelat i en västlig
del med c :a 21 mill. inv., som hör till Indiska
unionen, och en östlig del med bortåt 42 mill. inv.,
tillhörande Pakistan och med Dacca som huvudstad.
Ganges och Brahmaputra bilda ett stort och
sumpigt delta, Sunderbans, bevuxet med skog och
täta snår (djungler) och ett tillhåll för tigrar och
giftiga ormar. N. därom utbreder sig en
utomordentligt bördig lågslätt kring floderna, begränsad
i s. ö. av Tripuras och Chittagongs berg och
i n. av Himalaja; i v. övergår den i ett
små-kuperat landskap.
Klimatet är tropiskt och osunt (kolerans
stamort) ; nederbörden är mycket rik (regntid juni—
okt.). B. är i hög grad utsatt för
monsunvin-darna.
Jordbruk är huvudnäring. Ris odlas på c:a
40% av B:s hela yta. Vidare odlas korn, vete,
jute (på sandbankarna mellan flodarmarna),
balj-och oljeväxter, indigo, socker, tobak, bomull och
te. Även boskapsskötseln är betydande. Förutom
de vanliga husdjuren hållas bufflar. — Av
mineral förekomma kol, järn och koppar. — Av
industrierna i B. äro jute-, te- och kolindustrierna
de viktigaste. Andra betydande industrier äro
bomullstråds-, silkes- och siden-, klädes-,
socker-och papperstillverkning. Största exportartikeln är
jute. Handelns och till stor del industriens
centrum är Kalkutta. — Järnvägar genomkorsa
landet i alla riktningar, och på de väldiga floderna
och de talrika kanalerna äger en livlig
ångbåtstrafik rum. — Av befolkningen i västra B. äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
