- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
643-644

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengalen - Bengali - Bengaliska viken - Bengalisk eld - Bengalister - Benganoider - Bengasi, Benghasi - Bengel, Johann Albrecht - Benglas, el. mjölkglas - Bengt den förste el. den gode - Bengt den unge - Bengt Altogsson - Bengt Birgersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

643

Bengali—Bengt Birgersson

644

25 °/o muhammedaner, resten till större delen
hin-duister; i östra B. äro muhammedanernas antal
29,5 mill. och hinduisternas 11,7 mill. 92% ha
bengali till modersmål. De enda större städerna
i B. äro Kalkutta (2,109,000 inv.) och Dacca
(213,000 inv.). Inom B:s gränser ligger, n. om
Kalkutta, den franska besittningen Chandernagar.

Bengäli, det ariska språket i Bengalen (Främre
Indien), som talas av c:a 50 mill. människor.
Under tidernas lopp har b. upptagit en hel del
låneord (mest persiska), men en starkt puristisk
strömning är nu rådande inom litteraturen. B.
härstammar icke från sanskrit utan från en med
detta språk parallell dialekt. Bengalialfabetet, som
skall ha införts av bramaner från Kanoj på
1 ooo-talet e. Kr., har i likhet med de flesta
indiska alfabet 49 enkla tecken. Litteraturen på b.
har sedan omkr. 1800 nått betydande utveckling;
dess främste representant under senare tid är
Rabindranath Tagore.

Bengaliska viken, stor vik av Indiska oceanen,
mellan Främre och Bortre Indien. I dess s. v.
del ligger den stora ön Ceylon, i den ö.
Andama-nerna och Nikobarerna. Den v. kusten är låg och
lider brist på goda hamnar, den ö. däremot äger
många sådana.

Bengalisk eld, se Fyrverkeri.

Bengali’ster, se Astrilder.

Benganoider, de med ett till större delen
förbenat skelett försedda fiskarna av den mellan
brosk- och benfiskar placerade, numera slopade
gruppen g a n o i d e r. Till b. räknades de bägge
nordamerikanska släktena Lepidosteus och Amia,
de enda kvarlevande representanterna för var sin
eljest utdöda fiskgrupp.

Bengäsi, Benghasi, stad i Cyrenaica,
tidigare huvudstad i ital. besittningen Cyrenaica
(Libia), på ö. kusten av Stora Syrtenviken;
65,000 inv. Livlig handel med medelhavsländerna.
Under den italienska tiden moderniserades staden
och försågs med breda gator, ståtliga offentliga
byggnader, lyxhotell m. m. Främsta industrier
äro saltutvinning och tonfiskkonservering.
Handeln är livlig. B. ligger vid kustautostradan och
är flygstation samt ändpunkt för ett par
smalspåriga järnvägar. Under 2:a världskriget var
B. en viktig italiensk underhållshamn. Den 29
nov. 1942 föll B. slutligt i de allierades händer.
I närheten ruiner av forntidens Berenike.

Be’ngel, Johann Albrecht, tysk teolog
(1687—1752), prost

och konsistorialråd i
Württemberg. Han
bedrev under nästan
hela sitt liv textkritiska
forskningar på det
ny-testamentliga området.
B. intar ett
framstående rum inom den
grupp lärde, vilka
under 1700-talet förde
textkritiken framåt
dels genom indragande
av allt flera
handskrifter i det material, som

man hade att röra sig med, dels genom en för den
följande textkritiken grundläggande gruppering
och klassificering av textvittnena. B:s ”Novum
Testamentum Graecum” utkom 1734. Hans 1742
utgivna tolkningar av Nya testamentet, ”Gnomon
Novi Testamenti”, utmärkas genom kärnfull
precision i uttrycket och ett djupt inträngande i
skriftens anda. Genom sin uppfattning av
bibelordets betydelse stod B. pietismen nära. Hans
teologiska riktningar ha fortlevat, särsk. i hans
hemlands kyrka. Många av B:s
predikosamlingar och övriga skrifter äro översatta till sv.,
bl. a. ”Bönesuckar”.

Benglas, el. m j ö 1 k g 1 a s, se Glas.

Bengt den förste el. den gode,
biskop i Skara under senare hälften av uoo-talet.
Han prisas i en gammal biskopskrönika för att
kraftigt ha främjat biskopsstolens ekonomiska
intressen. På fem olika ställen lät han slå bro
över strömmar och på trenne förbättra vägarna
över de vidsträckta, oländiga skogsmarker, som
då i n. och ö. skilde Västergötland från andra
bygder.

Bengt den unge, biskop i Skara. Han
befann sig 1220—21 i Rom, där han inför påven
förde den svenska kyrkans talan. Senare blev
han kansler hos den omyndige konung Erik
Eriksson.

Bengt Algotsson, svensk storman på konung
Magnus Erikssons tid (d. 1360). Han var av
förnäm släkt. 1350 följde han konung Magnus
som väpnare på det andra fälttåget mot
Ryssland, 1351 bar han riddartitel, och 1352 satt han
i konungens råd. Slutligen (1353—55) upphöjdes
han till hertig av Finland och Halland samt till
ståthållare över Skåne. Konungens avsikt med
dessa höga värdigheter synes ha varit att vinna
en kraftig medhjälpare i striden mot det andliga
och världsliga frälset. Ty redan 1355 lade den
nye hertigen beslag på den lundensiska
biskopsstolens egendom och antastade de hanseatiska
köpmännens friheter i Skåne. Missnöjet över
hans stora inflytande hos konungen framkallade
1356 en resning av de trotsiga stormännen med
Magnus’ äldste son Erik i spetsen, och hertigen
måste fly ur landet. Om det hat och den fruktan
B. framkallat vittna de utfästelser konungen
1357 och 1359 måste giva, att hertigen icke skulle
ha något skydd i hans riken utan vara fredlös.
1360 vågade sig B. tillbaka till Skåne men blev
då av sina hätska fiender dräpt på Rönneholms
slott.

Bengt Birgersson, hertig av Finland och
biskop i Linköping (1254—91), yngste son till
Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter. Han
bestämdes från barndomen för det andliga ståndet
och var redan 1269 ärkedjäkne i Linköping,
upphöjdes 1284 till hertig av Finland och valdes
1286 till biskop i Linköping. Vid tvisterna inom
konungafamiljen i början av 1270-talet lär han
ha verkat för försoning, men vid den
brödra-strid, som utbröt 1275, tog han parti för Magnus
Ladulås och var senare en kort tid dennes
kansler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free