Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergborrning - Bergbotten - Berge, Abraham - Berge, Rikard - Bergedorf - Bergeforsen - Bergegren, Hinke - Bergelin, 1. Johan Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Bergbotten—Bergelin
710
Hammarborrmaskin.
stucken i maskinen, och kolven slår direkt på
borrändan el. på ett mellan denna och kolven
insatt mellanblock. Det senare slaget maskiner, i
vilka kolven sålunda gör samma tjänst som
borrsläggan vid borrning för hand, kallas även
hammarborrmaskiner. Sistnämnda maskiner
föredragas numera allmänt framför de äldre
stötborrmaskinerna med fast borr, bl. a. på grund
av bättre tillgodogörande av den komprimerade
luftens effekt samt större lätthanterlighet.
Den maskinella anordningen för stötborrning
med stänger el. lina utgöres av en haspel samt en
vipparm, med tillhjälp av vilken borrmejseln,
fäst vid nedre ändan av stångborren el. linan,
omväxlande lyftes upp och åter får nedfalla.
Has-peln, som användes vid upp- och nedhissning av
stänger, lina och borrmejsel, drives liksom
vipparmen av en motor av ett el. annat slag. För
diamantborrning användes en
vridborrmaskin, bestående av ett stativ med hållare för den
rörformiga borren, vilken med användande av
motor samt passande transmissioner och
kugg-hj ulsutväxlingar gives en hastigt roterande
rörelse, varvid den i borrörets nedre ända fästade
borrkronan med sina diamanter utför det
egentliga borrarbetet. Till maskinen hör en
tryckpump för att ur borrhålet bortspola det vid
borrningen bildade borrslammet.
Bergbotten, horisontellt bergparti, i stort sett
bestående av kvarlämnat berg i gruva, som dels
användes till arbetsplan för utfrakt av malm till
uppfordringsschaktet, dels tjänar till stöd för
gruvans väggar.
Berge [-ge], Abraham Teodor, norsk
politiker (1851—1936). B., som ursprungi. var
folkskollärare, tillhörde stortinget 1892—94 och 1898
—1912. Han intog tidigt en framskjuten ställning
inom stortingets vänster och blev så småningom
en av dess ledande män. B. blev nov. 1906
finansminister i Michelsens ministär och utbytte okt.
1907 denna portfölj mot kyrko- och
undervisningsministerns i ministären Lövland, med vilken
han avgick mars 1908. Han blev då amtman i
Jarlsbergs och Larviks amt (1919 fylkesman i
Vestfold fylke). Han var dessemellan febr. 1910
—febr. 1912 finansminister i W. Konows ministär,
ingick mars 1923 i ministären Halvorsen som
finansminister och blev i maj s. å. efter
Halvor-sens död statsminister, varvid han bibehöll sitt
departement. B :s ministär avgick 25h 1924, sedan
stortinget förkastat propositionen om förbudets
upphävande. 1926 inleddes riksrättsåtal mot B.
och 6 medl. av hans regering för ett statslån på
25 mkr till Den norske handelsbank, varom
stortinget icke underrättats. Samtliga anklagade blevo
dock fullständigt frikända 1927.
Berge [-ge], Rikard, norsk författare (f.
1881), museikonservator i Skien. Han har gjort
betydande samlingar av norsk allmogetraditions-,
konst- och släkthistoria samt utgivit ”Storegut”,
”Myllargutten”, ”Norskt bondeliv”, ”Norske
fol-keeventyr” m. m.
Bergedorf [-ge-], stad i Tyskland, s. ö.
villaförort till Hamburg; 20,000 inv. Läder-,
glas-och metallindustri. Där ligger Hamburgs
astronomiska observatorium, Hamburger
Stern-warte i n B., byggt 1906—12.
Bergeforsen, nedersta fallet i Indalsälven, 10
km ovan mynningen; normal fallhöjd c:a 1 m. B.
är under utbyggnad.
Bergegren, Henrik (H i n k e) Bernhard,
socialistisk skriftställare, föreläsare och agitator (1861
—1936). Från 1880-talet ansluten till den
socialistiska rörelsen, blev B. den främste representanten
för den ungsocialistiska riktningen. Han var en
kortare tid medarb. i
S ocial- D emokr aten
men avgick 1890 på
grund av politiska
motsättningar till Hj.
Branting. På den
socialdemokratiska partikongressen 1891
utdömdes hans
antiparla-mentariska och
anar-kosocialistiska ståndpunkt, men han
kvarstod i partiet till 1906,
då han blev utesluten.
B. redigerade 1904—
16 veckotidningen
Brand. Hans antimilitära och revolutionära
propaganda föranledde flera gånger åtal och
fängelsestraff. B. var en ivrig förespråkare för en
nymalthusiansk uppfattning och propagerade i tal
och skrift för barnbegränsning. Han har även
utgivit skönlitterära arbeten.
Bergelin. 1) Johan Theodor B., agronom
(1822—64). Han var E. Nonnens lärjunge på
Degeberg och hade sedan eget lantbruk, först i
Östergötland och senare i Stockholms län.
Sekreterare i detta läns hushållningssällskap 1858—64,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
