- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
711-712

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergelin, 1. Johan Theodor - Bergelin, 2. Sune - Bergelmer - Bergen, Björgvin - Bergen, auf Rügen - Bergen, Bergen-op-Zoom - Bergen, Carl Fredric Berndt von - Bergenbanan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

711 Bergelmer—Bergenbanan 712

var han en av det svenska lantbrukets ledande
män. Han utgav ett flertal lantbrukstidskrifter.

2) Sune B., den föreg :s sonson, militär (1882
—1949), officer vid Göta art.-reg. 1902, major
1926, överste 1933, chef för Bodens art.-reg.
1934—38 och för Göta art.-reg. 1938—43. B. var
chef för Art.- och ingenj örhögsk. 1930—34. Han
har varit militär medarbetare i olika tidningar
och har utg. ”Världskriget” (3 bd, 1917—22).

Bergelmer, se Ymer.

Bergen [-gen], Björgvin, stad i Norge på
Vestlandet, utgörande eget fylke och belägen vid
Byfjorden, 109,000 inv. B. är Norges andra stad,
biskopssäte (Björgvin bispedömme), stor
handels-och sjöfartstad samt genom sitt geografiska läge
och sin historiska ställning Vestenfjeldske Norges
huvudort. Från B. drives en stor del av Norges
fraktfart på utlandet, och viktiga sjö fartslinjer
utgå härifrån. B :s handelsflotta omfattade 1938
770,000 bruttoton, vid 2 :a världskrigets slut endast
hälften. Norges fiskhandel går till icke ringa del
över B., som tillika är stor importstad. Genom
Bergenbanan står B. i förbindelse med Oslo.
Bland industrierna intar metallindustrien främsta
platsen, därnäst konfektions- och
beklädnadsindustrien. B. är numera även ett vetenskapligt
centrum. 1946 lades grundstenen till Bergens nya
univ. Staden har vidare handelshögsk.,
rundradiostation, teknisk skola, navigationsskola och
andra skolor. B. har även flera förnämliga
museer, sålunda Bergens museum, som sedan
1864 ligger på Nygårdshöyden, Hanseatisk
museum vid Torget och Vestlandske
kunstindustrimu-seum vid Byparken. Till de kulturella
institutionerna höra även Geofysiska inst. och Chr.
Michelsens Institutt for videnskap og åndsfrihet.
B :s teater har haft stor betydelse för Norges
dramatiska konst. Holberg var född i B.; Ole
Bull och Grieg äro stadens stora namn från
senare tid. — B. ligger vid Byfjordens innersta
armar, kring Vågen, Puddefjord, Lille och Store
Lungegårdsvand och omges på alla sidor av höga
berg. Stadens mittdel och affärscentrum är
området mellan Vågen och Lille Lungegårdvand, och
ö. härom inkommer Bergensbanan. Vågen är
huvudhamnen, omgiven av kajer och bryggor, och
n. ö. därom ligga B :s äldsta delar: Tyskebryggen
med de hanseatiska köpmännens ännu delvis
kvarstående handelsgårdar, av vilka den sydligaste,
Finnegården, bevaras som hanseatiskt museum,
samt Bergenhus’ nu nedlagda fästning längst ut.
Den skadades svårt vid en explosion 1944. Vid
innersta Vågen B :s fiskebryggor. På västsidan
av Vågen går innanför bryggorna och Toldboden
en av stadens livligaste gator, Strandgatan, ut
emot halvöns nordspets, Nordnes, och
Nordnes-parken. De centrala delarna hemsöktes 15—16
jan. 1916 av en förhärjande brand. Det eldhärjade
området återuppbyggdes efter ritningar av
svenskarna A. Lilienberg och G. J. Greve. Breda
gator och höga affärshus ha ersatt gränder och
låga trähus. På stadens östsida kvarstå från
medeltiden Korskyrkan, Domkyrkan (fr. 1200-talet)
och Mariakyrkan. B :s förnämligaste kvarter ligga
i s. intill den vackra Nygårdsparken. Solheimsvi-

ken i s. är industri- och arbetarkvarter. Även
Stölen och Skansen samt Sandviken i n. bebos av
arbetare. Kalfaret är villakvarter, och flera
villasamhällen finnas utmed järnvägen. Andra
förstäder ha uppvuxit i det 1915 inkorporerade Årstad
i s. och Damsgård s. om Puddefjorden. B. har
ett härligt läge; fjord och stad överskådas från
de vackra fjällvägarna utmed och uppför
Flöj-fjeldet; till dess topp går elektrisk bergbana.

B. är rikt på historiska byggnader och
minnesmärken. Inom Bergenhus’ fästning låg den under
2 :a världskriget förstörda Håkonshallen, en
mäktig stenbyggnad i gotisk stil, uppförd i mitten av
1200-talet av Håkon Håkonssön, ävensom
Rosenkranstornet, ett medeltidskastell från 1240-talet,
utvidgat av länsherren Erik Rosenkrans omkr.
1560. Bakom Bergenhus en liten skans på platsen
för kung Sverres forna borg. På Nordneshalvön
låg Munkelivs kloster; den numera öppna platsen
kallas alltjämt Klosteret.

B. anlades av Olav Kyrre 1070—75 och blev
snart en viktig handelsstad med politisk
betydelse samt pryddes med många praktbyggnader.
Den stora Kristkyrkan var Vestenfjeldske Norges
katedralkyrka. Men handeln kom i händerna på
tyska städer, och omkr. 1350 upprättades här ett
av hanseförbundets handelskontor, som på
1400-talet fullständigt behärskade staden. B. var då en
av Nordens främsta städer, och B :s köpmän
innehade hela handeln på n. och v. Norge.
Alltifrån 1500-talet gick hanseaternas och kontorets
makt tillbaka, ett norskt köpmansstånd bildades,
och efter hanseförbundets upplösning 1630
övergick kontoret efter hand i norska händer.
Staden har ofta hemsökts av stora eldsvådor, av
vilka de mest förhärjande inträffade 1702, då
Tyskebryggen ödelädes, samt 1855 och 1916.

Bergen [-gen], B. auf Rügen, stad på ön
Rügen; 6,000 inv.

Bergen, B.-op-Zoom [bä’r^an-å’p-zå’m], stad
i prov. Nordbrabant i Nederländerna; 29,000 inv.
Mot medeltidens slut nådde B. tack vare fiske
och textilhandel hög blomstring. Den
femskep-piga gotiska Storkyrkan är från 1200-talet. B.
har ostron- och hummerodlingar, järngjuteri,
socker- och tegelbruk.

Bergen, Carl Fredric Berndt von,
författare, föreläsare (1838—97). B., som under
studietiden i Uppsala tillhörde ”Namnlösa
samfundet” och 1863 blev fil. kand., ägnade sig sedan,
påverkad av den tyska nyrationalismen, åt
religi-öst-filosofiskt författarskap. Han utgav 1868—71
och 1877 tidskriften Framtiden, som hade ett ej
ringa inflytande. B. var länge en mycket omtalad
och omtyckt föredragshållare. Under senare delen
av sitt liv bekämpade B. utilism och agnosticism
samt fattade även intresse för spiritism och
teosofi.

Bergenbanan, järnvägslinjen mellan Bergen
och Oslo. Den är 492 km lång, varav omkr. 100
km komma på högfjällen. B. var under byggnad
1883—1909. Banans stigning är ställvis högst
betydande (20 °/oo och därutöver) och kurvorna
skarpa. Högsta punkten (vid Taugevand) når
1,301 m ö. h. — Banbygget hade att övervinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free