Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblioteksförening - Bibliotekskonsulent - Bibliotekskurser - Biblioteksteknik - Bibliothèque nationale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bibliotekskonsulent—Bibliothèque nationale
941
Bibliothekare), i Frankrike 1906 (Association des
bibliothécaires franqais) och i flera andra länder.
De nu existerande skandinaviska b. äro mycket
sena. Danmarks biblioteksforening, som leder
sitt ursprung från äldre föreningar, den äldsta
grundad 1905, organiserades i sin nuv. form
1919. Den utger Bogens verden. I Norge
stiftades 1913 Norsk biblioteksforening och 1920 en
Norske statsbibliotekares förening. I Sverige
stiftades 1915 Sveriges allmänna
biblioteksför-ening (S. A. B.), vars organ är Biblioteksbladet
(se d. o.) och som utger en serie
bibliotekstek-niska handböcker. 1945 godkändes som sektioner
av S. A. B. barn- och ungdomsbiblioteken och
sjukhusbiblioteken. 1919 stiftades Kungl.
bibliotekets och universitetsbibliotekens
tjänstemannaförening och 1920 Svenska
bibliotekariesamfundet, som har till ändamål ”att främja de vid
Sveriges offentliga vetenskapliga bibliotek
anställda tjänstemännens teoretiska och praktiska
utbildning samt att i övrigt tillvarataga dessas
gemensamma intressen”. Samfundets organ är
Nordisk tidskrift för bok- .och biblioteksväsen.
1939 grundades Svenska
folkbibliotekarieföreningen, som bl. a. har till uppgift att tillvarataga
medl:s ekonomiska intressen. Sveriges
vetenskapliga specialbiblioteks förening tillkom 1944. —
Fédération Internationale des associations de
bibliothécaires grundades 1929. Dess ändamål är att
befrämja det internationella samarbetet.
Bibliotekskonsulent, (från 1913) svensk
statstjänsteman med uppgift att tillhandagå
folk-och skolbiblioteken med råd och upplysningar,
förbereda ärenden rörande fördelningen av
statsanslag m. m. Sedan 1920 lyda konsulenterna (en
förste b. och två b.) under Skolöverstyrelsen.
Bibliotekskurser, avseende främst personal
vid stads- och folkbibi., ha på senare år i
allt fler länder med U. S. A. som föregångsland
anordnats vid sidan av utbildningen vid
vetenskapliga bibi. I Sverige ha mera regelbundet
återkommande kurser med understöd av
statsmedel ordnats fr. o. m. 1920 av
bibliotekskon-sulenterna. För de mindre folk- och skolbibl:s
föreståndare ha anordnats kortare kurser av 1—3
veckors längd. För utbildning av personal vid
stadsbibl. och andra större folkbibi, har sedan
1926 som regel vartannat år anordnats en längre
kurs om 5—6 mån., till sin planläggning motsv.
utländska ”biblioteksskolor”.
Biblioteksteknik. Modern b. åsyftar att vid
utlåningsrörelsen liksom vid böckernas
uppställning och katalogisering på effektivaste sätt
utnyttja tillgängliga arbetskrafter och tillvarataga
befintligt utrymme. I fråga om utlåningen
ha särsk. de större folkbiblioteken med sin
oerhörda frekvens i stor utsträckning infört
arbets-besparande metoder, i det att man där ersatt
förut brukliga lånej ournaler och omständligt
utskrivna kvitton med en betydligt enklare apparat
i form av kortsystem. I fråga om
bokbeståndets uppställning skiljer man
mellan systematisk och mekanisk.
Katalogisering e n är det svåraste bibliotekstekniska
pro
942
blemet. En för oavbruten tillväxt beräknad
katalog skrives på lösa blad el. kort, som ordnas
alfabetiskt el. systematiskt, och äldre tiders
opraktiska bandkataloger ha i de flesta moderna
bibliotek avskaffats. Man skiljer mellan
nomin a 1- (el. författar- och titel-)k a t a 1 o g e r,
alfabetiskt ordnade efter författarnamn och
andra uppslagsord, och r e a 1- (el. systematiska)
kataloger, ordnade efter fack. I många
bibliotek förekomma s t i c k o r d s- el.
ämnes-kataloger; en kombinerad nominal- och
äm-neskatalog kallas ordbokskatalog. I varje
äldre mera betydande bibliotek har i regel
utvecklats en för detta egendomlig praxis vid val av
uppslagsord, titlarnas anordning, transskription
av främmande alfabet m. m., men i mån av de
interurbana och internationella förbindelsernas
utveckling har man börjat eftersträva enhetlighet
vid katalogiseringen. För de preussiska
vetenskapliga biblioteken utfärdades sålunda 1899 vissa
gemensamma regler (”Instruktionen”), som i
många detaljfrågor tjänat till rättesnöre för
åtskilliga andra bibliotek i såväl Tyskland som
andra länder. Praxis i fråga om katalogisering
avviker i Amerika och England på åtskilliga
punkter från den, som tillämpas i Tyskland. Av
svenska katalogiseringsregler gå Kungl.
bibliotekets (1916) och åtskilliga andra vetenskapliga
biblioteks regler till stor del tillbaka på tyska
förebilder, under det att folkbibliotekens regler
något mera påverkats av engelsk-amerikansk
praxis. I nutida b., särsk. i fråga om
folkbibliotek, eftersträvas enhetlighet även vid böckernas
indelning i ämnesgrupper, och man har därför i
de flesta kulturländer utgett s. k. k 1 a s s i f i k
a-tionssystem, vari de olika facken betecknas
genom siffror och bokstäver el. deras
kombine-ring. Särsk. berömt är det av amerikanen Melvil
Dewey uppfunna decimalsystemet, ett
sif-fersystem, som visat sig mycket praktiskt och
därför vunnit många anhängare. Det tillämpas
bl. a. i Norge och, med betydande ändringar, i
Danmark. I svenska folkbibi, tillämpas i regel
ett av Sveriges allmänna biblioteksforening
utgivet ”Klassifikationssystem för svenska
bibliotek” (2:a uppl. 1943), som bygger på äldre svensk
tradition. Jfr Decimalklassifikation.
Reglerna för bibliotekets användning äro vitt
skilda i olika bibliotekstyper. Vissa vetenskapliga
bibliotek tillåta blott läsning på stället, men
flertalet skilja mellan referensböcker (handböcker,
uppslagsböcker), som äro avsedda för användning
vid besök i bibliotek, samt utlåningslitteraturen.
I folkbibliotek sättes större delen av
utlåningslitteraturen på öppna hyllor, fritt tillgänglig för
låntagaren. Böcker, som ej finnas i det bibliotek,
till vilket man vänder sig, kunna ofta av detta
anskaffas från andra bibliotek inom el. utom
landet. Bl. a. ha centralbiblioteken till uppgift
att inom länet utlåna samt förmedla lån av
böcker, som ej finnas i de lokala biblioteken.
Bibliothèque nationale [-åtä’k nasiåna’l], det
franska riksbiblioteket i Paris, ett av världens
största bibliotek. Det består av fyra avdelningar:
1) böcker (4,5 mill. band, förutom c:a 750,000 bd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
