Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliothèque nationale - Bibliothèque Sainte-Geneviève - Biblisk arkeologi el. biblisk fornkunskap - Biblisk historia - Biblisk indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bibliothèque Sainte-Geneviève—Biblisk indelning
943
periodica); 2) handskrifter (125,000); 3) mynt
och medaljer (över 200,000 samt kaméer och
andra smärre antika konstföremål; 4)
kopparstick (omkr. 3,000,000). En fullständig katalog
över tryckta böcker är sedan 1897 under
utgivning; nästan hela handskriftsbeståndet är
förtecknat i tryckta kataloger. Samlingens
grundstomme utgöres av ett av Karl V i Louvre omkr.
1365 inrättat kungl. bibliotek och det huset
Or-léans tillhöriga bibliotek, som tillföll staten, då
Ludvig XII 1498 besteg tronen. Denne förläde
biblioteket till Blois och införlivade därmed
ytterligare hertigarnas av Visconti och Sforza (i
Pavia) bibliotek. Dessa samlingar, tillökade med
ätten Bourbons konfiskerade bibliotek, flyttades
av Frans I 1544 till Fontainebleau och
utvidgades av honom betydligt genom inköp av
företrädesvis grekiska manuskript i Italien. Genom
lagen om ”dépöt légal” 1537 stadgades, att till
detta kungl. bibliotek skulle avlämnas ett
exemplar av varje i Frankrike tryckt skrift. Karl IX
(1560—74) lät flytta biblioteket till Paris.
Col-bert tillökade metodiskt samlingarna, och antalet
böcker växte under Ludvig XIV från 5,000 till
70,000. Under 1600-talet bytte samlingen flera
gånger förvaringsställe. På 1720-talet inrymdes
den i Mazarins gamla palats vid Rue de Richelieu
i Paris, där den ännu finnes, om ock byggnaden
1854—82 alldeles ändrat gestalt och med
utvidgningar numera upptager ett helt kvarter. Vid
franska revolutionens utbrott 1789 hade antalet
böcker stigit till 150,000 bd. Rikedomen på
handskrifter härrör delvis från klostrens och stiftens
indragning 1789—92. Under senare hälften av
1800-talet har biblioteket genomgått en storartad
utveckling, som till större delen är den lärde
bibliotekarien L. V. Delisles förtjänst. Alltefter
rådande regeringsform har biblioteket
omväxlande burit namnet Bibliothèque royale, Bibliothèque
impériale och Bibliothèque nationale.
Bibliothèque Sainte-Geneviève [-åtä’k [-sät-^an-viä’v],-] {+sät-^an-
viä’v],+} sedan 1930 det centrala univ.-bibl. i Paris.
B. äger det forna klostret Sainte-Genevièves
hand-skriftssaml. (3,886 vol.) och blev 1790
statsegendom. B. får arkivtryck i naturvetenskap, juridik
och medicin och har omkr. 800,000 bd. — Ett
självständigt annex är Bibliothèque nordique (f. n.
omkr. 65,000 bd; största skandinaviska boksaml.
utanför Norden). De fyra skandinaviska länderna
ha bidragit därtill och avlöna
bibliotekariebefattningen, som växlar mellan dem för tre år i
sänder.
Biblisk arkeologi el. biblisk f o r n k u
n-s k a p kallas vetenskapen om den utgestaltning
av livet, de seder och bruk och institutioner, både
borgerliga och religiösa, som härskade inom
Israel under den tid, som bibelns böcker omspänna,
fram till den judiska statens undergång. De
litterära källor, som anlitas, äro, utom bibelns
böcker, särsk. för den senjudiska epoken Josefos’
arbeten och den rabbinska litteraturen, vidare en
del grekiska och romerska författare. Av högsta
värde äro naturligtvis de minnesmärken, som
bevarats, och den bild av förgånget liv
utgrävningarna avslöja. Om än de mer betydande
in
944
skrifterna äro jämförelsevis få, så har å andra
sidan en serie av tyskar, engelsmän och
amerikaner i senare tid igångsatta grävningar i
Palestina i stigande grad riktat vår kunskap om
byggnadssätt, gravsed, kultens föremål och hela det
dagliga arbetslivets redskap. Den bibliska
arkeologien arbetar således med ett rikhaltigt, primärt
palestinskt material, vartill ock komma de direkta
vinster för belysning av bibelns värld, som
kunna hämtas från egyptiska, feniciska och
babyloniska utgrävningar samt från den moderna
topografiska utforskningen av Palestina. Härdar för
den systematiska Palestinaforskningen ha varit
den tyska Palestinaföreningen och den engelska
sammanslutningen ”Palestine Exploration Fund”
m. fl. sällskap. På svenska har G. Dalman
utgivit ”Orter och vägar i Jesu lif” (1918); den
tyska upplagan ”Orte und Wege Jesu” (senaste
uppl. 1924) är mer omfattande. Bibliska
arkeologier på svenska äga vi bl. a. i E. Staves ”Israel
i helg och söcken” (1919) samt S. Herners
”Israel, dess land, sed, historia och Messias” (1922).
Biblisk historia, vanligen en samling mer el.
mindre ordagranna utdrag ur bibeln, verkställd
i undervisningssyfte. I regel har man avsett att
genom dessa utdrag belysa kristendomens
tros-och livsåskådning; denna synpunkt har ofta
medfört en tendentiös behandling av det
bibliska materialet. — Undervisningen i b. låg
under medeltiden i stort sett nere, återupptogs
av Luther ”mest för barnens och de enfaldiges
skull” och leder i sedermera hävdvunnen form
sitt ursprung från Hartmann Beyer, som 1570
(?) utgav det till folk- och ungdomsbok avsedda
arbetet ”Biblischer Auszug oder Historien mit
Bildern”. Av stor betydelse blevo Johann
Hüb-ners ”Zweimal 52 auserlesenen biblischen
Historien” (1704), ett arbete, som utgått i mer än
100 uppl. och även flitigt översatts till och
bearbetats på vårt språk samt stått modell till
flertalet av de i Sverige tidigare brukade
bibliskhistorieböckerna. — I undervisningsplanen för
rikets folkskolor 1919 ha dessa ersatts av bibeln
själv och av textböcker (”hjälpböcker”), vilka
så långt som möjligt skola troget återgiva bibelns
egna ordasätt. I Sverige utgav 1864 A. J.
Cnat-tingius en ”Biblisk läsebok”. Mera bekant är Fr.
Fehrs ”Familjebibeln” (1887—89), bearbetning
av en i Glarus 1886 utkommen ”Familienbibel”.
S. Herner utgav 1910 ”Biblisk läsebok”. E.
Stave utarbetade 1916 ”Israels historia för
folkskolan” (2:a uppl. 1926).
Biblisk indelning el. i s a g o g 1 k kallas
vanligen den gren av bibelvetenskapen, som har till
uppgift en kritisk framställning av alla de
frågor, vilka röra språket och textens historia,
den utveckling, som lett till att en kanon bildats,
samt de enskilda skrifternas uppkomst, äkthet,
litterära egendomlighet och historiska värde. Den
samlar således i sig textkritik, kanonforskning
och litterär-historisk kritik. Liksom den bibliska
teologien kännetecknas ”inledningen” i vår tid
av ett stegrat krav på den historiska synpunktens
rätt. Äro själva de bibliska böckerna föremålet
för undersökningarna och framställningen, så hör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
