Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopsskrud - Biskopsstift - Biskott - Biskra - Biskupin - Biskvi - Bisköldkörtlarna el. sandströmska körtlarna - Biskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Biskopsstift—Biskötsel
106
Biskupin. Grunder till två hus (t. v.) och
rekonstruktion av en del av anläggningen.
svenska kallad röklin (super pelliceum, engelska
surplice}. Pluviale el. korkappan var icke
reserverad för någon bestämd ordo. Den uppfattades
ss. en praktklädnad och fick rik utsmyckning,
särsk. när den bars av biskop. Öppen framtill,
sammanhölls den av ett ofta dyrbart smycke.
Baktill hängde den trekantiga skölden (clipeus),
urspr. en hätta el. mössa i likhet med
munkarnas. Såsom särskilda biskopsinsignier förekommo
biskopsmössan el. mitran, staven (baculum, med
böjd krycka, krumstaven), ringen ss. symbol för
troheten mot den rätta tron, pontifikalhandskar,
-strumpor och -skor. Först i senmedeltiden
börjar korset (pectorale, crux pectoralis) att
betraktas ss. hörande till de biskopliga insignierna. Den
medeltida biskopsdräkten bibehålies alltjämt i
romerska kyrkan.
I 1571 års svenska kyrkoordning föreskrives,
att vid biskopsinvigning såväl ordinator och
or-dinandus som de två assisterande prästerna skulle
vara klädda i röklin och korkappa. På 1700-talet
bära de assisterande prästerna mässhake:
korkappan har blivit biskopsskrud. Röklinet övergår i
mässkjortan. Kyrkoordningen förbigår med
tystnad, säkerligen med avsikt, mitra och stav, men
1575 års ordinantia föreskriver dem. Vid
är-kebiskopsvigningen 1575 buro biskoparna
”klov-hatt och krycka”. Den kluvna mitran betyder
enligt ordinantian lärdom, ”men med baculo el.
staven skulle betydas disciplina ecclesiastica, som
i församlingen skall hållas”. Ovisst är, om
sedermera tidvis mitra och stav (kräkla) varit ur
bruk. Biskopskorset, som även bäres utanpå den
vanliga prästdräkten, infördes av Gustav IV
Adolf 1805 (ärkebiskopens kors har gloria el.
strålar).
Biskopsstift, det område, över vilket en biskop
äger utöva sin myndighet. Om stiftens ursprung
och utveckling se Biskop.
Bisko tt, ett slags franska tebröd av ganska
fast och torr deg, i sammansättningen närmast
överensstämmande med biskvi.
Bi’skra, stad i ö. Algeriet, dep.
Constan-tine, s. om Atlasbergen; 21,000 inv., därav 2,000
européer. B. erövrades av fransmännen 1844; nu
militärstad med starkt fort vid oasen B. samt
station vid järnvägen Constantine—Touggourt, för
sitt soliga vinterklimat uppsökt av talrika
främlingar. Biskraoasen s. om staden utbreder
sig utmed högra sidan av wadi B. och består av
infödingsbyar bland rikt bevattnade palm- och
olivodlingar.
Biskupin [-ko’-], ort i v. Polen, c:a 9 km s.
om staden Znin. I dess omedelbara närhet ha
påträffats rika lämningar av en byanläggning från
tiden 700—400 f. Kr. Bebyggelsen har varit
knuten till en i en mindre sjö utskjutande udde, som
inåt land befästs genom en kraftig vallgrav och
mot sjösidan kringgärdats aven försvarsvall, över
70 husgrunder ha blottats vid utgrävningarna.
Biskvi (fr. biscuit, eg. ”två gånger kokt”).
1) Små torra kakor av mandel och socker. — 2)
Oglaserat fältspatäkta porslin, nyttjas till
reproduktioner av skulpturer, reliefarbeten o. dyl. —
3) Benämning på flera gånger destillerad konjak.
Bisköldkörtlarna el. sandströmska
körtlarna, hos högre ryggradsdjur utbildade
körtlar med inre sekretion, som 1880 upptäcktes
av Ivar Sandström. De bildas under
fosterutvecklingen från tredje och fjärde gälfickan i nära
anslutning till thymus el. brässen. Hos människan
utgöra b. fyra på sin höjd ärtstora bildningar
bakom sköldkörteln De bestå av körtelceller,
anordnade i nätformigt förbundna strängar, mellan
vilka blodkärl löpa. Om b. avlägsnas, inträda
kramp-artade sjukdomssymtom, som ledsagas av
hjärtsvaghet och nedsatt funktion av
andningsmuskulaturen och föra till döden Det har fastställts, att
den inre sekretionen från b. verkar reglerande på
blodets kalciumhalt. Stegring av sekretionen, t. ex.
genom en svulst i någon av b., medför stegring
av blodets kalciumhalt utöver den normala och
kan i svåra fall verka urkalkande på benen,
varigenom dessa bli fibröst omvandlade. Bild
se sp. 107.
Biskötsel har sedan äldsta tider med god
framgång kunnat bedrivas i alla Sveriges landskap
upp till Dalälven och kan under gynnsamma år
vara rikt givande t. o. m. så långt norrut som i
Jämtland och Ångermanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
