Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskop - Biskops-Arnö - Biskopsbord - Biskopskulla - Biskopslöneregleringsfonden - Biskopsmöte - Biskopsskrud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Biskops-Arnö—Biskopsskrud
104
T. v. Ärkebiskop i full ornat (den helige Thomas av Canterbury). Skepptuna
kyrka, Uppland. 1470 talet. -— T. h. Två svenska biskopar (i Härnösand och
Skara) i full ornat.
årligen ”så många församlingar som möjligt är”,
utser prostar (sedan kontraktets präster röstat)
och ingriper utan särskilda bestämmelser i
stiftets hela kyrkliga liv, sammankallar och leder
(oftast vart 6:e år) prästmöten och (oftast varje
år) prästsällskaps- el. stiftsmöten. Sedan 1927
finnes möjlighet för b. (vid 75 års ålder
skyldighet) att fr. o. m. 70 :e året avgå från sin
befattning med emeritilön, som utgår ur
biskops-löneregleringsfonden. — Biskoparna äro
självskrivna ledamöter av kyrkomötet. De årliga
biskopsmötena ha börjat bli en viktig och
officiellt rådfrågad institution och ökat
biskoparnas betydelse. De ha regelbundet ägt rum sedan
1919-
Biskops-Arnö, ö i Mälaren, se övergran.
Biskopsbord, fordom sammanfattande
benämning på de fasta avlöningstillgångar, som voro
anslagna till ett biskopsämbete och vilkas
avkastning gick till ”biskopens bord” (mensa
episcopi).
Biskopskulla, socken i s. v. Uppland, n. om
Enköping, utmed Örsundaåns högra strand;
La-gunda härad, Uppsala län; 23,32 km2, 392 inv.
(1950). Betydande spannmålsproduktion. 1,519
har åker. Egendom: Landsberga (statens). Flera
järnåldersgravfält och bronsåldershällristningar
finnas. Kyrkan är från medeltiden. B. bildar med
Långtora och Härkeberga pastorat i Lagunda
och Hagunda kontrakt, Uppsala ärkestift; tillhör
storkommunen Lagunda.
Biskopslöneregleringsfonden. Enl. k. prop.
beslöto ständerna 1860, att biskoparnas löner
skulle regleras och vissa av dem då
tillkommande löneförmåner ingå till Statskontoret samt
un
der angivna titel redovisas
och användas till
biskopslö-nerna. B. överfördes 1936 till
Kyrkofonden, av vilken
därefter kostnaderna för
biskoparnas löneförmåner och
emeritilöner samt för
byggande och underhåll av
deras tjänstebostäder bestridas.
Biskopsgårdar och
biskops-hemman förvaltas av
stifts-nämnden.
Biskopsmöte (jfr Biskop)
hålles under ärkebiskopens
ordförandeskap minst
vartannat år, dock varje år, då
kyrkomöte hålles. B. äger
besluta om framställningar
till K. m:t o. a. myndigheter,
göra uttalanden till
prästerskapet och församlingarna
samt hänvända sig i olika
frågor till organisationer och
sammanslutningar inom
landet ävensom till utländska
samfund, episkopat el.
motsvarande kyrkliga
myndigheter, sällskap och
organisationer. B. utser en delegation,
be
stående av ärkebiskopen och två biskopar, att
fungera mellan biskopsmötena. — Ett
nordiskt biskopsmöte hölls första gången 1920 och
har sedan upprepats.
Biskopsskrud. I Sverige är bruket av b. ett
arv från medeltiden. Enligt medeltida sed bar
prästen, resp, biskopen, vid nattvardsmässan
mässhake (casula) och därunder mässkjorta, vid
andra tillfällen (t. ex. högtidlig kortjänst,
bene-diktioner) korkappa (pluviale) och därunder en
vit klädnad, i samma stil som mässkjortan, på
T. v. Mitra från Linköpings domkyrka. T. h.
Ärkebiskop Albrechts av Brandenburg kräkla (detalj av
krönet), daterad 1539. Krigsbyte. Statens hist. mus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
