- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
167-168

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björne, Hugo - Björneborg (Finland) - Björneborg (Värmlands län) - Björneborgarnas marsch - Björneborgs regemente - Björnefjord - Björnekulla - Björnen, Stora och Lilla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

167

Björne—Björnen

168

Björne, Ernst H
u-g o Alexis,
skådespelare (f. 1886 V2). Han
debuterade 1907 hos
Hj. Selander som
Bengt lagman i
”Bröllopet på Ulfåsa”.
Därefter var han knuten
till olika teatrar i
Stockholm, bl. a. vid
Oscarsteatern 1926—
32 och Vasateatern
1932—35- Sedan 1946
är han egagerad vid
Dramatiska teatern.

Han har gjort en rad särpräglade roller i
karak-tärsfacket. Bland hans senare tolkningar märkas
särsk. Larry Flade i O’Neills ”Si, iskarlen
kommer” och Mahon i Synges ”Hjälten på den gröna
ön”. B. har även framträtt i filmer.

Björneborg (fi. Pori), stad vid Kumo älv
omkr. 10 km från älvmynningen i
Åbo-Björne-borgs län, Finland; 42,000 inv., övervägande
finsktalande. Bland byggnader må nämnas det
enligt ritning av Engel uppförda rådhuset, det
Junnelius-Rosenlewska palatset och teaterhuset.
B. har en regelbunden kvadratisk stadsplan med
ett antal stora moderna affärshus växlande med
låg träbebyggelse. 1940 införlivades med B. vid-

Rådhuset i Björneborg.

sträckta förortsområden i Björneborgs
landskommun och Ulfsby. Sedan vattenkraften i Kumo
älvs nedre lopp utbyggts på 1930-talet, har
industrien utvecklats starkt. Bland större
industriföretag märkas Outokumpu ab:s stora
kopparverk, Rosenlew-koncernens mekaniska verkstad,
cellulosafabriker, pappersbruk, såg, trähusfabrik,
lådfabrik och kraftverk, en bomullsfabrik, Räfsö
såg, tändsticksfabrik, snickerifabriker och
ölbryggerier. Handeln och sjöfarten äro livliga.
Järnvägsförbindelse erhöll B. 1895 (statsbana).
Mäntyluoto och Räfsö äro B:s uthamnar.

Sitt fundationsbrev fick B. 1558 av hertig
Johan, som befallde borgarna i den gamla
köpstaden Ulfsby omkr. 10 km högre upp vid
älven att flytta till B. Mot 1500-talets slut var
B. Finlands tredje stad, nedsjönk under de
följande århundradena tidtals till relativ
obetydlighet men tog fram på 1800-talet nytt uppsving.

Björneborg, municipalsamhälle (sedan 1948) i
Visnums socken, Värmlands län, vid sydändan av
sjön Vismen, 11 km s. ö. om Kristinehamn;
8,90 km2, 1,613 inv. (1950). I B. ligger
Björneborgs bruk med bessemerverk, martin- och
valsverk samt masugnar, ånghammare och
gjuteri. Anlagt 1656 kom bruket 1762 genom arv
i släkten Nordenfeldts ägo. Nuv. ägare är
Björneborgs jernverks ab., bildat 1925, med ett
aktiekap. av 1,500,000 kr., 400 industriarbetare.

Björneborgarnas marsch, berömd melodi, till
vilken J. L. Runeberg 1860 skrev text, som
ingår i ”Fänrik Ståls sägner”. Melodien är känd
från en dans på 1770-talet; dess början är, något
förändrad, nyttjad av Bellman i Fredmans
epistel n:r 51. Mycket populär i början av
1800-talet, har den kallats både Bonapartes marsch
och Austerlitzmarschen. Även Topelius skrev
ord till den. B. är den nuvarande finska arméns
honnörsmarsch.

Björneborgs regemente, som förhärligats av
Runeberg i ”Fänrik Ståls sägner”, hade deltagit
i många fältslag under Gustav II Adolfs och
Karlarnas krig men vann sin egentliga
ryktbarhet under kriget 1808—09. Då fick det sitt namn
oupplösligt förenat med minnet av G. C. von
Döbeln, dess dåv. chef. Under finska
inbördeskriget 1918 uppsattes ett nytt B., som sedan
förlädes till Abo.

Björnefjord, fjord i v. Norge, s. om Bergen.

Björnekulla, till 1946 socken i Kristianstads
län, blev 1 jan. 1946 köping med namnet Åstorp.
Församlingen heter alltjämt B.

Björnen, Stora och Lilla, två
stjärnbilder på n. himlen, för våra trakter belägna
inom cirkumpolarstj ärnornas område, d. v. s.
ständigt över vår horisont. Bland stjärnorna i
Stora björnen (Ursa major) bilda 7 en
lätt igenkännlig grupp, den s. k.
Karlavagnen, i vilken 4 stjärnor utgöra ett
parallelltrapets, beläget inom b:s kropp, och de övriga
3, som — då Stora b. är under polen — stå till
vänster om dessa, bilda svansen. P o 1 s t j ä
r-nan (Polaris) är den ljusstarkaste stjärnan i
Lilla björnen (Ursa minor), vilken i for-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free